Är protektionim alltid dåligt?

Protektionism är ett begrepp som har, för mig i varje fall, dåliga konnotationer. Det är ett begrepp som de som står för dess idéer sällan själva använder. För en utvecklad ekonomi så är givetvis handelshinder inte till en fördel, det kan skada den nationens ekonomi. Men är protektionism alltid skadligt under alla steg i en ekonomis utveckling?

Historiskt sett så har nästan alla rika, industrialiserade länder idag använt sig av skyddstullar. USA och Tyskland tävlade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet att ha högt tullar (främst mot Storbritannien), och under 1800-talet så var det land som främst förespråkade frihandel Storbritannien. Sydkorea och Japan är också länder som använt sig av protektionism för att bygga upp en stor konkurrenskraftig industri. Skulle Japan och Sydkorea ha varit rikare idag om de inte hade använt sig av protektionistisk politik? Och med vilken empiri kan vi belägga det?

Är protektionism alltid dåligt för en nations ekonomi eller finns det under vissa omständigheter en fördel med protektionism?

NEK säger att välståndet maximeras genom utnyttja komparatibla fördelar och inga tullar. Nu har jag bara läst 60p på NEK men detta låter i efterhand som en statiskt modell. Om du nu har en primary goods ekonomi tex jordbruk så kan tullar stimulera utvecklingen av lokal tillverkningsindustri.

Eller så har jag börjat glömma vad jag lärde mig i skolan för jag kan inte komma på några exempel där det fungerat.

Som jag förstår det så menar frihandelsekonomer att ett land som Japan på 40-50-talet skulle ha importerat stål istället för att, genom protektionistisk politik (och dessutom snudd på sovjetisk planekonomi), skapa sig en egen stålindustri. Nu är jag att räknas som efterbliven i ämnet nationalekonomi men att importera all stål som gör att resurser lämnar landet, istället för att nästan vara självförsörjande på stål där resurserna stannar inne i landet, låter som en förlustaffär, eller?

Tullar är väl främst ett hinder när man kan konkurrera med omvärlden?

Nej, du maximerar nyttan utan tullar. Du kan alltså konsumera mindre med tullar än utan. I stunden, på sikt kan det kanske diskuteras.

Jag tänker i ett historiskt perspektiv och i perspektivet av ett samhälles utveckling, inte ett samhälle fruset i tiden. Frågan är då om tullar är negativa om de i sin tur kan göra en ekonomi på sikt starkare, som exempelvis Japan, Sydkorea eller USA. Dessa länder släppte tullarna främst när de fått en stark ekonomi som kunde konkurrera med andra länder, eller konkurrera ut dem. Om nu tullar per definition är av ondo så borde dessa länder, teoretiskt sett, klarat sig bättre utan tullarna och protektionismen, men jag undrar om det finns några belägg för det. Vissa studier visar att bla USA fick under 1800-talet sämre ekonomi efter de gångerna de hade väldigt låga eller knappt några tullar alls jämför med när de hade skyddstullar.

Om ett land A konkurrera ut land B industri, på vilket sätt tjänar land B på det? Storbritannien kunde konkurrera ut många länder under 1800t-talet men på slutet så stötte de på problem då länder som USA, Tyskland och Frankrike började sätta upp tullar mot dem. På några årtionden så var det Storbritannien som började bli utkonkurrerat. På vilket sätt skulle USA och Tyskland klarat sig bättre? Det är det jag undrar.

Som jag förstår det så skadas fattiga länder av att rika länder sätter upp tullar mot dem. Men om ett fattigt land har tullar mot ett rikt land samtidigt som det rika landet inte har en tull mot det fattiga, tjänar inte det fattiga landet på det då istället om båda länderna inte använde tullar alls? Ett fattigt outvecklat land har ju inte så mycket att erbjuda annat än låga löner (men låglöneländer har oftast använt sig av protektionism -- skulle de klarat sig bättre utan?).

Dåligt för vem? För producenter eller de som jobbar i skyddade industrier är protektionism ofta väldigt bra. För konsumenter eller de producenter som behöver importprodukter i sin egen tillverkning är det ofta ganska eller väldigt dåligt. Effekten på hela samhället är enligt de flesta ekonomiska modeller negativ, men det kan finnas goda politiska skäl att göra det ändå.

En sak är dock säker och det är att protektionism är ett väldigt trubbigt verktyg. Om en stat vill gynna en viss industri, vilket det ju kan finnas rationella skäl att göra t.ex. försvarsindustrin, så är riktade subventioner nästan alltid bättre.

Jag tycker inte alls att protektionism är ett trubbigt verktyg. Ordet trubbigt kan i.o.f.s. också betyda olika saker så det är möjligt att jag missförstår.

Men det går ju i vilket fall som helst att göra en mängd olika insatser som kan betraktas som protektionism, det handlar inte bara om importtullar. Det går att använda verktyg med hög precision mot utvalda mål, som en slags ekonomisk precisionsbombning. Ex: Sätt upp krångliga lokala regelverk för att försvåra för utländska tillverkare: Blanketthögar som ska fyllas i ofta, kräv manual på konstigt språk, olika slags certifikat, eller kräv att en viss procent av ingående komponenter i en produktgrupp skall kontrolleras eller slutmonteras i ditt eget land.

Det borde gå att använda protektionism för att skapa mer mångfald på den svenska arbetsmarknaden idag, om det eventuellt anses nödvändigt att ta ner arbetslöshetstalen. Vi har ganska liten andel enkla låglönejobb eller "medelsvåra" jobb i Sverige, samtidigt som vi hela tiden fyller på med stort antal utlänningar med begränsade svenskakunskaper som ska konkurrera med befintliga svenska arbetare om jobben. Om protektionism användes för att få igång vissa industri- automationsinvesteringar i landet så skulle det skapas fler instegsjobb samtidigt som det gynnar ingenjörer och andra mer högutbildade som deltar i projekten.

Det saknas egentligen jämförelsedata för att kunna svara på frågan. Mig veterligen har det aldrig existerat någon handelssituation som varit helt befriad från inslag som kan räknas som protektionistiska.