Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Och att anfall genom Sverige, skulle ha krävt att man snabbt
improviserade en invasionsplan av Sverige och tog trupp
från den planerade invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna.
Resultatet av detta skulle då sannolikt bli följande:
1 - Tyskland förlorar permanent tillgången till svenska kullager
(60% av kullagren som tyskarna använde under kriget).
2 - Tyskland förlorar under överskådlig tid tillgången till svensk järnmalm
(i princip samtliga tyska kullager, motorer, kanoner m.m.
krävde tillgång till den svenska järnmalmen)
3a: Invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna genomförs som planerat i början av maj,
fast med reducerade numerär, med risken att invasionen misslyckas.
3b: Invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna genomförs först efter en seger mot Sverige,
och Norge d.v.s. först under hösten 1940, eller vintern 1940/41,
med delar av armén upptagna med ockupationstjänst i Sverige och mot fiender
(Storbritannien, Frankrike och BeNeLuxländerna) som skulle vara klart starkare än de var i maj.
Bl.a. så skulle Frankrikes numerär av moderna jaktflygplan och moderna stridsvagnar,
vara långt högre och deras äldre stridsvagnar skulle ha fått tillgång till APDS-ammunition,
vilket skulle förbättra deras förmåga att verka mot pansar på korta avstånd*.
Även på den brittiska sidan så skedde motsvarande förmågeökning ske,
med introduktionen av nyare och modernare stridsvagnar och fler pansardivisioner.
Ytterligare en svårighet för tyskarna mot Sverige
(bortsett från att man inte hade några planer att tillgå och ingen trupp avdelad)
var den nästan totala frånvaron av disponibla örlogsfartyg.
Nästan allt som flöt var uppbundet i Norge och förlusterna (i sänkta och skadade fartyg)
där för den tyska flottan var fullkomligt katastrofala och en av alla de orsaker,
som senare gjorde operation Sjölejon helt ogenomförbar.
(*) De flesta franska stridsvagnar 1940, hade obefintlig pv-förmåga,
med ett pansargenomslag i nivå med ett gevär och en kulbana som en kpist,
avfyrat av en manuellt laddad pjäs i ett enmanna eller tvåmannatorn.
Sannolikheten för att västmakterna skulle ha anfallit* Norge var 100%.
Britternas anfall mot Norge inleddes med minläggning i norska vatten den 8:e april.
(*) Planen var att minera norska farvatten (operation Wilfred) och därigenom tvinga tyskarna
att improvisera ett anfall mot Norge, varvid de förberedda britterna
skulle kunna "undsätta" norrmännen, genom att erövra Nordnorge (operation R 4).
Inte olikt britternas agerande i Grekland under första världskriget.
Att invadera Sverige via Östersjön (annat än Skånska sydkusten) var 1940 helt otänktbart,
eftersom den tyska flottan var uppbunden i Norge.
Sverige skulle alltså ha haft ett massivt övertag till havs i Östersjön.
Och varje tyskt anfall på Sverige skulle ha varit en katastrof för den tyska rustningsindustrin,
med ett produktionsbortfall på fordonssidan på 50% eller mer på kort sikt.
För artilleriet, så skulle det ha inneburit att alla nya pjäser,
skulle behöva ny ammunition med lägre prestanda, eller kortare livslängd.
1940 så var Sovjet allierade med Tyskland.
Norge och Sverige ingick enligt avtal i den tyska intressesfären
och Sovjet hade bara veckor tidigare varit nära krig med britterna och fransmännen.
Men egentligen tror jag att man kan säga att Norge gav upp för lätt.
Om de hade bjudit ordentligt motstånd, och använt alla sina kanoner i sina fjordar, så hade de förmodligen kunnat sänka varenda nazi-båt. Och då hade invasionsförsöket aldrig blivit mer än bara ett försök.
Visst var norrmännen, av förståeliga skäl, rädda och oroliga. Men med facit i hand kn vi nog se att de sålde sig för billigt.
Men världsläget såg annorlunda ut för Norge då. De såg ett Tyskland som Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna, inte bara några få båtar som de lätt hade kunnat skjuta hål på. Om Tyskland hade klarat sig utan någon D-dag, så hade Norge naturligtvis fått betala ett dyrt pris för att de dödat massa fina Rikstyskar.
Och jag vet att tyskarna hade stora planer för ett framtida Sverige, och Finland. Sverige var tänkt att vara ett fritt mäktigt ariskt avelsland mer eller mindre, men de gamla gränserna. Dvs även om Mannerheim utlovades ett "Stor-Finland" så var tyskarnas planer större än så, och detta "Stor-Finland" var tänkt att ingå i ett ännu större "Stor-Sverige, som sträckte sig över hela Kolahalvön och Norge. Hela Skandinaviska halvön med andra ord, och långt in i Karelen, t.o.m. Östkarelen som ju aldrig varit annat än ryskt.
Det var iaf vad tyskarna lockade med under diskussionerna. Om du läser boken om C-byråns historia: "Sekreterarklubben" så ser du vilka planer tyskarna hade, och även vilken sida Sverige egentligen stod på (allierade) och hur de vägrade svara på tyskarnas lockbete.
Nja. Att norrmännen gav upp för lätt är nog inte korrekt.
Däremot så agerade politikerna för klent och för sent.
Anledningen till att det norska kustartilleriet inte sänkte de tyska fartygen
(undantaget Oscarsborg i Oslofjorden)
var att man dels var underbemannade, dels inte hade mandat att skjuta
och att man därtill var orolig för att fartygen skulle vara brittiska.
Någon övertygelse om att Tyskland skulle bli Europas framtida härskare fanns knappast.
Hotet var fortfarande Sovjetunionen
(vilket var anledningen till att armén var koncentrerad i norr)
och Frankrike ansågs fortfarande ha världens förnämsta armé.
(kom ihåg att Tyskland i april 1940 bara hade besegrat Polen
och då tillsammans med Sovjetunionen)
Tyskland ansågs i Norge vara ett mindre problem som kunde hanteras av f.f.a. Royal Navy.
Synen på Tysklands militära förmåga i början av april 1940,
var drastiskt annorlunda än synen på Tyskland tre månader senare.
Så de norska befälhavarna såg inte Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna.
De såg okända fartyg, som man inte fick skjuta på och som man saknade personal
för att verka effektivt mot, komma uppför fjordarna.
Om det sedan var de brittiska vännerna, eller de uppstudsiga och halsstarriga tyskarna,
som var dåraktiga nog att bege sig så långt norrut,
för att få stryk av britterna kunde man inte veta.
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Ur tyskt militärstrategiskt perspektiv var Norge-operationen en bisats som inte skulle påverka anfallet mot Frankrike. Det var en handfull divisioner där flera bara hade haft fyra månaders utbildning.
Men ett icke-ockuperat Norge skulle kunna få stora globala konsekvenser. Bara för att ta några:
Chamberlain avgick efter ett misstroendevotum om just förlusten i Norge. Utan denna förlust skulle Churchill inte vara premiärminister när Tyskland anföll Frankrike. Även om det är troligt att Chamberlain störtades (han hade cancer och dog i november 1940) skulle det knappast placera Storbritannien i ett bättre läge.
Å andra sidan - det brittiska hangarfartyget Glorious sänktes i samband med britternas evakuering av Norge. Om Glorious överlever (vilket är troligt) och inget annat händer (vilket vi inte kan säga något om) innebär det att styrka Z har luftskydd när de i december 1941 försöker stoppa japanernas landstigning i Malaysia. Det skulle med all sannolikhet innebära att WW2 i Stilla Havet/Asien går helt annorlunda.
Sverige skulle inte vara blockerat av de tyska mineringarna i Skagerrak utan kunna handla med omvärlden. Förvisso utsatt för ubåtskrigföring och andra risker, men man skulle kunna köpa high-tech som flygmotorer från USA vilket dramatiskt skulle underlätta försvarets upprustning.
Ishavskonvojerna från Storbritannien till Sovjet skulle vara enormt mycket enklare utan tyska flygbaser i Norge. Storbritannien skulle ha fler lastfartyg (vilket var den verkliga flaskhalsen för de västallierade under WW2) och Sovjet få fler stridsvagnar och förnödenheter. Men det skulle vara på marginalen,
Sedan tillkommer alla effekter från hur Tyskland inte lyckades ockupera Norge - gav man upp idén eller lyckades Norge värja sig.
Men ett icke-ockuperat Norge skulle kunna få stora globala konsekvenser. Bara för att ta några:
Chamberlain avgick efter ett misstroendevotum om just förlusten i Norge. Utan denna förlust skulle Churchill inte vara premiärminister när Tyskland anföll Frankrike. Även om det är troligt att Chamberlain störtades (han hade cancer och dog i november 1940) skulle det knappast placera Storbritannien i ett bättre läge.
Å andra sidan - det brittiska hangarfartyget Glorious sänktes i samband med britternas evakuering av Norge. Om Glorious överlever (vilket är troligt) och inget annat händer (vilket vi inte kan säga något om) innebär det att styrka Z har luftskydd när de i december 1941 försöker stoppa japanernas landstigning i Malaysia. Det skulle med all sannolikhet innebära att WW2 i Stilla Havet/Asien går helt annorlunda.
Sverige skulle inte vara blockerat av de tyska mineringarna i Skagerrak utan kunna handla med omvärlden. Förvisso utsatt för ubåtskrigföring och andra risker, men man skulle kunna köpa high-tech som flygmotorer från USA vilket dramatiskt skulle underlätta försvarets upprustning.
Ishavskonvojerna från Storbritannien till Sovjet skulle vara enormt mycket enklare utan tyska flygbaser i Norge. Storbritannien skulle ha fler lastfartyg (vilket var den verkliga flaskhalsen för de västallierade under WW2) och Sovjet få fler stridsvagnar och förnödenheter. Men det skulle vara på marginalen,
Sedan tillkommer alla effekter från hur Tyskland inte lyckades ockupera Norge - gav man upp idén eller lyckades Norge värja sig.
Väldigt intressant ämne som skulle kunna ha många utgångspunkter för att förverkligas.
Om Norge hade mobiliserat tidigare hade enbart detta kraftigt försvårat den tyska framryckningen, och om de brittiska sjöstridskrafterna hade insett att det inte handlade om ett tyskt utbrytningsförsök utan en invasion av Norge så hade det hela kunnat utvecklats mycket mera negativt för Tyskland.
Hade tyskarna tvingats till mycket hårdare strider i södra delarna av landet och helt misslyckats med att ta Trondheim och Narvik med överraskning skulle Norgefälttåget mycket väl kunnat ha utvecklats till en smärre katastrof med stora geopolitiska följer. Ett Norge som mobiliserat i norr och fått avgörande stöd från Västmakterna skulle riskera att Tyskland tvingades ta alternativ-vägen genom Sverige för att lösa problemet.
Det är alltså inte helt uteslutet att Frankrike-fälttåget hade skjutits upp.
Om Norge hade mobiliserat tidigare hade enbart detta kraftigt försvårat den tyska framryckningen, och om de brittiska sjöstridskrafterna hade insett att det inte handlade om ett tyskt utbrytningsförsök utan en invasion av Norge så hade det hela kunnat utvecklats mycket mera negativt för Tyskland.
Hade tyskarna tvingats till mycket hårdare strider i södra delarna av landet och helt misslyckats med att ta Trondheim och Narvik med överraskning skulle Norgefälttåget mycket väl kunnat ha utvecklats till en smärre katastrof med stora geopolitiska följer. Ett Norge som mobiliserat i norr och fått avgörande stöd från Västmakterna skulle riskera att Tyskland tvingades ta alternativ-vägen genom Sverige för att lösa problemet.
Det är alltså inte helt uteslutet att Frankrike-fälttåget hade skjutits upp.
Citat:
Väldigt intressant ämne som skulle kunna ha många utgångspunkter för att förverkligas.
Om Norge hade mobiliserat tidigare hade enbart detta kraftigt försvårat den tyska framryckningen, och om de brittiska sjöstridskrafterna hade insett att det inte handlade om ett tyskt utbrytningsförsök utan en invasion av Norge så hade det hela kunnat utvecklats mycket mera negativt för Tyskland.
Hade tyskarna tvingats till mycket hårdare strider i södra delarna av landet och helt misslyckats med att ta Trondheim och Narvik med överraskning skulle Norgefälttåget mycket väl kunnat ha utvecklats till en smärre katastrof med stora geopolitiska följer. Ett Norge som mobiliserat i norr och fått avgörande stöd från Västmakterna skulle riskera att Tyskland tvingades ta alternativ-vägen genom Sverige för att lösa problemet.
Det är alltså inte helt uteslutet att Frankrike-fälttåget hade skjutits upp.
Om Norge hade mobiliserat tidigare hade enbart detta kraftigt försvårat den tyska framryckningen, och om de brittiska sjöstridskrafterna hade insett att det inte handlade om ett tyskt utbrytningsförsök utan en invasion av Norge så hade det hela kunnat utvecklats mycket mera negativt för Tyskland.
Hade tyskarna tvingats till mycket hårdare strider i södra delarna av landet och helt misslyckats med att ta Trondheim och Narvik med överraskning skulle Norgefälttåget mycket väl kunnat ha utvecklats till en smärre katastrof med stora geopolitiska följer. Ett Norge som mobiliserat i norr och fått avgörande stöd från Västmakterna skulle riskera att Tyskland tvingades ta alternativ-vägen genom Sverige för att lösa problemet.
Det är alltså inte helt uteslutet att Frankrike-fälttåget hade skjutits upp.
Och att anfall genom Sverige, skulle ha krävt att man snabbt
improviserade en invasionsplan av Sverige och tog trupp
från den planerade invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna.
Resultatet av detta skulle då sannolikt bli följande:
1 - Tyskland förlorar permanent tillgången till svenska kullager
(60% av kullagren som tyskarna använde under kriget).
2 - Tyskland förlorar under överskådlig tid tillgången till svensk järnmalm
(i princip samtliga tyska kullager, motorer, kanoner m.m.
krävde tillgång till den svenska järnmalmen)
3a: Invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna genomförs som planerat i början av maj,
fast med reducerade numerär, med risken att invasionen misslyckas.
3b: Invasionen av Frankrike och BeNeLux-länderna genomförs först efter en seger mot Sverige,
och Norge d.v.s. först under hösten 1940, eller vintern 1940/41,
med delar av armén upptagna med ockupationstjänst i Sverige och mot fiender
(Storbritannien, Frankrike och BeNeLuxländerna) som skulle vara klart starkare än de var i maj.
Bl.a. så skulle Frankrikes numerär av moderna jaktflygplan och moderna stridsvagnar,
vara långt högre och deras äldre stridsvagnar skulle ha fått tillgång till APDS-ammunition,
vilket skulle förbättra deras förmåga att verka mot pansar på korta avstånd*.
Även på den brittiska sidan så skedde motsvarande förmågeökning ske,
med introduktionen av nyare och modernare stridsvagnar och fler pansardivisioner.
Ytterligare en svårighet för tyskarna mot Sverige
(bortsett från att man inte hade några planer att tillgå och ingen trupp avdelad)
var den nästan totala frånvaron av disponibla örlogsfartyg.
Nästan allt som flöt var uppbundet i Norge och förlusterna (i sänkta och skadade fartyg)
där för den tyska flottan var fullkomligt katastrofala och en av alla de orsaker,
som senare gjorde operation Sjölejon helt ogenomförbar.
(*) De flesta franska stridsvagnar 1940, hade obefintlig pv-förmåga,
med ett pansargenomslag i nivå med ett gevär och en kulbana som en kpist,
avfyrat av en manuellt laddad pjäs i ett enmanna eller tvåmannatorn.
Men atacken på Norge var ju väldans osäker (räcker att titta på en karta)
Hur stor var sanolikheten egentligen att Västmakterna skulle anfalla Nordnoge Apr 1940,Finska vinterkriget var ju slut.
Skúlle verkligen Frankrike/Storbritanien (som var demokratier) kunna atackera ett Neutralt Norge då.
Nej om Tyskarna istället direkt anfallit Frankrike/Benelux och krossat dom som verkligen hände och struntat i Danmark/Norge?
Och istället startade nån form av"charmofensiv" mot Skandinavien och sen.
Ja vem vet.....
Hur stor var sanolikheten egentligen att Västmakterna skulle anfalla Nordnoge Apr 1940,Finska vinterkriget var ju slut.
Skúlle verkligen Frankrike/Storbritanien (som var demokratier) kunna atackera ett Neutralt Norge då.
Nej om Tyskarna istället direkt anfallit Frankrike/Benelux och krossat dom som verkligen hände och struntat i Danmark/Norge?
Och istället startade nån form av"charmofensiv" mot Skandinavien och sen.
Ja vem vet.....
Alla här verkar ha fastnat i vad som hade hänt Efteråt.
Men hur hade ett riktigt motstånd från norsk sida ha kunnat se ut, och hur hade Tyskland svarat på det?
Tyskarna skickade ju egentligen inte några överdrivna invasionsstyrkor till Norge, och i flera fjordar fanns kustartilleri som hade kunna sänka samtliga båtar - om alla bara hade fått möjligheten.
De lyckades ju bara utanför Oslo som vi ju känner till alla, men orsaken till att det lyckades var ju för att ingen visste vad som hände.
Så fort ryktet började spridas så fick övriga order om att helt enkelt bara låta tyskarna lägga till och ta över.
Så visst hade Norge kunnat ha hindrat en invasion genom att stoppa själva landstigningen.
Men hur hade Tyskland då reagerat?
Hade de gett upp direkt?
Eller hade de fortsatt att skicka båtar?
Det hade ju inte varit så lätt eftersom både britterna och svenskarna hade fått förvarning och hade kunnat minerat i större utsträckning.
Så sjövägen hade stoppats för tyskarna alltså.
Det hade kunnat innebära - om tyskarna fortfarande velat ha Norge till varje pris - att de bestämt sig för att gå landvägen.
Dvs invadera Sverige istället. Antingen genom att gå genom det nu ockuperade Danmark över Öresund och sen uppåt genom Sverige, eller Östersjön genom Lappland och så.
Hitler var ju som andra skriver i behov av ett kontrollerat Norge. Det hade varit för farligt med ett Norge i de allierades händer.
Så risken är nog stor att Tyskland hade gått genom Sverige in i Norge då - och alltså tagit Sverige på samma gång.
De allierade hade väl gått in i norra Norge och Sverige då, för att försöka hjälpa Sverige, eftersom den tyska invasionen hade gått sakta på vägen upp norrut.
Konsekvenser av allierade i norra Skandinavien hade ju varit att Sovjetunionen fått sin chans där.
Sverige hade hamnat i en knivtång, mellan Västmakterna och Sovjetunionen (som redan bankade på finska gränsen.
Dvs Västmakterna hade velat ha hjälp från Sovjet och Sverige hade inte kunnat stå emot både GB och CCCP (kanske t.o.m. USA.
Det hade kanske lett till sovjetisk kontroll över hela norra Skandinavien isf.
Så kanske vi ska vara lite glada att tyskarna lyckades med sin ockupation av Norge. För vi vet ju vad som hände med alla de länder som Sovjet "befriade" under WW2 ...
Men hur hade ett riktigt motstånd från norsk sida ha kunnat se ut, och hur hade Tyskland svarat på det?
Tyskarna skickade ju egentligen inte några överdrivna invasionsstyrkor till Norge, och i flera fjordar fanns kustartilleri som hade kunna sänka samtliga båtar - om alla bara hade fått möjligheten.
De lyckades ju bara utanför Oslo som vi ju känner till alla, men orsaken till att det lyckades var ju för att ingen visste vad som hände.
Så fort ryktet började spridas så fick övriga order om att helt enkelt bara låta tyskarna lägga till och ta över.
Så visst hade Norge kunnat ha hindrat en invasion genom att stoppa själva landstigningen.
Men hur hade Tyskland då reagerat?
Hade de gett upp direkt?
Eller hade de fortsatt att skicka båtar?
Det hade ju inte varit så lätt eftersom både britterna och svenskarna hade fått förvarning och hade kunnat minerat i större utsträckning.
Så sjövägen hade stoppats för tyskarna alltså.
Det hade kunnat innebära - om tyskarna fortfarande velat ha Norge till varje pris - att de bestämt sig för att gå landvägen.
Dvs invadera Sverige istället. Antingen genom att gå genom det nu ockuperade Danmark över Öresund och sen uppåt genom Sverige, eller Östersjön genom Lappland och så.
Hitler var ju som andra skriver i behov av ett kontrollerat Norge. Det hade varit för farligt med ett Norge i de allierades händer.
Så risken är nog stor att Tyskland hade gått genom Sverige in i Norge då - och alltså tagit Sverige på samma gång.
De allierade hade väl gått in i norra Norge och Sverige då, för att försöka hjälpa Sverige, eftersom den tyska invasionen hade gått sakta på vägen upp norrut.
Konsekvenser av allierade i norra Skandinavien hade ju varit att Sovjetunionen fått sin chans där.
Sverige hade hamnat i en knivtång, mellan Västmakterna och Sovjetunionen (som redan bankade på finska gränsen.
Dvs Västmakterna hade velat ha hjälp från Sovjet och Sverige hade inte kunnat stå emot både GB och CCCP (kanske t.o.m. USA.
Det hade kanske lett till sovjetisk kontroll över hela norra Skandinavien isf.
Så kanske vi ska vara lite glada att tyskarna lyckades med sin ockupation av Norge. För vi vet ju vad som hände med alla de länder som Sovjet "befriade" under WW2 ...
Citat:
Men atacken på Norge var ju väldans osäker (räcker att titta på en karta)
Hur stor var sanolikheten egentligen att Västmakterna skulle anfalla Nordnoge Apr 1940,Finska vinterkriget var ju slut.
Skúlle verkligen Frankrike/Storbritanien (som var demokratier) kunna atackera ett Neutralt Norge då.
Hur stor var sanolikheten egentligen att Västmakterna skulle anfalla Nordnoge Apr 1940,Finska vinterkriget var ju slut.
Skúlle verkligen Frankrike/Storbritanien (som var demokratier) kunna atackera ett Neutralt Norge då.
Sannolikheten för att västmakterna skulle ha anfallit* Norge var 100%.
Britternas anfall mot Norge inleddes med minläggning i norska vatten den 8:e april.
(*) Planen var att minera norska farvatten (operation Wilfred) och därigenom tvinga tyskarna
att improvisera ett anfall mot Norge, varvid de förberedda britterna
skulle kunna "undsätta" norrmännen, genom att erövra Nordnorge (operation R 4).
Inte olikt britternas agerande i Grekland under första världskriget.
Citat:
Alla här verkar ha fastnat i vad som hade hänt Efteråt.
Men hur hade ett riktigt motstånd från norsk sida ha kunnat se ut, och hur hade Tyskland svarat på det?
Tyskarna skickade ju egentligen inte några överdrivna invasionsstyrkor till Norge, och i flera fjordar fanns kustartilleri som hade kunna sänka samtliga båtar - om alla bara hade fått möjligheten.
De lyckades ju bara utanför Oslo som vi ju känner till alla, men orsaken till att det lyckades var ju för att ingen visste vad som hände.
Så fort ryktet började spridas så fick övriga order om att helt enkelt bara låta tyskarna lägga till och ta över.
Så visst hade Norge kunnat ha hindrat en invasion genom att stoppa själva landstigningen.
Men hur hade Tyskland då reagerat?
Hade de gett upp direkt?
Eller hade de fortsatt att skicka båtar?
Det hade ju inte varit så lätt eftersom både britterna och svenskarna hade fått förvarning och hade kunnat minerat i större utsträckning.
Så sjövägen hade stoppats för tyskarna alltså.
Det hade kunnat innebära - om tyskarna fortfarande velat ha Norge till varje pris - att de bestämt sig för att gå landvägen.
Dvs invadera Sverige istället. Antingen genom att gå genom det nu ockuperade Danmark över Öresund och sen uppåt genom Sverige, eller Östersjön genom Lappland och så.
Hitler var ju som andra skriver i behov av ett kontrollerat Norge. Det hade varit för farligt med ett Norge i de allierades händer.
Så risken är nog stor att Tyskland hade gått genom Sverige in i Norge då - och alltså tagit Sverige på samma gång.
De allierade hade väl gått in i norra Norge och Sverige då, för att försöka hjälpa Sverige, eftersom den tyska invasionen hade gått sakta på vägen upp norrut.
Men hur hade ett riktigt motstånd från norsk sida ha kunnat se ut, och hur hade Tyskland svarat på det?
Tyskarna skickade ju egentligen inte några överdrivna invasionsstyrkor till Norge, och i flera fjordar fanns kustartilleri som hade kunna sänka samtliga båtar - om alla bara hade fått möjligheten.
De lyckades ju bara utanför Oslo som vi ju känner till alla, men orsaken till att det lyckades var ju för att ingen visste vad som hände.
Så fort ryktet började spridas så fick övriga order om att helt enkelt bara låta tyskarna lägga till och ta över.
Så visst hade Norge kunnat ha hindrat en invasion genom att stoppa själva landstigningen.
Men hur hade Tyskland då reagerat?
Hade de gett upp direkt?
Eller hade de fortsatt att skicka båtar?
Det hade ju inte varit så lätt eftersom både britterna och svenskarna hade fått förvarning och hade kunnat minerat i större utsträckning.
Så sjövägen hade stoppats för tyskarna alltså.
Det hade kunnat innebära - om tyskarna fortfarande velat ha Norge till varje pris - att de bestämt sig för att gå landvägen.
Dvs invadera Sverige istället. Antingen genom att gå genom det nu ockuperade Danmark över Öresund och sen uppåt genom Sverige, eller Östersjön genom Lappland och så.
Hitler var ju som andra skriver i behov av ett kontrollerat Norge. Det hade varit för farligt med ett Norge i de allierades händer.
Så risken är nog stor att Tyskland hade gått genom Sverige in i Norge då - och alltså tagit Sverige på samma gång.
De allierade hade väl gått in i norra Norge och Sverige då, för att försöka hjälpa Sverige, eftersom den tyska invasionen hade gått sakta på vägen upp norrut.
Att invadera Sverige via Östersjön (annat än Skånska sydkusten) var 1940 helt otänktbart,
eftersom den tyska flottan var uppbunden i Norge.
Sverige skulle alltså ha haft ett massivt övertag till havs i Östersjön.
Och varje tyskt anfall på Sverige skulle ha varit en katastrof för den tyska rustningsindustrin,
med ett produktionsbortfall på fordonssidan på 50% eller mer på kort sikt.
För artilleriet, så skulle det ha inneburit att alla nya pjäser,
skulle behöva ny ammunition med lägre prestanda, eller kortare livslängd.
Citat:
Konsekvenser av allierade i norra Skandinavien hade ju varit att Sovjetunionen fått sin chans där.
Sverige hade hamnat i en knivtång, mellan Västmakterna och Sovjetunionen (som redan bankade på finska gränsen.
Dvs Västmakterna hade velat ha hjälp från Sovjet och Sverige hade inte kunnat stå emot både GB och CCCP (kanske t.o.m. USA.
Det hade kanske lett till sovjetisk kontroll över hela norra Skandinavien isf.
Så kanske vi ska vara lite glada att tyskarna lyckades med sin ockupation av Norge. För vi vet ju vad som hände med alla de länder som Sovjet "befriade" under WW2 ...
Sverige hade hamnat i en knivtång, mellan Västmakterna och Sovjetunionen (som redan bankade på finska gränsen.
Dvs Västmakterna hade velat ha hjälp från Sovjet och Sverige hade inte kunnat stå emot både GB och CCCP (kanske t.o.m. USA.
Det hade kanske lett till sovjetisk kontroll över hela norra Skandinavien isf.
Så kanske vi ska vara lite glada att tyskarna lyckades med sin ockupation av Norge. För vi vet ju vad som hände med alla de länder som Sovjet "befriade" under WW2 ...
1940 så var Sovjet allierade med Tyskland.
Norge och Sverige ingick enligt avtal i den tyska intressesfären
och Sovjet hade bara veckor tidigare varit nära krig med britterna och fransmännen.
__________________
Senast redigerad av Ormen Långe 2015-09-20 kl. 12:08.
Senast redigerad av Ormen Långe 2015-09-20 kl. 12:08.
Citat:
Jodå, jag vet det.Sannolikheten för att västmakterna skulle ha anfallit* Norge var 100%.
Britternas anfall mot Norge inleddes med minläggning i norska vatten den 8:e april.
(*) Planen var att minera norska farvatten (operation Wilfred) och därigenom tvinga tyskarna
att improvisera ett anfall mot Norge, varvid de förberedda britterna
skulle kunna "undsätta" norrmännen, genom att erövra Nordnorge (operation R 4).
Inte olikt britternas agerande i Grekland under första världskriget.
Att invadera Sverige via Östersjön (annat än Skånska sydkusten) var 1940 helt otänktbart,
eftersom den tyska flottan var uppbunden i Norge.
Sverige skulle alltså ha haft ett massivt övertag till havs i Östersjön.
Och varje tyskt anfall på Sverige skulle ha varit en katastrof för den tyska rustningsindustrin,
med ett produktionsbortfall på fordonssidan på 50% eller mer på kort sikt.
För artilleriet, så skulle det ha inneburit att alla nya pjäser,
skulle behöva ny ammunition med lägre prestanda, eller kortare livslängd.
1940 så var Sovjet allierade med Tyskland.
Norge och Sverige ingick enligt avtal i den tyska intressesfären
och Sovjet hade bara veckor tidigare varit nära krig med britterna och fransmännen.
Britternas anfall mot Norge inleddes med minläggning i norska vatten den 8:e april.
(*) Planen var att minera norska farvatten (operation Wilfred) och därigenom tvinga tyskarna
att improvisera ett anfall mot Norge, varvid de förberedda britterna
skulle kunna "undsätta" norrmännen, genom att erövra Nordnorge (operation R 4).
Inte olikt britternas agerande i Grekland under första världskriget.
Att invadera Sverige via Östersjön (annat än Skånska sydkusten) var 1940 helt otänktbart,
eftersom den tyska flottan var uppbunden i Norge.
Sverige skulle alltså ha haft ett massivt övertag till havs i Östersjön.
Och varje tyskt anfall på Sverige skulle ha varit en katastrof för den tyska rustningsindustrin,
med ett produktionsbortfall på fordonssidan på 50% eller mer på kort sikt.
För artilleriet, så skulle det ha inneburit att alla nya pjäser,
skulle behöva ny ammunition med lägre prestanda, eller kortare livslängd.
1940 så var Sovjet allierade med Tyskland.
Norge och Sverige ingick enligt avtal i den tyska intressesfären
och Sovjet hade bara veckor tidigare varit nära krig med britterna och fransmännen.
Men egentligen tror jag att man kan säga att Norge gav upp för lätt.
Om de hade bjudit ordentligt motstånd, och använt alla sina kanoner i sina fjordar, så hade de förmodligen kunnat sänka varenda nazi-båt. Och då hade invasionsförsöket aldrig blivit mer än bara ett försök.
Visst var norrmännen, av förståeliga skäl, rädda och oroliga. Men med facit i hand kn vi nog se att de sålde sig för billigt.
Men världsläget såg annorlunda ut för Norge då. De såg ett Tyskland som Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna, inte bara några få båtar som de lätt hade kunnat skjuta hål på. Om Tyskland hade klarat sig utan någon D-dag, så hade Norge naturligtvis fått betala ett dyrt pris för att de dödat massa fina Rikstyskar.
Och jag vet att tyskarna hade stora planer för ett framtida Sverige, och Finland. Sverige var tänkt att vara ett fritt mäktigt ariskt avelsland mer eller mindre, men de gamla gränserna. Dvs även om Mannerheim utlovades ett "Stor-Finland" så var tyskarnas planer större än så, och detta "Stor-Finland" var tänkt att ingå i ett ännu större "Stor-Sverige, som sträckte sig över hela Kolahalvön och Norge. Hela Skandinaviska halvön med andra ord, och långt in i Karelen, t.o.m. Östkarelen som ju aldrig varit annat än ryskt.
Det var iaf vad tyskarna lockade med under diskussionerna. Om du läser boken om C-byråns historia: "Sekreterarklubben" så ser du vilka planer tyskarna hade, och även vilken sida Sverige egentligen stod på (allierade) och hur de vägrade svara på tyskarnas lockbete.
Citat:
Jodå, jag vet det.
Men egentligen tror jag att man kan säga att Norge gav upp för lätt.
Om de hade bjudit ordentligt motstånd, och använt alla sina kanoner i sina fjordar, så hade de förmodligen kunnat sänka varenda nazi-båt. Och då hade invasionsförsöket aldrig blivit mer än bara ett försök.
Visst var norrmännen, av förståeliga skäl, rädda och oroliga. Men med facit i hand kn vi nog se att de sålde sig för billigt.
Men världsläget såg annorlunda ut för Norge då. De såg ett Tyskland som Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna, inte bara några få båtar som de lätt hade kunnat skjuta hål på. Om Tyskland hade klarat sig utan någon D-dag, så hade Norge naturligtvis fått betala ett dyrt pris för att de dödat massa fina Rikstyskar.
Men egentligen tror jag att man kan säga att Norge gav upp för lätt.
Om de hade bjudit ordentligt motstånd, och använt alla sina kanoner i sina fjordar, så hade de förmodligen kunnat sänka varenda nazi-båt. Och då hade invasionsförsöket aldrig blivit mer än bara ett försök.
Visst var norrmännen, av förståeliga skäl, rädda och oroliga. Men med facit i hand kn vi nog se att de sålde sig för billigt.
Men världsläget såg annorlunda ut för Norge då. De såg ett Tyskland som Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna, inte bara några få båtar som de lätt hade kunnat skjuta hål på. Om Tyskland hade klarat sig utan någon D-dag, så hade Norge naturligtvis fått betala ett dyrt pris för att de dödat massa fina Rikstyskar.
Nja. Att norrmännen gav upp för lätt är nog inte korrekt.
Däremot så agerade politikerna för klent och för sent.
Anledningen till att det norska kustartilleriet inte sänkte de tyska fartygen
(undantaget Oscarsborg i Oslofjorden)
var att man dels var underbemannade, dels inte hade mandat att skjuta
och att man därtill var orolig för att fartygen skulle vara brittiska.
Någon övertygelse om att Tyskland skulle bli Europas framtida härskare fanns knappast.
Hotet var fortfarande Sovjetunionen
(vilket var anledningen till att armén var koncentrerad i norr)
och Frankrike ansågs fortfarande ha världens förnämsta armé.
(kom ihåg att Tyskland i april 1940 bara hade besegrat Polen
och då tillsammans med Sovjetunionen)
Tyskland ansågs i Norge vara ett mindre problem som kunde hanteras av f.f.a. Royal Navy.
Synen på Tysklands militära förmåga i början av april 1940,
var drastiskt annorlunda än synen på Tyskland tre månader senare.
Så de norska befälhavarna såg inte Europas framtida härskare komma seglande upp för fjordarna.
De såg okända fartyg, som man inte fick skjuta på och som man saknade personal
för att verka effektivt mot, komma uppför fjordarna.
Om det sedan var de brittiska vännerna, eller de uppstudsiga och halsstarriga tyskarna,
som var dåraktiga nog att bege sig så långt norrut,
för att få stryk av britterna kunde man inte veta.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
