Citat:
Ursprungligen postat av
Ambelain
Det finns en mat-aspekt i TS fråga som han inte fick svar på tycker jag.
Men liksom TS är jag också lite intresserad av denna fråga, särskilt i relation till mat.
Den världsberömda restaurangen i Köpenhamn Noma, är ju specialare på att låta mat "ruttna". Och på det sätt få fram nya smaker och så.
Jag vet inte vad det kallas.
Men de experimenterar ganska så vilt. De lägger undan vad som helst, och låter det bara stå. Allt i förhoppningen att något nytt, fantastiskt, ska utvecklas.
Ibland lägger de det i en påse, ibland i en glasburk, med och utan luft. Ibland gräver de ner det. De kanske lägger saker i vatten också, jag vet inte.
Men det är ganska spektakulära saker. Tex "hallon som legat i en burk i 6 månader", eller "alger som ruttnat i en dansk bonde-brunn hela vintern"
Ruttna är inget säljande ord och egentligen beskriver det väl inte så bra vad som verkligen händer med maten heller. De som vill sälja sådant brukar istället kalla det fermenterat men man kan lika gärna att käket är jäst. Det är förvisso besläktat med förruttnelse men man låter det inte fortgå okontrollerat utan processen avbryts när det gått så långt som man vill, ofta för att syrahalten blir så hög att mikroorganismerna inte kan fortleva. Mjölksyrabildande bakterier är en vanlig metod och dessa knaprar på tills pH gått neråt 4 ungefär, sedan tröttnar de och då är det så surt att det inte finns många farliga bakterier som kan leva. Surströmming och filmjölk är två exempel på metoden men danskarna fermenterar väl en del som inte brukar behandlas på det sättet, låter spännande.
Citat:
Ursprungligen postat av
rakarna
så ifall man tar mitt resonemang att maten får ligga i vanligt kranvatten (som de finns syre i) i en behållare. så är det troligen bakterier i det vattnet som bryter ner maten till amoniak? eller kommer det för alltid vara en hög av mat som ligger där som flyter runt?
Ammoniak har formeln NH3 (nedsänkt trea) och innehåller alltså kväve (N). Om det ska bildas måste maten innehålla kväve och det gör proteiner som finns i det mesta, t ex kött. C:a 1/16 av proteiners vikt utgörs av kväve. Hur mycket av kvävet som ska omvandlas till just ammoniak beror på pH och temperatur, annars kan det bli ammonium eller något annat istället eller helt enkelt avgå som kvävgas via nitrifikation och sedan denitrifikation (vilket det också kan göra efter att ha förelegat som ammoniak en tid).