Malmqvist: Höj räntan!

Riksbankschefen Stefan Ingves skrev en artikel i DN om bolånebubblan för ett par dagar sedan. Artikeln innehöll egentligen inget nytt. Ingves mal på om inflationen som måste stimuleras genom fortsatta minusräntor och skyller ifrån sig på politikerna när det gäller bolånebubblan. Han göder också myten att bolånebubblan beror på att det byggs för lite kåkar.

Intressantare var dock finansanalytikern Peter Malmqvists replik på Ingves artikel, som innehöll en del raka puckar:

För sent att stoppa bostadsras

http://www.dn.se/debatt/repliker/for...pa-bostadsras/

Malmqvist konstaterar till att börja med att det nu är för sent att förhindra att bolånebubblan kreverar:

Det är för sent att stävja en kraftig nedgång på bostadsmarknaden. Åtgärder bör istället inriktas på att minska effekterna för svensk ekonomi. Då hamnar lånens löptid och bankernas balansräkningar i fokus. Även Riksbankens inflationsmål måste ifrågasättas, skriver finansanalytikern Peter Malmqvist.

Malmqvist kritiserar Ingves för att han kräver att politikerna ska göra något samtidigt som han själv fortsätter att pumpa bubblan med sin minusränta:

Istället plockar han bort Riksbanken ur ekvationen och ägnar artikeln åt kritik av politikerna (och möjligen även Finansinspektionen), för att de inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att stävja den galopperande utvecklingen. Riksbankschefen efterlyser kraftfulla amorteringskrav, liksom justeringar av skatteavdraget för räntor, medan Riksbankens uppenbarligen skall fortsätta att gasa. Logiken haltar.

I stället borde Riksbanken normalisera räntan hävdar Malmqvist:

Antag att han därefter hade skrivit: ”Därför kommer vi nu det närmaste året att normalisera styrräntan från dagens minus 0,35 procent till mer normala 1-2 procent, detta trots att konsumentprisindex fortfarande ligger lågt.

Riksbanken har i själva verket orsakat dagens situation genom sin räntepolitik skriver Malmqvist:

Prisaccelerationen stämmer väl med de mönster vi historiskt kunnat se när kraftiga priskorrektioner följt på både fastighets- och aktiemarknaden. Denna acceleration har Riksbanken orsakat genom sin unikt aggressiva räntepolitik det senaste året.

Därför måste Riksbanken släppa sitt skadliga inflationsmål framhåller Malmqvist:

Viktigast av allt är dock att vi får en diskussion om Riksbankens inflationsmål. Att hårdnackat hålla fast vid ett enskilt prisindex är skadligt. En bredare syn på vad som är ”prisstabilitet” är nödvändigt för framtiden.

Frågor att diskutera:

1. Har Malmqvist rätt? Bör Riksbanken höja räntan?

2. Vad skulle de positiva effekterna av en räntehöjning bli? En punkterad bolånebubbla? Ökat sparande?

3. Finns det några potentiellt negativa effekter av en räntehöjning som man bör beakta?

4. Är det dags att ersätta konsumentprisindex med ett index där man också väger in tillgångsinflationen?

1. Ja, han har rätt. De bör höja räntan.

2. Det kommer löna sig mer att spara, inte bygga ekonomin på skulder.

3. Eventuella tillfälliga börsnedgångar.

4. Vet ej.

Både bostadspriser och börsen skall ner, tror faktiskt att nedgångarna redan har börjat (27 april toppade börsen, bara utför sedan dess).

Man kan säga att det är en naturlag som gör att förr eller senare så blir det stopp för låginkomsttagare att köra nya bilar, Thailandsresa vart år, nytt kök/badrum vart femte år, bo centralt eller i flotta kåkar på landsbygden.

Så är det bara, hur skall annars den rika procenten få folk till att putsa deras fönster, få nån till att torka röven på deras gamla föräldrar osv.. det gäller att hålla de 99 procenten på mattan, men inte trycka ner de för hårt för att undgå revolt, sorgligt, tufft men sant

1. Har Malmqvist rätt? Bör Riksbanken höja räntan?

Ja, detta för även med sig det goda att man ej straffar sparare och ger incitament till spekulation.

2. Vad skulle de positiva effekterna av en räntehöjning bli? En punkterad bolånebubbla? Ökat sparande?

Troligen något sjunkande priser på fasta kapitaltillgångar. Hus/mark mestadels

3. Finns det några potentiellt negativa effekter av en räntehöjning som man bör beakta?

Keynsianer tycker detta. Deras devis är att man alltid skall spendera mera

4. Är det dags att ersätta konsumentprisindex med ett index där man också väger in tillgångsinflationen?

KPI som mått på inflation är problematiskt - minst sagt.
Traditionellt är ju infaltion ökning av penningmängd. Kanske bättre att återvända till denna mer grundläggande syn på inflation. Dock ej troligt då politiker/ekonomer då ej lika enkelt kan trolla med inflationen.

Ja det klart att KPI är problematiskt. Det är ju ett missvisande bedrägeri. Inflation är ökningen av penningmängden och bara det, vare sig mer eller mindre, oavsett traditionellt eller inte traditionellt. Man får vara glad att SCB fortfarande tillhandahåller siffrorna. Men kan man lita på siffrorna? Inte säkert det heller men det är inga 0.1% i alla fall där utan snarare 6% i snitt de senaste 10-15 åren.

Nej, det bör göras vid ett tillfälle där bostadspriserna är relativt normala.

Sanningen är tyvärr att vi haft inflation länge men börjar man väga in tillgångar nu när bostadsbubblan är maxad så kommer det kommande prisraset på bostäder att tolkas som rejäl deflation vilket i sin tur skulle leda till ännu fler panikåtgärder från Riksbanken för att öka inflationen ytterligare.

Ja, där har du ju onekligen en poäng. Men så fort bubblan kreverat borde man nog överväga att göra något. Riksbankens fixering vid KPI har ju bara förvärrat problemet.

Med tanke på att det är en av modern tids största problem hos utvecklade ekonomier bör snarare den reglerade bostadsmarknaden kompenseras med nyckelmått i stil med hur just KPI används, dvs eftersträva att den följer något inflationsmått, istället för att agera någon slags roulettbord åt befolkningen med tillhörande perioder av stagnation, felallokerat kapital, etc.

Det finns ett fåtal länder som har fattat detta. Få har missuppfattat det lika starkt som Sverige dock.

Kraven på att riksbanken snarast bör höja räntan får stöd av nationalekonomerna Mårten Blix och Magnus Henrekson i en artikel i SvD:

Den låga räntan kan skada svensk ekonomi

http://www.svd.se/den-laga-rantan-ka...svensk-ekonomi

Riksbanken borde erkänna att inflationen mätt med KPI har blivit ett för torftigt mått på prisimpulser i ekonomin. Att inte börja höja räntan vore ett misstag och kan hota stabiliteten i ekonomin, skriver nationalekonomerna Mårten Blix och Magnus Henrekson.

Problemet är enligt författarna att KPI är missvisande eftesom det inte tar hänsyn till den skenande tillgångsinflationen som slår igenom på boendekostnaderna:

De senaste årens skenande prisökningar på bostäder syns inte i KPI. I stället har boendekostnadskomponenten, som utgör nästan 30 procent av KPI, minskat med 6,5 procent sedan toppnoteringen i februari 2012. Om ”boendekostnadsinflationen” i stället hade uppskattats till noll under denna period så hade det sannolikt räckt för att avföra alla tankar på minusränta.

Minusräntan måste bort eftersom den skadar ekonomin genom att tillåta dåliga investeringar:

Att inte börja höja räntan vore ett misstag. Det är inte hälsosamt för den övergripande stabiliteten i ekonomin att ha en så obalanserad utveckling av olika centrala priser. Den långsiktiga produktivitetstillväxten hänger på ekonomins förmåga till strukturomvandling. Det finns en allvarlig risk att den försvåras av att räntan är låg och inte längre fungerar som ett hinder för dåliga investeringar.

Och det är bråttom framhåller författarna:

Det bör dock ske å det snaraste. För om räntan förblir låg en längre tid kommer ekonomins funktionssätt allvarligt att försämras. Detta leder ganska snart in på en bana med sämre produktivitetstillväxt och lägre välfärd.

Det som händer vid en räntehöjning är att vi ökar på deflationen och stärker kronan, rent konkret ökar arbetslösheten och skadar svensk exportindustri.

Ungefär lika sant som att jorden är platt. Sanningshalten beror bara på vilket år du skriver det och mer specifikt vilken grundkurs i ekonomi/geografi du gått.

Fast argumentet som nationalekonomerna gör - och där är jag beredd att hålla med dem - är ju att vi inte har någon deflation utan en ganska kraftig inflation, som dock till största delen består av tillgångsinflation (skenande bostadspriser gör att pengar förlorar värde).

Sant är att exportindustrin skulle missgynnas av en stärkt krona - i vart fall den del av exportindustrin som inte också har stora importkostnader - men mot detta bör man väga den förbättrade produktivitet som man uppnår om minusräntans skadliga effekter i form av felinvesteringar försvinner.

Vi får helt enkelt en bättre fungerande ekonomi om räntan höjs till en historiskt normal nivå.