Citat:
Nyliberaler (och ankor) gör enligt min mening precis samma misstag som Lenin gjorde när han formulerade tesen om den kommunistiska människan.
Lenin trodde att om man bara skapar ett samhälle utan förtryck och klassmotsättningar, dvs. ett kommunistiskt samhälle, så skulle alla människor bete sig klokt och samarbeta för det gemensammas bästa. Mänskligheten skulle därmed gå in i en era av fred och framåtskridande utan krig och konflikter.
Nyliberalerna (och även ankorna) tror att om man bara minskar statens "förtryck" av människorna, dvs. lagar och skatter, så kommer de flesta människor att bete sig rationellt och frivilligt samarbeta för att öka välståndet. Krig och konflikter skulle försvinna eftersom det är något som stater ägnar sig åt.
Lenin trodde att om man bara skapar ett samhälle utan förtryck och klassmotsättningar, dvs. ett kommunistiskt samhälle, så skulle alla människor bete sig klokt och samarbeta för det gemensammas bästa. Mänskligheten skulle därmed gå in i en era av fred och framåtskridande utan krig och konflikter.
Nyliberalerna (och även ankorna) tror att om man bara minskar statens "förtryck" av människorna, dvs. lagar och skatter, så kommer de flesta människor att bete sig rationellt och frivilligt samarbeta för att öka välståndet. Krig och konflikter skulle försvinna eftersom det är något som stater ägnar sig åt.
För att försöka summera alla påståenden du gör om nyliberaler (och ankor), så att jag har koll på ditt perspektiv, så menar du att nyliberaler (och ankor) tror att
1) människor är mycket mer rationella och samarbetsvilliga än vad människor egentligen är,
2) om det inte fanns något statligt tvång så skulle människor samarbeta mer och bättre med varandra,
3) krig uppstår enbart mellan stater,
4) den mänskliga naturen är en ointressant variabel för att komma fram till hur samhällen utformas,
5) ett samhälle kan fungera utan en stark centralmakt
6) medeltida Island är ett bra exempel på hur ett samhälle kan fungera utan en stat,
7) om vi levde under det politiska systemet som fanns under medeltida Island så skulle det vara en förbättring relativt dagens system,
8) om vi levde under det ekonomiska, sociala samt politiska systemet som fanns i medeltida Island så skulle det inte vara en förbättring relativt dagens system.
Är det här korrekt uppfattat, är det här vad du tror om vad nyliberaler (och ankor) tror på? Missade jag något?
För att ställa saker och ting till rätta, om det här är vad du menar, så kan jag berätta att nyliberaler inte håller med om punkter 2,3,4, 7 eller 8 (och vanligtvis inte 5 heller): nyliberaler tror vanligtvis att människor inte klarar sig utan en stat, de flesta tror att det bara blir kaos och elände då.
Vad gäller ankor så kan jag svara för egen del och utifrån vad jag vet att andra tycker, så håller jag med om 2, 5 och 6. Jag skulle hålla med om 7 ifall det innebar att en massa rättssystem skulle kunna utvecklas ifrån det systemet, men då är frågan om det skulle vara samma system som är idag. Jag kan förstå varför vissa fullständiga altruister skulle kunna vilja gå tillbaka i tiden och hoppas på att försöka få civilisationen på rätt kurs, annars ser jag ingen mening med 8. Några anarkister tror kanske att 3 stämmer, men de hör nog till minoriteten. Annars ser jag inte riktigt vad det är som vi skall ha sagt som har fått dig att tro på de andra sakerna. Att bortse från människans natur när Rothbard går runt och grämer sig över att inga i akademin längre (på 80-talet) tar idén om människans natur på allvar.
1 är en intressant fråga, men jag vet inte svaret på det. Det kanske är så att vi överlag är för optimistiska, men vi kanske också är för pessimistiska.
Du kommer sedan med påståenden om hur världen (specifikt människans samhälle) har sett ut och hur det fungerar:
a) det genetiska tryck som vilat absolut tyngst mot människor de senaste miljoner åren, eller så, är andra varelsers fysiska hot mot en människas liv; andra tryck har varit relativt mindre viktiga (kvantitativt så har de kanske varit hälften så viktiga),
b) människor i primitiva stammar har enbart en impuls att attackera främlingar än försöka inleda samarbete med dem,
c) människor är bara bra på att samarbeta med varandra om de är underställda en makt som har kontroll över dem och som samtidigt inte har någon som inte står under dennes hierarki (förutom enskilda brottslingar och brottsgäng); annars kommer deras försök att samarbeta kontinuerligt misslyckas; i statslösa samhällen så observerar man inte något samarbete alls mellan fria individer,
d) människor samarbetar bättre med varandra i stater än i statslösa förhållanden,
e) det medeltida Islands politiskt-juridiska system visar inte att folk kunde samarbeta med varandra i ett statslöst samhälle,
f) i statslösa samhällen så kommer vissa individer att börja råna alla andra och de som vill uppnå fred kan inte göra det (vilket följer enligt c; människor i statslösa samhällen kan inte samarbeta med varandra),
g) i statslösa samhällen så kommer de som stjäl ifrån andra att befästa sin position som rånare genom lagar; de blir i slutändan stationära banditer,
h) statslösa samhällen där folk inte behöver betala skatt är instabila och kan bara finnas ett litet tag tills någon rövare (mer eller mindre) permanent hindrar andra från att slå ned denne; ingen har observerat ett statslöst samhälle utan skatt som existerat längre än något år.
Är det här så som du ser hur människan och samhället fungerar?
Om så, här är några kommentarer:
a) som jag läst om människans evolutionära historia så har väldigt mycket handlat om att överlista andra människor, machiavellisk intelligens; vårt intellekt uppstod inte för att kunna bli bättre på att jaga djur utan för att kunna spela ett politiskt spel gentemot andra, upptäcka när de ljuger och skapa allianser för att säkra att man får många avkommor eller att de får det bra ställt. Det bygger i viss mån på att andra människor är ett hot mot ens liv, men jag har inte sett att det är det enda hotet utan att ett annat hot skulle kunna vara att man förlorar i status och inflytande i gruppen (så personen får mindre resurser).
Ett annat evolutionärt tryck är att se snygg ut och bli vald som kärlekspartner. Det finns lite olika hypoteser om vad för sexliv som folk hade under jägar-samlartiden. Enligt Matt Ridley i "The Red Queen" så verkar tvåsamhet med bedrägerier eller risk för bedrägerier ha varit normen, medan författarna till "Sex at Dawn" menar att alla hade sex med alla. I åtminstone det första fallet spelar ens utseende roll, vid valet av make/maka, då man faller för de som bättre kan motstå virus och skapa en mer symmetrisk varelse. Om de flesta alltid haft sex med alla borde den pressen inte finnas, men det perspektivet skall vara i minoritet bland forskarna.
Ett till evolutionärt tryck som påverkat människor är de ytterligare resurser man kan få av att samarbeta med fler människor. Matt Ridley tar upp detta i "The Rational Optimist" om hur människor troligtvis gått från att vara chimpansliknande varelser till mer vänliga varelser för kanske 200 000 år sedan, när människor började handla med varandra i en mycket större skala.
I slutändan handlar all evolution så klart om att få så många avkommor som möjligt (som i sin tur får så många avkommor som möjligt). För att göra det måste man vara vid liv, men man måste också ha tillräckligt mycket resurser, stå i tillräckligt god ställning i sin grupp och dylikt. Man kan få mer resurser genom politisk manipulering - och genom att bekämpa det - och genom handel. De evolutionära trycken som finns pekar alltså inte enbart mot en våldsam varelse, utan mot en blandat social varelse. Fortfarande något primitivt rädd för främlingar, men också vissa instinkter att söka det annorlunda för att kunna få bättre utbyten, och med en känsla för att spela det sociala spelet.
b) Detta beror säkerligen i stor mån på hur ofta folket i den här gruppen samlas för att handla med andra. Mer utbyte med andra - mer benägenhet att handla istället för att slåss.
c) Jag har kollat upp vad forskarläget idag säger om detta och den äldre uppfattningen är att det här enbart var möjligt i små anarkistiska samhällen. Men på senare tid så har de flesta som uttalat sig istället hållit med om att de icke-statliga mekanismer som gör handel möjligt mellan heterogena individer i komplexa sammanhang är tillräckliga för att samhället skall fungera. Kolla in de här två föreläsningarna för två nya böcker som går igenom de här argumenten:
Peter Leeson Book Panel: Anarchy Unbound: Why Self-Governance Works Better Than You Think
Edward Stringham | Private Governance Book Panel
e) Om du har läst om Island och menar att det är ett dåligt exempel, då antar jag att du tänker dig att det är ett dåligt exempel jämfört med statsskick som fanns under samma tid. Att islänningarna inte hade samma utveckling som statens Sverige under 1900-talet håller jag helt och hållet med om, men det är inte en intressant jämförelse, eftersom Island saknade en massa saker som fanns då (som, fler människor i Europa, utvecklad teknologi, mer kunskap).
När det gäller Island vs. liknande länder under samma tid så har jag sett bevis för att Island efteråt under Norge var bättre än under Sturlunga-perioden ("Viking Age Iceland"), men att Island innan Sturlunga-perioden verkar ha varit bättre än Norge ("Viking Age Iceland"). När det gäller dödstal så verkar det inte finnas några arkeologiska bevis för att det skulle vara ett särskilt våldsamt samhälle (har inte gjorts tillräckligt många utgrävningar) och sagorna - trots att de sägs innehålla massa våld - visar sig inte vara så våldsamma (slagen utkämpas mellan folk som är namngivna, istället för ett okänt hundratal människor som det kunde vara i Sverige, och totalt sett så dör inte så många i berättelserna).
Vad har du för annan information om det samhället?
