Konservatism - Nationalism

Hej, behöver stort hjälp med några frågor
vad finns det för utvecklingen av och de grundläggande perspektiven inom konservatismen och nationalismen. Vilka likheter och skillnader kan du urskilja? Hur kan konservatismen och nationalismen uttryckas i den svenska politiken. Är det ideologier på frammarsch?

Stort tacksam för hjälp!!!!!

SD går ju framåt i rasande fart, så där har du ditt svar.

Nationalism är ofta en del av konservatism och konservatism är ofta en beståndsdel i nationalism.
Så det finns överlappningar på så vis. Men konservatism kan vara internationalistisk också, den måste inte vara nationalistisk. Nationalism kan ha rent av revolutionära drag och stora visioner, medan konservativa använder sig av försiktighetsprincipen och pragmatism. Nationalister har ofta tagit drag av både höger och vänster, medan konservativa är högern i traditionell mening.

Det är lite luddigt när man inte går in på specifika former av konservatism eller nationalism.

Även om en konservativ hållning innebär ett ospecificerat samhälleligt slutmål, skulle jag hävda att resultatet av ett konservativt förhållningsätt oftast leder mot samma slutmål som nationalismen defacto har. Där nationalismen, på många sätt, har en utopisk målbild av nationen och dess folk.

Jag skulle vilja tillägga att SDs positiva trend genom åren inte ska misstolkas som en konservativ pånyttfödelse, utan mer som en ärlig folklig protest för återuppbyggnaden av den alltmer avvecklade nationalstaten.
När det är gjort, är det netflix, 7eleven och starbucks för hela slanten igen.

Stoppa urbaniseringen.

Ja, rätt mycket så. I de flesta, men inte i alla, länder har konservatismen tämligen tydligt anknutit till allehanda nationella värden. Även mer tidlösa konservativa värden, såsom Kyrka och Krona, har kunnat införas i en nationell kontext. Så, jag vågar påstå att det inte minst för svenskt vidkommande varit så att konservatismen och nationalismen har varit tämligen väl integrerade även om de inte varit synonymer.

Oavsett vad som varit den ursprungliga tanken så har ju de länder som prövat kommunismen utvecklats till att bli starkt nationalistiska, och kommunismen är som bekant i mångt och mycket konservatismens motsats.

Det var sannerligen en mycket intressant iaktagelse. Kan det vara så att oavsett rådande ideologi så måste den köras i botten för att den konservativa natioalismen ska vakna till liv igen?

Jag tror att det är så för att det är det som händer nu.

Nja, jag tror snarare det är så att nationalism i slutändan alltid krävs för att motivera folk att avstå från sin frihet för ett högre syfte. Oavsett vad kommunismen egentligen säger om internationalism.

Jag tror att det beror på att kommunismen strävar på och leder till en maktkoncentration till staten. Statsdyrkan och nationalism eller patriotism går ofta hand i hand. Som du säger: "avstå sin frihet för ett högre syfte" - t ex dö för landet/politikerna, betala skatter och annat. Dock är det ingen nödvändighet att nationalism är starkt statsvurmande. Nationalism kommer av nation. Nation o sin sida:


... d.v.s nationalism behöver inte alls inkludera en omfattande stat, desto mer centralt är folket och deras organiska kontinuitet. Även om det är så att makthavare ofta använder sig av nationalism i sina syften. Castro använde sig av nationalistisk och anti-amerikansk retorik för att motivera sitt styre på Kuba. Nationalistiska känslor är ofta starka, så det är klart makthavare ofta använt sig av det och kanaliserat det till statsdyrkan, inte minst i länder med en stor, ljusslukande totalitär stat.

Ironiskt nog måste sägas förresten att kommunistländer lyckats bevara en mer konservativ syn på könsroller m.m. än vad väst gjort. De hade en marxistisk ekonomi som var skit, men i kulturella värderingar urartade de inte lika mycket som socialliberala, dekadenta väst.

Du har förstås helt rätt i att patriotism och nationalism är två skilda företeelser, om än nära besläktade. Att folk inte förstått detta förklarar den enorma ilskan mot Björn Söder, när han började tala om den svenska och den samiska nationen, inom staten Sverige. USA exempelvis, en av världens mest patriotiska stater, kan inte kallas särskilt nationalistisk.

Paradoxen att det radikala stannar upp när det hittat "hem", och plötsligt finner sig vara konservativt, är intressant, och återfinns på andra platser än hos stater. The Reform Club i London är ju till exempel i dag inte särdeles progressiv, i jämförelse med Storbritannien i övrigt.

Det här är nog den absolut största missen i vår tid, rent ideologiskt.
Skulle man ha tagit ett steg tillbaka när Söder gjorde sitt uttalande hade man insett från början att det inte alls var något märkligt i det han sa.

Det är tydligt på vilken sida debattpaletten är som färgrikast.
Inte för att SD är ett renodlat högerparti, egentligen ganska långt ifrån, men de har en acceptans för diskussioner som i andra läger skulle brännmärkas på fläcken.
På den punkten skulle jag kunna klassa SD som ett högerparti.

Hörrö. Du får läxor för att lära dig. Det är inte så att din lärare inte vet och behöver din hjälp. Tanken är att när du själv kollar upp ideologierna så ska du också lära dig något om dom.

I övrigt så är båda ideologierna ideologier. Men dom är inte samma ideologi, utan två olika. Det är därför dom har olika namn.