Lever verkligen pk-eliten segregerat?

Ja, fast det är tyvärr inget annat än sanningen. Jag undrar vad kommande generationer kommer att säga om oss, som inte vaknade och gjorde revolution i tid..?

Orkesterledarna inom PK-sfären lever fint och homogent, nötterna i kören är det lite si och så med däremot.

Missade du när Bo Lundgren och Ulf Adelsohn erkände att det var det som var poängen med Reinfelts massinvandring?

Vem behövde Lundgren / Adelsohn för att bevittna vad 7-klövern och hur massmedia hejar på? Vad är detta för idioti? Jag ser det tom i lokaltidningen. Den där djävla chefredaktören har styrt in det lokala bladet till att propagera för invandring. Det började för längesedan.

Jag älskar att ni foliehattar inte på något sätt kan enas om vilka "pk-eliten" egentligen är.

De flesta av er hänvisar till överklassförorter som Danderyd, Lidingö och Djursholm vilket ju rimmar väldigt illa eftersom dessa är direkt mörkblå kommuner.

Andra hävdar att det skulle vara Södermalm, och visst många som bor där (eller här borde jag kanske skriva då jag själv bor här) har visserligen mycket pk-åsikter, men i innerstan möter man alltid många sorters åsikter. Och kom igen, Stockholms största moské finns ju för fan på söder.

Men visst, större delen av vårt samhälle är segregerat och det är ett problem.

Jag skulle tycka att det var jättebra om fler invandrare fick bostäder i innerstaden men då skulle det ju bli ett jävla liv från er SDare också.
Och rika kommuner, så som Lidingö och liknande, borde även de ta emot betydligt fler.

Sedan vill jag påpeka dels att många inom kulturlivet och journalistkåren bor i söderförorter som också är rätt invandrartäta så att alla pk´iter skulle bo på söder är ju en enorm myt.

Plus att om man kollar på vilka kommuner som SD är absolut störst på så är det oftast sådana som tar emot väldigt få invandrare så hela den diskussionen känns lite skev och glashuskastaraktig.

Dom HAR gått samman med all PK-idioti, att dom i starten trodde det var något bra kan du ha rätt i. Däremot har dom fortsatt med idiotin även fast dom sett dom insett skadorna pk-hysterin skapar. Att försvara den delen har du inte mycket för, oavsett hur många foliehattar du tror dig kunna dela ut.

Nu har jag inga källor på detta men känslan jag får av vissa media-personer samt journalister är att de lever i sin egna bubbla men samtidigt försöker pracka på folk saker och sätta stämplar i pannan på dem när de själva knappast är bättre privat.

Men som sagt, detta är bara en känsla. Jag kan ju givetvis ha fel...

Vi undersökte detta tidigare:
Hur mångkulturellt bor de toleranta?
https://affes.wordpress.com/2013/10/...-de-toleranta/

Hyckleriet är slående.

Det som jag noterat, bland pk-invandringsivrare är att det finns en punkt där det någonstans i deras medvetande finns en kärna, en sorts double think, och det är... Barn. Har bekanta och i min familj som har gjort sig skyldiga till just detta.

De bor på plats A, och deras barn borde då i skola B... Men trots det så anstränger de sig för att få sina barn till skola C. Det finns förstås flera orsaker, men en sak som är lätt att se, är att skola C är en vit svensk skola med ett fåtal tredje generationsinvandrare: Till skillnad från skola B.

Har faktiskt konfronterat min familjemedlem om denna fråga, och det blev.. Någon sorts udda dissonans efter en stund så började rationaliseringen om varför skola C var bättre, och det fanns en del valida argument, men sanningen är ju att skola B är sämre för att de har en stor del första generationsinvandrare.

PK-eliten är ett förbannat mysko begrepp. Motsägelsefullt och bisarrt.

Henrik Schyffert hade en Pk-eliten-t-shirt på sig på Hela Sverige skramlar jippot. Vilken jävla pajas! Det enda jag såg var en tråkig idiot som försökte vara nyironiskt cool, men som bara framstod som helt igenom sjukt pk-prostituerad.

Pk-megatönten Schyffert är just en sån som inte lever segregerat och aldrig kommer göra det. Det närmaste i hans fall är i hans fantasi när han får hänga in den i halvsyrianskan Nour El Refai emellanåt, som han polar med.

Refat el Sayed. Va fan, han är ju kriminell, har alltid varit det i Sverige vad man vet. Även utanför Sverige dribblar han. För några år sedan hotades hans bolag av likvidation. Under 2012 dök Refaat el-Sayed upp på Interpols lista över efterlysta. Nyligen (2014 i alla fall) var han i strid mot en egyptisk bank. Hans bransch under senare år är att stämma allt han kan till höger och vänster. Det stinker galenskap och ohälsa om Refat. Fast kul är han.
Väletablerad är då inte el Sayed.

Svar ja, de lever segregerat. Så gott de kan, i alla fall. Jag gick igår utanför en av innerstans slussar, vid tiden för arbetsdagens slut. Alla jag mötte som kom hemcyklande från jobbet var svenskar. Alla, utan ett enda undantag. Detta var säkert 30-40 pers på en kort sträcka. Folk flyr mångkulturen hals över huvud.

Det är klart att Henrik Schyffert inte vill att Janne och Ove Schyffert ska gå i en skola med 80 procent blattar. Det finns inte i hans universum, av förståeliga skäl givetvis. Han vill att andra svenskar ska gå i skolor med 80 procent blattar. Då kan han känna sig ännu bättre, och låtsas att han tillhör någon slags "elit". Apartheid-Schyffert.

--Vi bor ju på Kniv-Söder, säger hon med skräckblandad förtjusning, upphetsad.
--Nej, det gör vi inte, säger jag inte, för jag vill inte bli forskad i.
Ingenstans kan gentrifieringen varit så massiv som här.

Det är så dom ser det, de kvinnor som kommer "ovanifrån".
Dom vill "leva farligt".
En del som kommer ovanifrån är vänster, vill därför leka vänster, man kan säga att dom söker sig till sin flock, dom låtsas att våra sämst lottade fortfarande bor här.

Dessa kvinnors män är medvetna om det här och därför känner dom sig manliga, samtidigt som dom använder sina kvinnliga sidor, har tillgång till hela registret.
Inför sin kvinna är han den som dagligen skyddar henne mot alla våldsamma män som dom leker bor här.
Samtidigt som han flaskmatar den pumpade bröstmjölken slår han på löpande band ner våldsamma svenska män med den andra näven.

Och så ska man då va älskarinna, ha krafter kvar när ens man läst "Jag en kvinna", sjöng Siv Malmkvist i slagdängan "Mamma är lik sin mamma", när jag var liten.
Nu förstår jag mycket väl vad det är frågan om när den urpumpade småbarnspappan med snoriga ungar i vagnen framför mig i kön, sent en kväll på jourapoteket, tar extra tid för att de föremål i morotsstorlek som ska ligga i förpackningarna han köper förvaras bakom disk.

Många kommer från andra delar av Sverige, akademiker, har ofta bott utomlands i några år.
Dom tror på fullt allvar att det är mångkultur här, att det är därför det är så dyrt att bo här. Det är rörande att höra dom, dom är fortfarande helt blåögda.
--Det är så fint att det finns barn från andra kulturer i klassen.

Dom barnen kommer från förhållanden där den ena föräldern är svensk, den svenske parten känner att hens partner inte platsar på exempelvis Östermalm.
De icke-svenska kulturerna presenteras så positivt det bara går, exempelvis framhålls pyramiderna som oerhört coolt och nyskapande, men man mörkar bläcksvart att nio av tio vuxna kvinnor i samma land är könsstympade, och det trots att det där är förbjudet.
Klart att svenskar som växer upp här tycker att det är bra med mångkultur.

Till dom som vibrerar av upphetsning hör mediafolket.
Min väninnas dotters pojkvän blev nerslagen en storhelgsnatt.
Min väninna och jag diskuterar detta över en fika, inom hörhåll sitter en av mediafolket.
Så länge vi är inne på hur själva nedslagningen går till, hur min väninnas dotter gråtandes ringer sin pappa, hur det enda hon får fram är att pojkvännen blivit nerslagen, själv är hon gömd nånstans inne i slussen, den kaxiga tonårsdottern är långt borta, och hur denna pappa springer över halva Södermalm för att undsätta sin dotter.
Så länge vi är inne på det, så spetsas öronen på journalisten som öronen på Spock, nu är hon mitt uppe i en del av södermalmslivet.

Min väninna betraktar sedan mig förvånat när jag ingående börjar beskriva hur det kom sig att inte dottern tog det goda rådet att inte gå till ett specifikt område på Södermalm en viss typ av natt för då är det så gott som bara icke-svenskar där.
För min väninna är mycket väl medveten om varför, hon är vuxen, men hon har inte upptäckt kvinnan vars uppgift ska vara att granska makten, har ryggen mot.
Sen för min väninna och jag ett pedagogiskt samtal om varför icke-svenska män slår ner svenska män.
Under en tid därefter följer jag journalistens arbete, hoppas att hon tar upp det viktiga.
Hon sitter fortfarande i teve-sofforna så hon har inte tagit upp det senare heller.

Jodå, vi håller varandra i shack här på Södermalm, efter valet publicerades så gott som på portnivå vilka det var som hade röstat SD.
--Tjohoo, tänkte jag, nu klarade jag mig med nöd och näppe.
Nästa val lär det redovisas per våningsplan.