Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 2
  • 3
2015-09-22, 19:45
  #25
Medlem
Kaffemedaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sephine
Det är den trend som råder just nu. ACT (acceptance commitment therapy).
Det är egentligen inget större fel med det tänket men för många patienter blir detta ett helvete.

Kroniska sjukdomar som har smärta som ett av sina stora symtom misstas för att vara renodlade smärtsyndrom.

En fråga, exakt vad är det ni får lära er angående smärta? Jag antar från tidigare inlägg jag läst från dig att du studerar till läkare, stämmer det?

Själv råkar jag vara anknuten som patient till en smärtklinik i dagsläget. Ja, vi ska vara glada att dem finnes. Att det finns läkare som vill specialisera sig inom detta område.
Alla de patienter jag har träffat på smärtkliniker har varit grundligt utredda. Det är ett villkor för att kliniken skall ta emot remissen att "hemkliniken" (ex ortopeden) meddelar att de inte har mer att erbjuda vad gäller utredning eller kurativ behandling.

Om en person är 40 år gammal och inte kan arbeta pga nacksmärta som sannolikt aldrig kommer försvinna, då är det inte någon framgångsväg att ge opioider med siktet att patienten skall fortsätta med detta tills de dör. Doserna ökas successivt efterhand som effekten minskar när toleransen ökar, men biverkningarna minskar dessvärre ofta inte. Dessutom finns vissa belägg för att långvarig opioidbehandling vid kronisk smärta kan ge paradoxal smärtstegring och orsaka smärta istället.
Citera
2015-09-22, 21:28
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kaffemedaffe
Alla de patienter jag har träffat på smärtkliniker har varit grundligt utredda. Det är ett villkor för att kliniken skall ta emot remissen att "hemkliniken" (ex ortopeden) meddelar att de inte har mer att erbjuda vad gäller utredning eller kurativ behandling.

Om en person är 40 år gammal och inte kan arbeta pga nacksmärta som sannolikt aldrig kommer försvinna, då är det inte någon framgångsväg att ge opioider med siktet att patienten skall fortsätta med detta tills de dör. Doserna ökas successivt efterhand som effekten minskar när toleransen ökar, men biverkningarna minskar dessvärre ofta inte. Dessutom finns vissa belägg för att långvarig opioidbehandling vid kronisk smärta kan ge paradoxal smärtstegring och orsaka smärta istället.

Och det är det här som är mitt dilemma. Jag är ung och det fungerar för mig att jobba heltid. Det är inte sagt att mina smärtor kommer vara för evigt, utan får dom ordning på min mage och hittar felet från operationen så är chansen stor att jag kanske slipper ha ont i framtiden.

Därför vill jag igentligen inte köra så tunga smärtstillande som jag gör nu då jag är rädd för att jag ska bryta samman totalt den dagen jag måste sluta med dom. Men jag får välja på pest eller kolera. När smärtan är som värst ligger jag i princip och skakar.

Just nu har jag gått ner på citodon 6 st på dagen och 10-20mg oxy på kvällen. Oxynorm har jag bara tagit i 4 veckor så förhoppningsvis om dom nu skulle reda ut detta så blir det inte så svårt att sluta med oxy för att sedan gå ner på citodon eller vad tror ni om steget från 20mg oxynorm ner till bara 6 st citodon om dagen? Citodon slutade jag med efter 6 års brukande utan problem för ett par år sedan.
Citera
2015-09-23, 17:26
  #27
Medlem
sephines avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kaffemedaffe
Alla de patienter jag har träffat på smärtkliniker har varit grundligt utredda. Det är ett villkor för att kliniken skall ta emot remissen att "hemkliniken" (ex ortopeden) meddelar att de inte har mer att erbjuda vad gäller utredning eller kurativ behandling.

Om en person är 40 år gammal och inte kan arbeta pga nacksmärta som sannolikt aldrig kommer försvinna, då är det inte någon framgångsväg att ge opioider med siktet att patienten skall fortsätta med detta tills de dör. Doserna ökas successivt efterhand som effekten minskar när toleransen ökar, men biverkningarna minskar dessvärre ofta inte. Dessutom finns vissa belägg för att långvarig opioidbehandling vid kronisk smärta kan ge paradoxal smärtstegring och orsaka smärta istället.

Smärtläkare behandlar ju även patienter som förhoppningsvis kommer att tillfriskna. Cancerpatienter är en kategori för att nämna någon.
Jag är ändå med på vad du skriver. Vi talar i det fallet om smärta utan känd orsak alt. en resterande smärta från ett ingrepp som inte har gått att åtgärda.

Eftersom det är just opiater du tar upp. Nej, det är inte en optimal väg att gå att stå på sådana livet ut om man expektansen är att individen har flertalet år kvar av livet.
Det förekommer dock att man av vissa skäl tvingas använda opiater ändå.

Min fråga var vad ni fick lära er under utbildningen men här fick vi även med att du t.o.m. har erfarenhet från smärtkliniker i plural. Ämnar du månne specialisera dig inom detta?

TS,

-utan att veta helt säkert så tror jag din oro är lite i det översta skiktet. Bättre det än tvärs om.
Du känner ditt ansvar gente din familj. Det är en bra grundinställning.
Det låter på det du skriver att det är inplanerat fler åtgärder för att via kirurgi försöka bota din überjävliga smärta.
Nån skrev tidigare i tråden att det finns alternativ till Citodon, preparat som är ren kodein utan tillsatt paracetamol. Det kan ju också vara ett alternativ.

Har dock läst att kodein kan ge smärta från gallblåsan men det verkar du ju inte ha anlag för som tur är.
Citera
2016-04-26, 16:15
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gandalf.1
Frågan är ju lite vad för kronisk smärta du har.
Vad det beror på.

Jag själv har kroniska smärtor av flera olika skador och sjukdomar.
Och har stått på extremt höga doser av opiater i olika former.
Kruxet med opiater är ju toleransökningen som blir med tiden och som gör att det krävs högre och högre doser av opiaterna.
Sen kan man ju göra opiatrotation till annan sort som gör att man får bättre effekt en tid.
Jag kan tycka att läkarens uttalande ang Metadon är lite märklig men men.

Jag själv har stått på Metadon och Lyrica och det var den absolut bästa smärtlindring jag haft.
När man väl hittade rätt dosering och det stabiliserade sig så var jag i stort sett helt smärtfri.
I mina ögon smärtfri då en del smärta lär jag alltid få leva med och det är acceptabelt.
Med Metadon och Lyrica var jag inte heller som en zombie utan betydligt mer med och klar.
Tyvärr så valde jag att själv avsluta den behandlingen då jag inte ville äta mer mediciner och tyckte då att jag kunde klara mig utan opiater.
Dock så va avgiftningen från både Metadon och Lyrica bland det jävligaste jag varit med om trots lång utsättningstid. En djävulsk abstinens och då framför allt av Lyrica.

Sen skall man ha klart för sig att om man väljer metadon som smärtlindring så tvingas man underkasta sig att skrivas in på metadon program precis som för vem som helst.
Oftast så tvingas man då gå till en beroende klinik och hämta sin medicin och lämna slumpmässiga urinprov. Detta är lagstyrt och inget som man kan göra nått åt.
Detta va en av anledningarna till varför jag valde att sluta med metadon. För det va skit att gå på en liten beroendemottaning på liten ort där alla känner alla.

Plus att man blev ifrågasatt och per automatik antagen av vården att man hade metadon för drogberoende när man ex kom till akuten.
Det första en läkare el övrig vårdpersonal antog när man sökte vård var att man hade drogmissbruk eller var fd missbrukare pga att man hade metadon.

Nu så står jag inför det faktum att jag med största sannolikhet kommer tvingas börja med metadon igen för att få bukt med smärtorna.
Skall till smärtklinik på tisdag och då beslut kring detta.

Mitt råd till dig är att ta ett snack med din läkare igen kring detta.
För det är ju helt ohållbart att du skall knapra opiater i mängder och ha en läkare som skriver ut helt fritt utifrån dina önskemål.
Det är ju dömt till att du förr eller senare kommer in i ett beroende som kommer eskalera.

Gäller det fetade med i tablett form? Har hört om folk som fått detta efter flera års försök att hitta något fungerande. Är i samma sits och gått igenom allt som finns. Ska nu testa Norsapam men har i bland så ont att jag inte kommer ur sängen trotts medicin. Om detta händer på de jag nu ksa testa finns det ju inget att ta för att lindra mer.
Citera
2016-04-26, 16:22
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SmurfSmurf
Kör Norspanplåster, tycker de funkar utmärkt. Nu vet jag inte vilken typ av smärta du har, men jag har dessutom Lyrica, Norflex och (faktiskt) Alvedon och nån inflammationshämmare i tillägg. Paraflex vid behov.

Jag blir inte zombie och tankeförmågan känns som den alltid har gjort. Däremot tycker jag att Lyrican påverkar känslolivet, den är ju ångesthämmande och jag är i stort sett aldrig orolig eller nervös numera. Kan te sig som att det är skönt men för mig känns det lite läskigt och artificiellt, som att jag inte har tillgång till hela känsloregistret. Kan vara hur cool som helst i situationer då jag borde varit rädd eller i vart fall halvhispig, lite skumt att ha det så.

Smärtgenombrott brukar jag helt enkelt genomlida och lindra med superhet värmedyna, spikmatta mm eller så sätter jag på ett plåster till några dagar vilket smärtläkaren inte vet.... Än så länge går det bra men inte hade det varit dumt att kunna lägga på nåt lämpligt.

Jag brukar försöka vara ren från opiater i perioder, åtminstone några dagar, eftersom man snabbt blir tillvand. Så länge jag hade Citodon som opiat gick det bra. Har haft Norspan drygt ett år och efter en dag utan kommer jättevärken och 2 dagar sätter abstinensen in. Har ännu inte pallat vara utan en vecka vilket är mitt mål.

Lära sig leva med smärtan låter ju lutherskt och hurtigt. Beror väl på smärtans orsak och personligheten om det funkar eller ej. Vissa är ju väldigt rädda för även mildare smärtor som har en ofarlig orsak och dem kan det ju vara lämpligt för. Man kanske inte kan leva som förut och det är en process att acceptera detta.

Det gäller att försöka komma underfund om vad som lindrar och förvärrar, enligt mig. Det kan vara enkla saker som att man inte klätt sig tillräckligt varmt, har en olämplig säng osv.

Kanske testa bytta Lyrican mot Gabapetin. Hör med din läkare.
Citera
2016-04-26, 17:27
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kaffemedaffe
Opioider kan förvärra din kroniska smärta. På smärtrehabiliteringsenheter i landet är inte målet att ge dig så mycket opioider som möjligt utan att få dig att acceptera smärtan och lära dig leva med den.


Du har aldrig upplevt riktig smärta va?
Citera
2016-04-26, 20:04
  #31
Medlem
Om din smärta beror på någon skadad nerv i samband med operationen skulle du kanske kunna bli hjälpt av en nervblockad.
Själv hade jag nog höjt dosen Oxycontin och på så sätt sluppit ta Oxynorm. Den blir man ju rätt utslagen av tycker jag.
Citera
2016-04-26, 22:02
  #32
Medlem
Kaffemedaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av InPain
Du har aldrig upplevt riktig smärta va?
Rationaliserande och förnekande är en del av din sjukdom. Försök få hjälp medan du kan, om du inte redan fått ett kroniskt smärttillstånd.
Citera
2016-04-26, 23:36
  #33
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kaffemedaffe
Rationaliserande och förnekande är en del av din sjukdom. Försök få hjälp medan du kan, om du inte redan fått ett kroniskt smärttillstånd.

Den som HAR upplevt en period av riktig smärta (inklusive läkare som gjort den erfarenheten)
brukar ha en något mer ödmjuk inställning. Den där kommentaren är ungefär lika kränkande som
"du får väl lära dig leva med smärtan", och ungefär lika klent konstruktiv.
Kategoriska förhållningssätt från doktorn hjälper ganska dåligt.
"försök få hjälp medan du kan" är ju helt rätt, men mer än så har inte du att erbjuda?

Hint: Det finns faktiskt lite mer konstruktiva förhållningssätt man kan inta,
även om man inte har mycket bot och bättring att erbjuda.
och ja, det ÄR svårt för patienter att ta in att den bästa hjälpen får man till sist från sig själv.
Citera
2016-04-27, 23:23
  #34
Medlem
Kaffemedaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrHugo
Den som HAR upplevt en period av riktig smärta (inklusive läkare som gjort den erfarenheten)
brukar ha en något mer ödmjuk inställning. Den där kommentaren är ungefär lika kränkande som
"du får väl lära dig leva med smärtan", och ungefär lika klent konstruktiv.
Kategoriska förhållningssätt från doktorn hjälper ganska dåligt.
"försök få hjälp medan du kan" är ju helt rätt, men mer än så har inte du att erbjuda?

Hint: Det finns faktiskt lite mer konstruktiva förhållningssätt man kan inta,
även om man inte har mycket bot och bättring att erbjuda.
och ja, det ÄR svårt för patienter att ta in att den bästa hjälpen får man till sist från sig själv.
Det är lönlöst att argumentera. Jag uppmanar honom och andra som har den problematiken att försöka komma till en smärtrehabiliteringsklinik. En del kan få hjälp, andra inte. Jag tror att Flashback kan vara en särskilt destruktiv plats för personer med kronisk smärta. Det blir ryggdunkande från likasinnade, tips om vilka opioider som är bäst och hur "dumma i huvudet" läkarna är som inte fattar att man inte kan leva livet utan moffe. Jag kommer inte svara mer i den här tråden, det är helt meningslöst.
Citera
  • 2
  • 3

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback