2003-07-07, 20:09
#1
Avstängd
Reg: Jul 2003
Inlägg: 7 965
Södermalmsmoskén
Stora moskén på medborgarplatsen i Stockholm kontrolleras och styrs av en rörelse som kallar sig Muslimska Brödraskapet, vilket är en religiös och politisk islamistisk organisation, som grundades 1928 i Egypten, där den uppslösts och förbjudits flera gånger. Muslimska Brödraskapet kom att utmärka sig för sitt aktiva motstånd mot religionsfriheten som framförallt riktades mot kristna missionsrörelser i arabvärlden. Rörelsen har i dag inflytande i hela den muslimska världen, detta trots att den är förbjuden i en rad muslimska länder. Anhängare av brödraskapets fundamentalistiska ideologi brukar ibland raka överläppen och bära sk skepparkrans som ett internt kännetecken.
Inte bara en religion
Muslimska brödraskapet är i praktiken ett "Guds-parti" vars ideal är en teokratisk stat med sharia som statens lag, ordning och politiskt system. Därmed vill de grundlagsfästa Koranen, sharialagarna och profeten Muhammads ”goda” exempel, sunna, om allt från böner och ritualer till ekonomi och samhällsliv som samhällets politiska grundval.
Grunden inom den islamism som brödraskapet i stora moskén på medborgarplatsen representerar är att islam inte bara är en fråga om religiösa ritualer och en privatsak. Man vill att Islam skall vara ett system som styr både individens och samhällets handlingar, en allomfattande samhällsordning. I denna ordning förkastas demokratin, religionsfriheten, jämställdheten, yttrandefriheten och demokratin. Islam skall råda i hela samhällsbilden, även för ickemuslimer dygnet runt, överallt. Grundlagen skall bytas ut mot sharia. (den religiösa lagen enligt koranen) Över allt sitter ett råd av präster, som skall övervaka alla andra institutioner i samhället.
Alla ekonomiska beslut ska planeras och beslutas av prästerskapet. Privatkooperativ och företag tillåts, men även dessa ska styras av Allahs vilja, genom prästerskapet. På papperet finns inflytande för medborgaren, men eftersom medborgaren villkorslöst ska följa guds ord, så tillåts inget utrymme för den som vill gå emot Koranen eller prästerskapet. Ideologin kan liknas vid nazistiska och kommunistiska diktaturer, där man fick/får tycka vad man ville så länge man tyckte exakt som partiet.
En lagstiftande församling (riksdagen) betraktas enbart som en hädelse mot Allah. Tolkningen skall istället det muslimska prästerskapet göra och den religiösa rätten (sharia) betraktas varken som medeltida eller statisk inom islamismen utan som en gudomlig självklarhet. Islamismen styrs starkt av värdeobjektivism. Det finns alltså bara ett enda rätt sätt att göra saker och ting, detta rätta sätt är Allahs väg. Allahs väg finns i Allahs vilja, alltså i det här fallet Koranen. Ideologin är klart elitistiskt inriktad. Kvinnan och otrogna (kuffar) är helt underordnad den muslimske mannen som står närmare till Allah.
Målgrupper
Propagandan riktas främst till socialt, ekonomiskt och politiskt frustrerade grupper. Europas förorter med sin misslyckade integration är därför förträffliga rekryteringsplatser. De har bland annat inlett försäljning av moderna kläder och slogans av ett märke som kallas ”Muslimoon” för att locka till sej europeiska andragenerarationsmuslimer. Det största förda försäljningsargumentet är att man slipper köpa av ”kuffar” (otrogna och orena icke muslimer). Här följder några citat från den svenska försäljningskampanjen:
”Kläderna är producerade av muslimer, tryckta av muslimer och inköpta av muslimer!”, ”Du behöver inte längre ge dina pengar till kuffar!”, ”Äntligen är vi inte beroende av kuffar, utan kan gå i tuffa kläder med ett fet layout, i grym kvalitet, med ett schysst namn och med ett bra budskap!”
De stora massorganisationerna inom islamismen, som Muslimska Brödraskapet eller Islamiska Räddningsfronten, håller sakta på att bli en del av det politiska etablissemanget och då inte bara i arabvärlden. Idag är redan 5 procent av Sveriges befolkning muslimer.
Målet för Muslimska Brödraskapet är att aktivt motverka integration och skydda medlemmarna från att ”gå vilse” i det västerländska samhället, som betrakta som både syndigt och ogudaktigt. Detta tankesätt är dock mer utbrett än så, vilket dokumentären om muslimska friskolor klart visade; det framgick att rektorer och lärare på muslimska friskolor över hela landet, samt föräldrar till barnen på dessa skolor, hade som mål att avskärma sig från det svenska samhället. I Södermalmsmoskén råder även islamistiskt slöjtvång för alla kvinnor, till skillnad från tex Islamic Center i Malmö där kvinnor tillåts att beträda moskén utan slöja.
Muslimska brödraskapets engelska hemsida
På brödraskapets engelskpråkiga hemsida kan man förvånansvärt öppenhjärtigt läsa att målet för rörelsen är att successivt få ”kafir-länder” (icke-muslimska länder som Sverige) att acceptera den islamiska ordningen och införa sharia. Man beskriver detaljerat hur man ska använda tolerans, religionsfrihet och demokrati för att införa intolerans och religiös muslimsk diktatur. Att detta verkligen är målet framgår tydligt, och är inget man försöker dölja.
På hemsidan framgår dessutom att man motsätter sig ett väpnat övertagande av ”kafir-länder” endast av den enkla anledningen att det innebär en för stor risk och att man riskerar att få fiender mot islam istället. På Muslimska brödraskapets hemsida (http://www.ummah.org.uk/ikhwan/index.html) skriver man bland annat följande om hur man ska ta makten i länder som Sverige:
”Etablerandet av en islamisk regering: Rörelsen anser att den rådande regeringen (samhällstyret) skall bli förutsättningen som förbereder samhället för att acceptera den islamiska lagen. Att börja styra ett totalt korrupt samhälle (kafir-land) genom ett militant regeringsskifte innebär en stor risk. Man måste istället förbereda samhället genom planering. Genom att: sprida den islamiska kulturen genom media, moskéer, och missionsarbete i offentliga organisationer, parlament (politiska partier) och i till exempel studentorganisationer.”
Parallellt med detta, så måste muslimer tränas i att administrera politiska-, ekonomiska- och studentorganisationer effektivt (enligt sharia), som ett annat steg inom förberedelsen.”
Muslimska Brödraskapets kräver inte makten för dem själva, utan välkomnar vilken ledare som helst som vill etablera en sann islamistisk regering. Här följer några lösa citat översatt från Muslimska Brödraskapets engelska hemsida (http://www.ummah.org.uk/ikhwan/questions.html):
”... om demokrati betyder att människor väljer vilka som ska leda dem så accepterar brödraskapet det, men om det samtidigt betyder att människor kan ändra Allahs lagar och följa det dom väljer att följa, då är det inte acceptabelt.”
”... brödraskapet accepterar enbart personlig frihet inom islams gränser. Om personlig frihet menas att muslimska kvinnor kan bära shorts eller att muslimska män kan göra haraam (förbjudna) saker så är detta inte godkänt.”
”Brödraskapet stödjer våld mot kuffarnas (icke muslimernas) arméer. Men när det gäller civila så är brödraskapet delad i den frågan. Den moderata delen av rörelsen vill inte se våld mot civila, men den hårdare linjen och en minoritet inom brödraskapet stödjer våld mot civila.”
Tidigare händelser i det Muslimska brödraskapet
Nassers efterträdare Anwar Sadat mördades 1981 av muslimska fundamentalister, organiserade i det Muslimska Brödraskapet. Detta främst som ett straff för Sadats fredsavtal med staten Israel. Ayman Zawahiri (egyptier), Usama Bin Ladens andreman och personliga läkare, var medlem i brödraskapet i sin ungdom. Uppgifter säger att han personligen skall ha varit inblandad i mordet på Anwar Sadat. Han är numera ledare för det egyptiska al-Jihad.
Rörelsen beskyllde tidigt den Egyptiska regeringen för att vara alltför passiva mot "Zionists" och började genomföra terroristattacker i Egypten.
Trots mordet på premiärminister Mahmud Fahmi Nokrashi den 28 december 1948, så legaliserade den Egyptiska regeringen brödraskapet 1948, men då endast som en religiös organisation. 1954 förbjöds de dock igen då Muslimska Brödraskapet återigen började insistera på att Egypten skulle styras under Sharia (islamistisk lag).
Fyra ”bröder” försökte mörda den Egyptiska presidenten Nasser 1954, och blev avrättade. Fyratusen andra ”bröder” blev arresterade och tusentals andra lyckades fly utomlands.
I det Jordanska ”fria” valet 8 november 1989 så framträdde Muslimska Brödraskapet inte officiellt som "Muslimska Brödraskapet" utan dolde sig noga bakom namnet "Den muslimska rörelsens front". I kampanjen visade man upp sina mycket goda finanser, bland annat genom att skicka med kontanter i samtliga valbroschyrer som delades ut till allmänheten.
Brödraskapet står under den saudiska kungafamiljens beskydd och fick 1961 medel för att starta ett islamistiskt universitet i Medina.
I Syrien, juli 1976, förklarade Brödraskapet Jihad mot diktatorn Assad, inte för att han var en demagog och diktator utan mest för att inte var tillräckligt religiös. Den väpnade konflikten varade i 6 år.
Tre citat om Muslimska Brödraskapets förhållande till demokrati:
I boken "Islam och Europa - samexistens eller konfrontation", av diplomaten Ingmar Karlsson, som har en bred ekonomisk, statsvetenskaplig och idéhistorisk bakgrund, samt varit utstationerad i Bagdad och Riyad med stor kunskap om islam "innanför murarna", framkommer följande:
”Inom islam möts obegränsad och organiserad yttrandefrihet med stor motvilja även i våra dagars muslimska reformistiska diskussion. Gränsen är skarp och klar. Islams fiender kan inte tolereras, detsamma gäller hycklaren, ateisten och skeptikern. För många islamister, inte minst dem som tillhör det Muslimska Brödraskapet, som är aktivt i stora delar av den arabiska världen, är och förblir islam och demokrati helt nere på det definitionsmässiga planet en omöjlighet. Tanken att alla medborgare är lika sägs strida mot islams grundtanke, eftersom det till evig tid kommer att finnas oöverstigliga skillnader mellan troende och icke-troende, mellan rika och fattiga, mellan man och hustru(r) och mellan de rättslärda och menigheten. Det finns heller inte något behov av en lagstiftande församling, då islam inte har några fel eller brister.”
”Det egyptiska Muslimska Brödraskapets ledande teoretiker, Sayyid Qutb, motsatte sig mycket starkt varje tanke om folkets suveränitet. En sådan skulle vara liktydig med en usurpation av Guds suveränitet och ett slags tyranni, då individens vilja måste underkastas andra individers vilja. Den enda lösningen på demokratins problem var enligt Qutb att återupprätta det gudomliga styrets överhöghet”
”Man kan därför sätta ett stort frågetecken om de islamiska rörelserna är villiga att acceptera demokratins spelregIer, när de en gång har erövrat makten.”
Al-Aqsa och Muslimska Brödraskapet
I moskén på södermalm finns det uppsatt stora plakat inne i moskén vid dörren in till den könssegregerade manliga delen av bönelokalen, där man uppmanas att skänka pengar till organisationen Al-Aqsa. Denna organisation pekas sedan många år ut av flera underrättelsekällor i flera länder som stöd till ren terrorverksamhet och beskrivs av flera säkerhetstjänster som den islamistiska terrororganisationen Hamas ekonomiska ryggrad. Sedan många år är Al-Aqsa förbjuden att verka i flera länder bla Danmark, Tyskland och i USA men i Sverige tillåts organisationen att agera helt fritt.
Brödraskapets nära kontakter med den islamistiska terrororganisationen Hamas är inte förvånande då Hamas faktiskt skapades av Brödraskapet. Hamas registrerades i Israel 1978 av dess ledare, Sheikh Ahmed Yassin och representerar den naturliga fortsättningen och avknoppningen av Brödraskapets militantare del. Idag presenterar de sig själva utåt som två skilda organisationer, men erkänner öppet mycket goda och täta relationer. Hamas kan indelas i en militär gren och en socialt inriktad gren. Den militära grenen består av två sektorer, en som genomför terroristattacker mot uppfattade fiender, och en vars uppgift är att lokalisera och registrera personer som samarbetar med ”fienden” för att senare kunna oskadliggöra dem. Hamas finansieras främst av Iran, som ger dem ca 3 millioner dollar per år samt ett stort antal fonder från bl.a. Europa, bla Al-Aqsa. Hamas mål är att upprätta en muslimsk fundamentalistisk stat av hela Palestinaområdet, inklusive Israel.
Den palestinska fraktionen av Islamiska Jihad har, även den sitt ursprung i Muslimska Brödraskapet. PIJ är ett antal löst sammankopplade fraktioner med en ideologisk grund inom sunni-islam. PIJ ser främst Israel ett hinder för att området skall kunna bli muslimskt. Syrien, där ledarskapet finns, bidrar ekonomiskt till PIJ och dess verksamhet. De definierar befrielsen av hela Palestina som en personlig religiös uppgift för varje muslim.
"Allah is our objective. The Prophet is our leader. Qur'an is our law. Jihad is our way. Dying in the way of Allah is our highest hope."— Muslim Brotherhood, Medborgarplatsen, Södermalm, Stockholm, Sverige
Stora moskén på medborgarplatsen i Stockholm kontrolleras och styrs av en rörelse som kallar sig Muslimska Brödraskapet, vilket är en religiös och politisk islamistisk organisation, som grundades 1928 i Egypten, där den uppslösts och förbjudits flera gånger. Muslimska Brödraskapet kom att utmärka sig för sitt aktiva motstånd mot religionsfriheten som framförallt riktades mot kristna missionsrörelser i arabvärlden. Rörelsen har i dag inflytande i hela den muslimska världen, detta trots att den är förbjuden i en rad muslimska länder. Anhängare av brödraskapets fundamentalistiska ideologi brukar ibland raka överläppen och bära sk skepparkrans som ett internt kännetecken.
Inte bara en religion
Muslimska brödraskapet är i praktiken ett "Guds-parti" vars ideal är en teokratisk stat med sharia som statens lag, ordning och politiskt system. Därmed vill de grundlagsfästa Koranen, sharialagarna och profeten Muhammads ”goda” exempel, sunna, om allt från böner och ritualer till ekonomi och samhällsliv som samhällets politiska grundval.
Grunden inom den islamism som brödraskapet i stora moskén på medborgarplatsen representerar är att islam inte bara är en fråga om religiösa ritualer och en privatsak. Man vill att Islam skall vara ett system som styr både individens och samhällets handlingar, en allomfattande samhällsordning. I denna ordning förkastas demokratin, religionsfriheten, jämställdheten, yttrandefriheten och demokratin. Islam skall råda i hela samhällsbilden, även för ickemuslimer dygnet runt, överallt. Grundlagen skall bytas ut mot sharia. (den religiösa lagen enligt koranen) Över allt sitter ett råd av präster, som skall övervaka alla andra institutioner i samhället.
Alla ekonomiska beslut ska planeras och beslutas av prästerskapet. Privatkooperativ och företag tillåts, men även dessa ska styras av Allahs vilja, genom prästerskapet. På papperet finns inflytande för medborgaren, men eftersom medborgaren villkorslöst ska följa guds ord, så tillåts inget utrymme för den som vill gå emot Koranen eller prästerskapet. Ideologin kan liknas vid nazistiska och kommunistiska diktaturer, där man fick/får tycka vad man ville så länge man tyckte exakt som partiet.
En lagstiftande församling (riksdagen) betraktas enbart som en hädelse mot Allah. Tolkningen skall istället det muslimska prästerskapet göra och den religiösa rätten (sharia) betraktas varken som medeltida eller statisk inom islamismen utan som en gudomlig självklarhet. Islamismen styrs starkt av värdeobjektivism. Det finns alltså bara ett enda rätt sätt att göra saker och ting, detta rätta sätt är Allahs väg. Allahs väg finns i Allahs vilja, alltså i det här fallet Koranen. Ideologin är klart elitistiskt inriktad. Kvinnan och otrogna (kuffar) är helt underordnad den muslimske mannen som står närmare till Allah.
Målgrupper
Propagandan riktas främst till socialt, ekonomiskt och politiskt frustrerade grupper. Europas förorter med sin misslyckade integration är därför förträffliga rekryteringsplatser. De har bland annat inlett försäljning av moderna kläder och slogans av ett märke som kallas ”Muslimoon” för att locka till sej europeiska andragenerarationsmuslimer. Det största förda försäljningsargumentet är att man slipper köpa av ”kuffar” (otrogna och orena icke muslimer). Här följder några citat från den svenska försäljningskampanjen:
”Kläderna är producerade av muslimer, tryckta av muslimer och inköpta av muslimer!”, ”Du behöver inte längre ge dina pengar till kuffar!”, ”Äntligen är vi inte beroende av kuffar, utan kan gå i tuffa kläder med ett fet layout, i grym kvalitet, med ett schysst namn och med ett bra budskap!”
De stora massorganisationerna inom islamismen, som Muslimska Brödraskapet eller Islamiska Räddningsfronten, håller sakta på att bli en del av det politiska etablissemanget och då inte bara i arabvärlden. Idag är redan 5 procent av Sveriges befolkning muslimer.
Målet för Muslimska Brödraskapet är att aktivt motverka integration och skydda medlemmarna från att ”gå vilse” i det västerländska samhället, som betrakta som både syndigt och ogudaktigt. Detta tankesätt är dock mer utbrett än så, vilket dokumentären om muslimska friskolor klart visade; det framgick att rektorer och lärare på muslimska friskolor över hela landet, samt föräldrar till barnen på dessa skolor, hade som mål att avskärma sig från det svenska samhället. I Södermalmsmoskén råder även islamistiskt slöjtvång för alla kvinnor, till skillnad från tex Islamic Center i Malmö där kvinnor tillåts att beträda moskén utan slöja.
Muslimska brödraskapets engelska hemsida
På brödraskapets engelskpråkiga hemsida kan man förvånansvärt öppenhjärtigt läsa att målet för rörelsen är att successivt få ”kafir-länder” (icke-muslimska länder som Sverige) att acceptera den islamiska ordningen och införa sharia. Man beskriver detaljerat hur man ska använda tolerans, religionsfrihet och demokrati för att införa intolerans och religiös muslimsk diktatur. Att detta verkligen är målet framgår tydligt, och är inget man försöker dölja.
På hemsidan framgår dessutom att man motsätter sig ett väpnat övertagande av ”kafir-länder” endast av den enkla anledningen att det innebär en för stor risk och att man riskerar att få fiender mot islam istället. På Muslimska brödraskapets hemsida (http://www.ummah.org.uk/ikhwan/index.html) skriver man bland annat följande om hur man ska ta makten i länder som Sverige:
”Etablerandet av en islamisk regering: Rörelsen anser att den rådande regeringen (samhällstyret) skall bli förutsättningen som förbereder samhället för att acceptera den islamiska lagen. Att börja styra ett totalt korrupt samhälle (kafir-land) genom ett militant regeringsskifte innebär en stor risk. Man måste istället förbereda samhället genom planering. Genom att: sprida den islamiska kulturen genom media, moskéer, och missionsarbete i offentliga organisationer, parlament (politiska partier) och i till exempel studentorganisationer.”
Parallellt med detta, så måste muslimer tränas i att administrera politiska-, ekonomiska- och studentorganisationer effektivt (enligt sharia), som ett annat steg inom förberedelsen.”
Muslimska Brödraskapets kräver inte makten för dem själva, utan välkomnar vilken ledare som helst som vill etablera en sann islamistisk regering. Här följer några lösa citat översatt från Muslimska Brödraskapets engelska hemsida (http://www.ummah.org.uk/ikhwan/questions.html):
”... om demokrati betyder att människor väljer vilka som ska leda dem så accepterar brödraskapet det, men om det samtidigt betyder att människor kan ändra Allahs lagar och följa det dom väljer att följa, då är det inte acceptabelt.”
”... brödraskapet accepterar enbart personlig frihet inom islams gränser. Om personlig frihet menas att muslimska kvinnor kan bära shorts eller att muslimska män kan göra haraam (förbjudna) saker så är detta inte godkänt.”
”Brödraskapet stödjer våld mot kuffarnas (icke muslimernas) arméer. Men när det gäller civila så är brödraskapet delad i den frågan. Den moderata delen av rörelsen vill inte se våld mot civila, men den hårdare linjen och en minoritet inom brödraskapet stödjer våld mot civila.”
Tidigare händelser i det Muslimska brödraskapet
Nassers efterträdare Anwar Sadat mördades 1981 av muslimska fundamentalister, organiserade i det Muslimska Brödraskapet. Detta främst som ett straff för Sadats fredsavtal med staten Israel. Ayman Zawahiri (egyptier), Usama Bin Ladens andreman och personliga läkare, var medlem i brödraskapet i sin ungdom. Uppgifter säger att han personligen skall ha varit inblandad i mordet på Anwar Sadat. Han är numera ledare för det egyptiska al-Jihad.
Rörelsen beskyllde tidigt den Egyptiska regeringen för att vara alltför passiva mot "Zionists" och började genomföra terroristattacker i Egypten.
Trots mordet på premiärminister Mahmud Fahmi Nokrashi den 28 december 1948, så legaliserade den Egyptiska regeringen brödraskapet 1948, men då endast som en religiös organisation. 1954 förbjöds de dock igen då Muslimska Brödraskapet återigen började insistera på att Egypten skulle styras under Sharia (islamistisk lag).
Fyra ”bröder” försökte mörda den Egyptiska presidenten Nasser 1954, och blev avrättade. Fyratusen andra ”bröder” blev arresterade och tusentals andra lyckades fly utomlands.
I det Jordanska ”fria” valet 8 november 1989 så framträdde Muslimska Brödraskapet inte officiellt som "Muslimska Brödraskapet" utan dolde sig noga bakom namnet "Den muslimska rörelsens front". I kampanjen visade man upp sina mycket goda finanser, bland annat genom att skicka med kontanter i samtliga valbroschyrer som delades ut till allmänheten.
Brödraskapet står under den saudiska kungafamiljens beskydd och fick 1961 medel för att starta ett islamistiskt universitet i Medina.
I Syrien, juli 1976, förklarade Brödraskapet Jihad mot diktatorn Assad, inte för att han var en demagog och diktator utan mest för att inte var tillräckligt religiös. Den väpnade konflikten varade i 6 år.
Tre citat om Muslimska Brödraskapets förhållande till demokrati:
I boken "Islam och Europa - samexistens eller konfrontation", av diplomaten Ingmar Karlsson, som har en bred ekonomisk, statsvetenskaplig och idéhistorisk bakgrund, samt varit utstationerad i Bagdad och Riyad med stor kunskap om islam "innanför murarna", framkommer följande:
”Inom islam möts obegränsad och organiserad yttrandefrihet med stor motvilja även i våra dagars muslimska reformistiska diskussion. Gränsen är skarp och klar. Islams fiender kan inte tolereras, detsamma gäller hycklaren, ateisten och skeptikern. För många islamister, inte minst dem som tillhör det Muslimska Brödraskapet, som är aktivt i stora delar av den arabiska världen, är och förblir islam och demokrati helt nere på det definitionsmässiga planet en omöjlighet. Tanken att alla medborgare är lika sägs strida mot islams grundtanke, eftersom det till evig tid kommer att finnas oöverstigliga skillnader mellan troende och icke-troende, mellan rika och fattiga, mellan man och hustru(r) och mellan de rättslärda och menigheten. Det finns heller inte något behov av en lagstiftande församling, då islam inte har några fel eller brister.”
”Det egyptiska Muslimska Brödraskapets ledande teoretiker, Sayyid Qutb, motsatte sig mycket starkt varje tanke om folkets suveränitet. En sådan skulle vara liktydig med en usurpation av Guds suveränitet och ett slags tyranni, då individens vilja måste underkastas andra individers vilja. Den enda lösningen på demokratins problem var enligt Qutb att återupprätta det gudomliga styrets överhöghet”
”Man kan därför sätta ett stort frågetecken om de islamiska rörelserna är villiga att acceptera demokratins spelregIer, när de en gång har erövrat makten.”
Al-Aqsa och Muslimska Brödraskapet
I moskén på södermalm finns det uppsatt stora plakat inne i moskén vid dörren in till den könssegregerade manliga delen av bönelokalen, där man uppmanas att skänka pengar till organisationen Al-Aqsa. Denna organisation pekas sedan många år ut av flera underrättelsekällor i flera länder som stöd till ren terrorverksamhet och beskrivs av flera säkerhetstjänster som den islamistiska terrororganisationen Hamas ekonomiska ryggrad. Sedan många år är Al-Aqsa förbjuden att verka i flera länder bla Danmark, Tyskland och i USA men i Sverige tillåts organisationen att agera helt fritt.
Brödraskapets nära kontakter med den islamistiska terrororganisationen Hamas är inte förvånande då Hamas faktiskt skapades av Brödraskapet. Hamas registrerades i Israel 1978 av dess ledare, Sheikh Ahmed Yassin och representerar den naturliga fortsättningen och avknoppningen av Brödraskapets militantare del. Idag presenterar de sig själva utåt som två skilda organisationer, men erkänner öppet mycket goda och täta relationer. Hamas kan indelas i en militär gren och en socialt inriktad gren. Den militära grenen består av två sektorer, en som genomför terroristattacker mot uppfattade fiender, och en vars uppgift är att lokalisera och registrera personer som samarbetar med ”fienden” för att senare kunna oskadliggöra dem. Hamas finansieras främst av Iran, som ger dem ca 3 millioner dollar per år samt ett stort antal fonder från bl.a. Europa, bla Al-Aqsa. Hamas mål är att upprätta en muslimsk fundamentalistisk stat av hela Palestinaområdet, inklusive Israel.
Den palestinska fraktionen av Islamiska Jihad har, även den sitt ursprung i Muslimska Brödraskapet. PIJ är ett antal löst sammankopplade fraktioner med en ideologisk grund inom sunni-islam. PIJ ser främst Israel ett hinder för att området skall kunna bli muslimskt. Syrien, där ledarskapet finns, bidrar ekonomiskt till PIJ och dess verksamhet. De definierar befrielsen av hela Palestina som en personlig religiös uppgift för varje muslim.
"Allah is our objective. The Prophet is our leader. Qur'an is our law. Jihad is our way. Dying in the way of Allah is our highest hope."— Muslim Brotherhood, Medborgarplatsen, Södermalm, Stockholm, Sverige
