Socialdemokraternas valanalys: Fel att säga att vi vann valet

Socialdemokraterna har sent omsider utkommit med en valaanlys av valet 2014.
I den drar man slutsatsen att det är fel att säga att socialdemokraterna vann valet.
Väljarna har inte längre förtroende för socialdemokratisk politik,partiet har en oförmågaatt formulera en politik för de utmaningar vanligt folk möter.

Socialdemokratin måste göra sig relevant, heter det, lyssna på människors vardagsberättelser.
Partiet behöver skaffa sig en analys som " tar sin utgångspunkt i strukturella, demografska
och värdemässiga förändringar. Inte minst handlar det om att se och förstå de nya
maktförhållanden som globaliseringen skapat. En analys som gör att man kan beskriva
samhället, dess utmaningar och problem på ett sätt som gör att människor i den kan
känna igen sin egen vardag."

Socialdemokraterna tappar i stöd på orter där man traditionellt varit starka, samtidigt som en radikal våg fångades upp av Fi och Mp främst i valet till Europaparlamentet.
Kvar blev socialdemokraterna.

Partiet har blivit mer av ett tjänstemannaparti, tappar i LOmedlemmar men vinner bland tjänstemän. Förstagångsväljarna sviker medan sistagångsväljarna är trogna.

Strategin att vända sverigedemokraterna ryggen och ignorera dem blev en black om foten:

Mycket mer finns att läsa i den slutliga rapporten. Det verkar dock som om någon quick fix för socialdemokratins problem inte står att finna.



http://www.socialdemokraterna.se/upl...lutrapport.pdf

Att sossarna hatar vita män och svenska värderingar, tex som att alla i samhället ska arbeta (dvs riktiga jobb inte bidragsjobb) för att kunna finansiera bidrag åt de få (gamla sjuka o barn) i landet som behöver tillfällig hjälp, kunde de ju också börja göra ngt åt.

Men dagens ny-sossar, som hatar arbete och hatar självständiga ansvarsfulla människor, är nog körda. Gammel-sossar va bra, men dessa är ju lurade idag och dör snart ut o då återstår bara bajs-sossarna. Sorgligt.

Jag ser flera skäl till att det gick dåligt för S i valet 2014. Självklart är vilsenheten inom partiet ett problem, men den är egentligen inte ny.

Något som jag tycker är relevant är ledarskapsproblematiken inom S, ett fenomen som har pågått under längre tid och som enligt mitt synsätt tog sin början under Göran Perssons tid vid rodret, då han genom diverse grepp höll potentiella rivaler om makten borta. Efter Alliansens valframgång i valet 2006 slutade Göran Persson som partiledare för S. Därefter följde förutsägbart nog två partiledare (Mona Sahlin och Håkan Juholt) som var svaga, och nu har man istället Stefan Löfven, som visserligen är bättre än Sahlin och Juholt, men som knappast framstår som en stark ledargestalt. Att han nu har att regera tillsammans med MP och med stöd av V är också ett problem, eftersom S därigenom förknippas med en politik som inte är helt deras egen.

Tycker det var mycket intressant information i analysen och framförallt intressant att se hur S väljer att tolka informationen.

Hela analysen kändes väldigt barnslig. Även om det finns sporadiska glödlampor som tänds, så försöker S hela tiden undvika att ta på sig ansvar och skyller hellre på någon annan. Ett väldigt ofta föregående trend i analysen är "Det här gjorde vi dåligt. MEN ALLIANSEN ÄR SÄMRE!!!!!!!". Istället för att ta på sig och förbättra de områden där de bedömer att de har gjort dåligt ifrån sig, så försöker de skylla det mesta på alliansen och menar att alliansen misslyckas ännu mer. Det känns som att det är en bristande fokus på just S i S-valanalysen.

Analysen känns som ett steg i rätt riktning men långt ifrån vad jag hade hoppats från S. De verkar vara väl medvetna om hur de misslyckats i många frågor som t.ex. bostadsbristen, skola och sjukvård. På andra sidan av myntet så verkar de vilsna i ekonomi, invandring och integration och energifrågorna.

De vågar inta ta tag i kärnfrågan. Sin egna politik.

De skriver före sammanfattningen följande:

Sanningen menar jag är:



SAP har helt enkelt tappat fotfästet och halkar runt i olika minoritetsfrågor istället för att hitta rätt i de stora samhällsfrågorna. Varför har man det? Mona Sahlin var och är en katastrof för partiet. Att partiet valde henne är inte hennes fel det är partiets fel. Sedan valde partiet Ljugholt och nu Löfven.

Partiet har helt enkelt inte lyckats dra till sig intelligenta människor i den utsträckning som behövas för att fatta kloka beslut. Val av de tre senaste partiledarna visar krisen inom partiet.
Istället drar de till sig personer som vill problematisera minsta lilla fråga till att handla om HBTQ/klass/rasifiering. Det skapar ingen organisation man vinner val på.
Politik handlar om förtroende. Skall de bli relevanta igen måste de bygga upp förtroendet för att de är ett parti som ser till Sverige bästa och inte gör sig till en okritisk megafon för olika obskyra grupperingar som skrämmer bort tänkande människor. Men för att klara det måste de ha kloka människor i ledningen. Med rätt kompetens och kunskap.
Att vara utbildad barnskötare och sitta i VU blir ofrivillig komik. Antingen sitter man där för att den utbildningen behövs i VU under mötena eller också räcker den kunskapen/kompetensen i VU.
Oavsett vilket blir det fel. Men typiskt SAP.

Skillnaden mellan S och SD är att S måste ta fram en analysgrupp för att berätta för partiledningen vilka utmaningar som är akuta och vad för problem som människor oroar sig för berättigat eller inte.

Om de inte förstår utvecklingen på invandringens problematik och det sociala experimentet och att allt detta skulle växa och växa i betydelse så vad är det som säger att de förstår något överhuvudtaget om samhällsutvecklingen som är mycket mer abstrakt att ta till sig?

Problemet är nog förhoppningsvis inte att de är mentalt handikappade att de faktiskt behöver en analysgrupp för att berätta om samhället utan snarare ska hela organisationen komma till insikt att partiledningen är psykologiskt nedbruten, rutten och förlamad för att kunna handla utefter alla indikationer.

Pungs liknelse är väldigt bra där med person som blir lurad på ett telefonbedrägeri och sedan inte kan erkänna tillståndet eftersom det vore att tappa ansiktet inför sig själv och alla andra.

Lösningen för den personen är att inte grannarna stöttar honom när han håller på att bryta samman och berätta att han ska hålla modet uppe och att det nog kommer att lösa sig till sist. Utan lösningen är att låta personen brista och rannsaka sig själv och förmodligen låta någon annan person ta över ärendet helt och hållet så fort som möjligt.


När bedragarern ringer till socialdemokraterna och ber om ännu mer pengar för att vinsten ska kunna delas ut så sätter socialdemokraterna in det som bedragaren och självbedrägeriet begär trots att hela släkten skriker på andra sidan gatan, och sen på kvällen när personen ska sova så säger dennes alter ego att han kanske inte utformade retoriken i samtalet på rätt sätt.
Och sen nästa dag är det likadant.

Om dagens SAP faktiskt vore så kallade demokratiska socialister, så skulle de säkert kunna erhålla ett högt stöd bland framförallt låginkomsttagare. Men det är de inte.

Dagens SAP, iallafall på riksnivå, uttalar endast intresse för globalism, mångkulturalism och kulturmarxism. Det är fullständigt naturligt att ett sådant parti förlorar väljarstöd bland hederliga medborgare.

De uppvisar varken intresse för socialism eller folkets vilja. Det sistnämnda är så klart det allvarligaste. Diverse (bildliga) uttalanden om "Det spelar ingen roll att det var ett vallöfte" eller "En majoritet av folket vill X - Vi vägrar göra något annat än Y" är sannolikt den främsta anledningen till att de i dagsläget utsätts för en väljarflykt som de i högsta grad har gjort sig förtjänta av.

Avdelningen verkligheten överträffar alltid dikten:
Från twitter

Och på hans facebooksida: en känga åt Hulthén?

Trevligt att även S lyckas komma fram till samma valanalys efter ett år som kunniga flashbackare kom fram till redan dagen efter valet. Bättre sent än aldrig.