Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-10-03, 17:23
  #1
Medlem
Bombastiskts avatar
Svenska staten ger varje år ut en enorm summa pengar till Sveriges partier. På wikipedia kan man se att år 2014/2015 betalades det ut totalt 170 miljoner kronor på statlig nivå och också att det på lokal nivå delades ut 336 miljoner för kommuner och 500 miljoner för landsting år 2007. Sammanlagt en miljard (!) kronor som varje år betalas ut till våra partier.

Detta är faktiskt majoriteten av partiernas inkomst varje år som kommer från detta stöd. Om man kollar på Socialdemokraternas intäktsredovisning så kan man se att endast 3.7 av 250 miljoner kom från privatpersoner och företag.

Så hur påverkar det här svensk politik? Personligen tror jag att den otroliga ansamlingen kring mittenfrågor och den totala bristen på verklighetskopplad retorik är en följd av detta. När beroendet hos partiet till dess väljare försvinner helt så finns det inte längre någon anledning till att lyssna på deras åsikter. Det blir istället en jakt på att skaffa mer väljare eftersom det är så inkomsterna till partiet blir större. Maktutövning blir sekundärt och framförallt att hålla löften. Om man kan vinna 200.000 röster på att ändra åsikt i en fråga men samtidigt förlora 100.000 gamla väljare är det fortfarande värt det, partierna bryr sig inte om vem som röstar, bara att de gör det.

Det är detta fenomen jag ser i svensk politik. Alla partierna överger sina kärnväljare för att jaga röster i nya grupper och vinna pluspoäng i överstatliga instanser. Socialdemokraterna bryr sig inte längre om arbetarklassen, Moderaterna bryr sig inte om borgarna, Centerpartiet inte om bönderna, Folkpartiet om liberalerna, etc. De alla slåss om nya väljare i varandras marknader, men eftersom det finns ett fixt antal röster så går de alla plus minus noll men förlorar ändå all integritet. Nu när Sverigedemokraterna har poppat upp och samlar ihop alla övergivna väljare så blir det hela ännu konstigare.

Ett annat problem som jag ser det är att partierna får en starkare koppling till den svenska staten då det är den som ser till deras överlevnad. Vilka som bestämmer vill kritisera ett system som ger miljonlöner till dem själva? Och vem vill minska statens makt och budget när det är därifrån pengarna kommer? Utökade intäkter går hand i hand med större statliga finanser och ökad statlig makt.

En av anledningarna till att partistödet infördes var att man inte ville riskera kapitalstarka instanser inflytande över landets politik, men jämför man denna fördel med den totala kollapsen av svensk politik så bleknar det. Det finns också andra metoder man kan använda för att hindra detta förutom att dela ut en miljard kronor varje år.


Så finns det någon möjlighet att jobba för partistödets avskaffande, eller är det politiska systemet helt fast som det är nu? Kan inte tänka mig att de nuvarande politikerna skulle göra något för att förändra ett system som de anser sig vinna personligen på. Det skulle möjligtvis kunna komma från högern då de har mer självbetalningspotential bland både väljare och politiker, och de dessutom i alla fall har en tradition av minskad statlig makt. Men då måste frågan komma upp till debatt först, vilket för nuvarande verkar långt ifrån troligt.
Citera
2015-10-04, 12:20
  #2
Moderator
sm910difs avatar
Timbro släppte en rapport 2013, det politiska bidragsberoendet, som ger stöd för och ligger i linje med mycket av vad du skriver.

Man kan argumentera kring om partistödet drev partierna från folkrörelser till statsfinansierade professionella organisationer, eller om partistödets införande snarare var en effekt av den förvandlingen. Klart är oavsett att partistödets utveckling är tätt knutnen till partiernas radikala strukturförändring. I 1971 års partistödsutredning - Offentligt stöd till de politiska partierna (SOU 1972:61), fann man att bara sedan 1965 hade riksdagspartierna tappat över 40'000 medlemmar, för M och VPK var tappet närmare en fjärdedel av medlemskadern.

Partistöd, i det att det nästan helt utgör inkomsten för dagens riksdagspartier, skapar ju starka ekonomiska incitament till att jaga nya väljare istället för att försöka genomföra medlemmarnas önskade politik. Partistödet är troligtvis en av de viktigaste orsakerna till att partier idag inför ett utspel inte ställer sig frågan "hur vill vi förändra samhället" utan "vad skulle kunna locka flest väljare?". Principfasthet eller ideologisk förankring betalar inte längre kanslilönerna när man förskjutit makten från medlemmarna till de potentiella väljarna man vill locka.

Värt att nämna i sammanhanget, är ju också att partierna synes agera budgetmaximerare likt byråkrater inom den allmänna sfären tenderar att göra. När de nu gjort sig vana vid sina höga bidrag, har jag svårt att se att de skulle kunna tänka sig att minska eller skrota partistödet, trots att jag inte kunnat hitta något empiriskt stöd för att valresultaten eller förmågan att nå ut med information om sin politk påverkas särskilt mycket av partiernas ekonomiska muskler efter det att man kommit över en initial baströskel. Den uppenbara jävssituationen har du ju redan förtjänstfullt pekat på.
__________________
Senast redigerad av sm910dif 2015-10-04 kl. 12:22.
Citera
2015-10-04, 17:34
  #3
Medlem
Reguluss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sm910dif
Timbro släppte en rapport 2013, det politiska bidragsberoendet, som ger stöd för och ligger i linje med mycket av vad du skriver.

Man kan argumentera kring om partistödet drev partierna från folkrörelser till statsfinansierade professionella organisationer, eller om partistödets införande snarare var en effekt av den förvandlingen. Klart är oavsett att partistödets utveckling är tätt knutnen till partiernas radikala strukturförändring. I 1971 års partistödsutredning - Offentligt stöd till de politiska partierna (SOU 1972:61), fann man att bara sedan 1965 hade riksdagspartierna tappat över 40'000 medlemmar, för M och VPK var tappet närmare en fjärdedel av medlemskadern.

Partistöd, i det att det nästan helt utgör inkomsten för dagens riksdagspartier, skapar ju starka ekonomiska incitament till att jaga nya väljare istället för att försöka genomföra medlemmarnas önskade politik. Partistödet är troligtvis en av de viktigaste orsakerna till att partier idag inför ett utspel inte ställer sig frågan "hur vill vi förändra samhället" utan "vad skulle kunna locka flest väljare?". Principfasthet eller ideologisk förankring betalar inte längre kanslilönerna när man förskjutit makten från medlemmarna till de potentiella väljarna man vill locka.

Värt att nämna i sammanhanget, är ju också att partierna synes agera budgetmaximerare likt byråkrater inom den allmänna sfären tenderar att göra. När de nu gjort sig vana vid sina höga bidrag, har jag svårt att se att de skulle kunna tänka sig att minska eller skrota partistödet, trots att jag inte kunnat hitta något empiriskt stöd för att valresultaten eller förmågan att nå ut med information om sin politk påverkas särskilt mycket av partiernas ekonomiska muskler efter det att man kommit över en initial baströskel. Den uppenbara jävssituationen har du ju redan förtjänstfullt pekat på.

Självfallet vore det bättre med ett folkrörelsebaserat partiväsende, men folkrörelserna har gått i graven, och det är inte mycket vi kan göra åt det.

Alternativet till offentligt partistöd är idag det amerikanska systemet, där ett litet antal stormrika personer och företag står för en stor del av stödet till de politiska kandidaterna, och därmed också sätter den politiska agendan.

Sett ur det perspektivet tror jag att det svenska partistödet är att föredra.
Citera
2015-10-04, 21:51
  #4
Medlem
Bombastiskts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regulus
Självfallet vore det bättre med ett folkrörelsebaserat partiväsende, men folkrörelserna har gått i graven, och det är inte mycket vi kan göra åt det.

Alternativet till offentligt partistöd är idag det amerikanska systemet, där ett litet antal stormrika personer och företag står för en stor del av stödet till de politiska kandidaterna, och därmed också sätter den politiska agendan.

Sett ur det perspektivet tror jag att det svenska partistödet är att föredra.

Skulle inte säga att det måste bli som i USA om vi tar bort stödet. Enklare att kolla på exempelvis Storbritannien som har ett mer likt politiskt system. Där klarar deras partier av att gå runt utan enorma bidrag från staten, länk. 14 miljoner £ i donationer för Conservatives är väl inte så illa? Sen är det väl inte något större problem om stora donationer kommer från företag eller rika privatpersoner? Vanligtvis har man regler kring redovisning vid stora belopp och om det finns fungerande media så skulle alltför mycket sånt ifrågasättas är jag säker på. Typ som dessa i USA.

Vad ska Sveriges partier med en omsättning på hundratals miljoner till? Alla valda politiker får lön från staten och det finns ingen anledning att administration ska kosta så mycket. Partier ska väl fungera som en hjälpande hand för folkets åsikter, inte vara mångmiljonföretag. Finns inte heller nåt behov av att ha en folkrörelse i grunden. Folkrörelser brukar i grunden vara rent populistiska och där ingår nästan ett självdöende i definitionen.

Det största problemet som jag skrev är att partierna istället för att utgå från folket och deras åsikter blir som en slags förlängning av staten bara. Ungefär som olika falanger inom Kinas kommunistparti som bråkar över hur landet ska styras men är helt överens om att de ska utöka sin egen makt och utan koppling till några väljare.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback