Citat:
Högt & lågt har inte jag problem att blanda – snarare är det ju värderelativismens stöt[t]esten just att hålla ändarna distinkta (vilket ett seriöst försök att avgränsa begreppet litteratur [/musik/konst/kvalitet] tvingar en att inse). Dylans musik & lyrik kan jag knappt alls, men har ett visst hum om litteratur med dess fundament språk, och i musik kunskap långt utöver den blotta introduktion som räcker för att följa & vederlägga hans ‘förklaring’ av sin & andras musik här. Utifrån det har jag flera gånger påpekat, och citerar ur försnackstråden 2010:
Jag skulle gärna höra vad jag missuppfattat, vidhåller till dess att SvAk gjort ett åkej & intressant principiellt val av singer/songwriter, men att just Dylan är fel exempel att för sig statueras.
F.ö. kulast i tråden att Jevtusjenko låg så högt på BraOdds-listan här, faktiskt på pinnen över just Dylan, trots Murakamis ledning.
Jag skulle gärna höra vad jag missuppfattat, vidhåller till dess att SvAk gjort ett åkej & intressant principiellt val av singer/songwriter, men att just Dylan är fel exempel att för sig statueras.
F.ö. kulast i tråden att Jevtusjenko låg så högt på BraOdds-listan här, faktiskt på pinnen över just Dylan, trots Murakamis ledning.
Hur mycket vi än beundrar vissa musiker, författare och andra konstutövare, så är det kanske inte alltid dessa kan analysera och uttrycka sig om sina verk på så att säga metanivå? Dylan är inte intellektuell i den mening som t. ex. Eliot var det. Av Eliot, som skrev en avhandling i filosofi vid Harvard kunde förväntas en insiktfull analys av sitt eget verk. Men visst pekas det ut en skillnad här. Frågan är vilken intellektuell standard som är rimlig, det gick till exempel att säga om Russell: "Russell was there, glib and superficial as usual, although astonishingly quick".