Ålder: 18
Kön: kvinna
Tidigare erfaranheter: MDMA, svamp, cannabis, LSD, tjack, alkohol, NBOME, E
Substanser nu: 1 lapp 110mq, en del gräs
Detta skedde i mitten av augusti i år.
Anna, Linus och Love heter egentligen något annat
trippen varade ca 9-10 timmar skulle jag tro.
detta är då min första tripprapport
så var inte för hårda ^^
1 dag innan trippen:
Jag hade ca en vecka innan tagit syra under en festival, och det var verkligen helt fel set and setting, vilket resulterade i en obehaglig och jobbig tripp överlag.
Allt blev helt fel och jag hade dåliga känslor kvar i kroppen sedan dess.
Men, min kompis Anna, jag och en som hette Linus hade bestämt oss för att tälta i en skog nära henne. Lite för att protestera över att sommarens festivaler var slut och att hösten snart skulle vara här. Så sagt och gjort, vid ca 23.00 bestämde vi oss för att slå upp tältet , vilket var rätt svårt i mörkret haha men det gick. Vi rökte en del och hade det bara allmänt mysigt.
Tisdagen – En oväntad tripp
När vi vaknade upp i tältet på Tisdagsmorgonen, bestämde jag mig för att dra hem och duscha, äta osv. och tänkte komma tillbaka senare ikväll. Så, jag drog hem och duschade. Jag var hemma ett tag och hade lite tid att bara slösa, så jag gick in på flashback och läste några tripprapporter. Detta gjorde mig extremt sugen på att trippa i skogen ikväll. Jag hörde av mig till han som sålde såsen, och min kära Love skjutsade mig hela vägen dit. Som tur var var det påvägen hem till Anna. Efter att vi mött upp honom och jag fått lappen blev jag oerhört exalterad och vi körde hem till Anna. Där plockade vi upp Anna och Linus. Vi skulle åka och köpa gräs.
19.00
Vi stannade vid sidan av vägen för att ta en cigg, då passade jag på att ta min lapp. Sedan tog Love ner taket på bilen, och vi bara susade ut på motorvägen med Håkan i högtalarna. Det smygande pirret började komma och allting var så otroligt bra. Jag kände mig så tillfreds med allt, och jag visste verkligen att det här skulle bli en lärorik och otroligt vacker tripp, Anna och Linus hade inte tagit sina lappar än utan väntade.
Saker och ting smög sig på lite försiktigt bara under bilresan men inget märkvärdigt hände.
19.40
Love droppade av mig, Anna och Linus på ett ställe i stan där vi skulle möta en för att lösa gräs, Love skulle inte vara med under resten av kvällen. Saker och ting började nu kännas allmänt skumt för mig och en krypande känsla var påväg, saker och ting började nu hända. Vi åkte för att ta bussen hem till Anna igen, detta var en ca 40 minuters bussresa och det var på bussen det väl började hända saker.
Jag skrev en anteckning i min mobil 20.08 :
Det visuella börjar komma, jag är skrattig och jätteglad, färger börjar skifta i andra toner, folks ansikten har börjat få mer raka strukturer och antar en lilaton. Jag mår fantastiskt.
Efter det så har jag inte antecknat något mer haha, men det var för att det var då jag började trippa ordentligt.
Bussresan var väldigt väldigt väldigt skum och jag minns inte mycket av den.
När vi väl klev ur bussen, så skiftade hela himlen i rosa/lila toner och det var det vackraste jag någonsin sett. Vägen hem till Anna är på en lång skogsväg, där det finns massa sjöar runt om, solnedgången hade precis börjat och jag hade precis bara börjat min tripp. Vi gick och pratade om livet i allmänhet och jag kände mig så otroligt tillfreds med allting. Allting var så otroligt fint och bra.
Jag var tvungen att på vägen hem, sätta mig vid sjön ensam en stund och bara titta ut och andas. Jag mådde så jävla bra, tänkte jag. Allting var så jävla fint och livet är så fantastiskt. Naturen och utsikten var så otroligt vacker att jag började gråta. Det var verkligen helt ofattbart att jag såg det här vackra, med mina egna ögon. Naturen är verkligen något vi måste uppskatta mer.
Vi fortsatte gå hem till Anna, det är en ca 30 minuters promenad från bussen hem till Anna. Vi skulle som sagt, tälta i Annas skog.
Min tidsuppfattning är helt skev och jag minns ca noll från bussen hela vägen in till skogen. Men väl framme vid vårat uppslagna tält i skogen, tände vi en brasa. Vid brasan så började vi röka en del gräs och hade det extremt mysigt.
Anna och Linus tog varsin NBOME lapp.
Jag la mig ner vid ett tillfälle och bara titta upp bland trädtopparna, jag såg hur stjärnorna gömde sig där bakom alla grenar och det var så otroligt vackert.
Vi alla tre bara låg och målade hela tiden, och varje gång jag målade något på pappret fick det sitt eget liv och bildade tillslut sina egna mönster. Det var så otroligt vackert.
Jag vet att jag tyckte skogen var väldigt obehaglig under trippen. Jag kände att det var så mycket mörker och så mycket jag inte visste fanns där ute. Vi började resonera om varför jag var rädd för mörkret/skogen och kom framm till lite saker. Så tillslut vågade jag faktiskt gå med på att gå därifrån, så vi kunde komma ut på mer äventyr.
Efter ett tag (har ingen koll på tiden alls) så skriver vår kompis Leo att han gärna kommer förbi. Han skulle vara där ca 00.04 ( om jag minns det rätt)
Klockan borde varit runt 23 när vi lämnade skogen och gick ut för att möta honom.
Väl ute ur skogen och ute på vägen igen, så såg jag den finaste och stjärnklaraste himlen jag någonsin sett i hela mitt liv. Vi tre la oss ner mitt i gatan och bara kollade upp. Samtidigt lyssnade vi på Alone av Petit Biscuit. Detta är ett av dom finaste minnena jag har. Det är en av mina lyckligaste stunder i hela livet.
Där låg jag, och kollade på den vackraste stjärnhimlen jag någonsin skådat, med två av mina bästa vänner, trippade. Jag insåg hur otroligt bra allt är. Jag är inte ensam. Jag är omgiven av så många som jag älskar och som älskar mig. Livet kommer bli bra, oavsett. Allting är bra. Jag upplevde min livs lyckligaste stund här. Tillslut började tårarna rinna pga att jag var så otrligt lycklig. Vi var tillslut tvungna att gå därifrån för det blev så otroligt känslosamt för mig.
Så vi fortsatte gå mot busshållplatsen. Vi pratade om livet och flera gånger stannade vi alla 3 upp och blev helt amazed över diverse mönster i saker. Haha ^^
Väl framme vid busshållplatsen inser vi att det är minst en halvtimme tills leo är här, så vi går ner till sjön som ligger där och bestämmer oss för att rulla en spliff. Vi sitter och kollar ut över sjön och den stjärnklara himlen och mår så himla himla bra.
Efter ett tag inser jag att jag MÅSTE lyssna på en speciell låt. Jag MÅSTE. Det fanns inget annat att göra. Jag var tvungen.
Så jag gick iväg en sväng och satte mig vid sjön själv och tog på mig hörlurar.
Låten har alltid betytt otroligt mycket för mig. Men efter det här, har den fått hela nya inebörder. Det känns lite personligt att skriva ut vad den hette. Men kort sagt, jag insåg verkligen vad denna låten betyder för mig och varför den påverkar mig så mycket. Efter detta har mitt liv verkligen förändrats för jag insåg så otroligt mycket om mig själv.
Tidsuppfattningen… Leo var här nu och han ville röka. Så, vi var på väg för och röka igen. Då ser vi en snubbe gå framför oss. Jag ser att han röker. Jag frågar om han har en cigg, det visade sig att han precis hade tänt en spliff. Vi frågar om han vill lägga in till en till spliff, och ja det ville han. Så hängde vi med honom i ca en timme vid vattnet och bara pratade.
Efter ett tag var det dags o säga adjöss till honom. Jag tror aldrig jag har blivit så glad över att träffa någon som han hahaha. Vi alla var helt uppe i det blå över det.
På väg tillbaka till skogen igen, så gick vi alla och pratade som innan, om livet. Vi reflekterade och var så otroligt nöjda.
Jag kollar upp mot några trädtroppar och ser något som jag knappt tror på. Det ser ut som att trädtopparna formar bokstäver PEACE. Det var som att skogen välkomnade mig, jag var inte rädd längre. All min rädsla för skogen och för mörkret försvann. Efter detta har jag inga problem med varken skogen eller mörkret. Den välkomnade mig på det vackraste sett man kan bli välkomnad på.
Efter detta är minnet väldigt kaos, mycket beror på att vi rökte en del. Jag minns att vi gick vilse i skogen och hittade inte tältet på säkert en halvtimme. 3 trippade och 1 jättebäng som aldrig varit där innan ska försöka hitta sitt tält i skogen mitt i natten? Nja, vad är oddsen för att man lyckas?
Efter mycket letande och ramlande hittade vi det och det var nog en av dom gladaste stunderna vi upplevt.
Jag tror jag somnade strax efter att vi kom tillbaka. Det hade varit en riktigt könsliosam och känslofylld tripp.
Så detta är min första tripprapport som sagt , så dont be to hard detta är en av dom finaste kvällarna jag någonsin upplevt ^^
Kön: kvinna
Tidigare erfaranheter: MDMA, svamp, cannabis, LSD, tjack, alkohol, NBOME, E
Substanser nu: 1 lapp 110mq, en del gräs
Detta skedde i mitten av augusti i år.
Anna, Linus och Love heter egentligen något annat
trippen varade ca 9-10 timmar skulle jag tro.
detta är då min första tripprapport
så var inte för hårda ^^1 dag innan trippen:
Jag hade ca en vecka innan tagit syra under en festival, och det var verkligen helt fel set and setting, vilket resulterade i en obehaglig och jobbig tripp överlag.
Allt blev helt fel och jag hade dåliga känslor kvar i kroppen sedan dess.
Men, min kompis Anna, jag och en som hette Linus hade bestämt oss för att tälta i en skog nära henne. Lite för att protestera över att sommarens festivaler var slut och att hösten snart skulle vara här. Så sagt och gjort, vid ca 23.00 bestämde vi oss för att slå upp tältet , vilket var rätt svårt i mörkret haha men det gick. Vi rökte en del och hade det bara allmänt mysigt.
Tisdagen – En oväntad tripp
När vi vaknade upp i tältet på Tisdagsmorgonen, bestämde jag mig för att dra hem och duscha, äta osv. och tänkte komma tillbaka senare ikväll. Så, jag drog hem och duschade. Jag var hemma ett tag och hade lite tid att bara slösa, så jag gick in på flashback och läste några tripprapporter. Detta gjorde mig extremt sugen på att trippa i skogen ikväll. Jag hörde av mig till han som sålde såsen, och min kära Love skjutsade mig hela vägen dit. Som tur var var det påvägen hem till Anna. Efter att vi mött upp honom och jag fått lappen blev jag oerhört exalterad och vi körde hem till Anna. Där plockade vi upp Anna och Linus. Vi skulle åka och köpa gräs.
19.00
Vi stannade vid sidan av vägen för att ta en cigg, då passade jag på att ta min lapp. Sedan tog Love ner taket på bilen, och vi bara susade ut på motorvägen med Håkan i högtalarna. Det smygande pirret började komma och allting var så otroligt bra. Jag kände mig så tillfreds med allt, och jag visste verkligen att det här skulle bli en lärorik och otroligt vacker tripp, Anna och Linus hade inte tagit sina lappar än utan väntade.
Saker och ting smög sig på lite försiktigt bara under bilresan men inget märkvärdigt hände.
19.40
Love droppade av mig, Anna och Linus på ett ställe i stan där vi skulle möta en för att lösa gräs, Love skulle inte vara med under resten av kvällen. Saker och ting började nu kännas allmänt skumt för mig och en krypande känsla var påväg, saker och ting började nu hända. Vi åkte för att ta bussen hem till Anna igen, detta var en ca 40 minuters bussresa och det var på bussen det väl började hända saker.
Jag skrev en anteckning i min mobil 20.08 :
Det visuella börjar komma, jag är skrattig och jätteglad, färger börjar skifta i andra toner, folks ansikten har börjat få mer raka strukturer och antar en lilaton. Jag mår fantastiskt.
Efter det så har jag inte antecknat något mer haha, men det var för att det var då jag började trippa ordentligt.
Bussresan var väldigt väldigt väldigt skum och jag minns inte mycket av den.
När vi väl klev ur bussen, så skiftade hela himlen i rosa/lila toner och det var det vackraste jag någonsin sett. Vägen hem till Anna är på en lång skogsväg, där det finns massa sjöar runt om, solnedgången hade precis börjat och jag hade precis bara börjat min tripp. Vi gick och pratade om livet i allmänhet och jag kände mig så otroligt tillfreds med allting. Allting var så otroligt fint och bra.
Jag var tvungen att på vägen hem, sätta mig vid sjön ensam en stund och bara titta ut och andas. Jag mådde så jävla bra, tänkte jag. Allting var så jävla fint och livet är så fantastiskt. Naturen och utsikten var så otroligt vacker att jag började gråta. Det var verkligen helt ofattbart att jag såg det här vackra, med mina egna ögon. Naturen är verkligen något vi måste uppskatta mer.
Vi fortsatte gå hem till Anna, det är en ca 30 minuters promenad från bussen hem till Anna. Vi skulle som sagt, tälta i Annas skog.
Min tidsuppfattning är helt skev och jag minns ca noll från bussen hela vägen in till skogen. Men väl framme vid vårat uppslagna tält i skogen, tände vi en brasa. Vid brasan så började vi röka en del gräs och hade det extremt mysigt.
Anna och Linus tog varsin NBOME lapp.
Jag la mig ner vid ett tillfälle och bara titta upp bland trädtopparna, jag såg hur stjärnorna gömde sig där bakom alla grenar och det var så otroligt vackert.
Vi alla tre bara låg och målade hela tiden, och varje gång jag målade något på pappret fick det sitt eget liv och bildade tillslut sina egna mönster. Det var så otroligt vackert.
Jag vet att jag tyckte skogen var väldigt obehaglig under trippen. Jag kände att det var så mycket mörker och så mycket jag inte visste fanns där ute. Vi började resonera om varför jag var rädd för mörkret/skogen och kom framm till lite saker. Så tillslut vågade jag faktiskt gå med på att gå därifrån, så vi kunde komma ut på mer äventyr.
Efter ett tag (har ingen koll på tiden alls) så skriver vår kompis Leo att han gärna kommer förbi. Han skulle vara där ca 00.04 ( om jag minns det rätt)
Klockan borde varit runt 23 när vi lämnade skogen och gick ut för att möta honom.
Väl ute ur skogen och ute på vägen igen, så såg jag den finaste och stjärnklaraste himlen jag någonsin sett i hela mitt liv. Vi tre la oss ner mitt i gatan och bara kollade upp. Samtidigt lyssnade vi på Alone av Petit Biscuit. Detta är ett av dom finaste minnena jag har. Det är en av mina lyckligaste stunder i hela livet.
Där låg jag, och kollade på den vackraste stjärnhimlen jag någonsin skådat, med två av mina bästa vänner, trippade. Jag insåg hur otroligt bra allt är. Jag är inte ensam. Jag är omgiven av så många som jag älskar och som älskar mig. Livet kommer bli bra, oavsett. Allting är bra. Jag upplevde min livs lyckligaste stund här. Tillslut började tårarna rinna pga att jag var så otrligt lycklig. Vi var tillslut tvungna att gå därifrån för det blev så otroligt känslosamt för mig.
Så vi fortsatte gå mot busshållplatsen. Vi pratade om livet och flera gånger stannade vi alla 3 upp och blev helt amazed över diverse mönster i saker. Haha ^^
Väl framme vid busshållplatsen inser vi att det är minst en halvtimme tills leo är här, så vi går ner till sjön som ligger där och bestämmer oss för att rulla en spliff. Vi sitter och kollar ut över sjön och den stjärnklara himlen och mår så himla himla bra.
Efter ett tag inser jag att jag MÅSTE lyssna på en speciell låt. Jag MÅSTE. Det fanns inget annat att göra. Jag var tvungen.
Så jag gick iväg en sväng och satte mig vid sjön själv och tog på mig hörlurar.
Låten har alltid betytt otroligt mycket för mig. Men efter det här, har den fått hela nya inebörder. Det känns lite personligt att skriva ut vad den hette. Men kort sagt, jag insåg verkligen vad denna låten betyder för mig och varför den påverkar mig så mycket. Efter detta har mitt liv verkligen förändrats för jag insåg så otroligt mycket om mig själv.
Tidsuppfattningen… Leo var här nu och han ville röka. Så, vi var på väg för och röka igen. Då ser vi en snubbe gå framför oss. Jag ser att han röker. Jag frågar om han har en cigg, det visade sig att han precis hade tänt en spliff. Vi frågar om han vill lägga in till en till spliff, och ja det ville han. Så hängde vi med honom i ca en timme vid vattnet och bara pratade.
Efter ett tag var det dags o säga adjöss till honom. Jag tror aldrig jag har blivit så glad över att träffa någon som han hahaha. Vi alla var helt uppe i det blå över det.
På väg tillbaka till skogen igen, så gick vi alla och pratade som innan, om livet. Vi reflekterade och var så otroligt nöjda.
Jag kollar upp mot några trädtroppar och ser något som jag knappt tror på. Det ser ut som att trädtopparna formar bokstäver PEACE. Det var som att skogen välkomnade mig, jag var inte rädd längre. All min rädsla för skogen och för mörkret försvann. Efter detta har jag inga problem med varken skogen eller mörkret. Den välkomnade mig på det vackraste sett man kan bli välkomnad på.
Efter detta är minnet väldigt kaos, mycket beror på att vi rökte en del. Jag minns att vi gick vilse i skogen och hittade inte tältet på säkert en halvtimme. 3 trippade och 1 jättebäng som aldrig varit där innan ska försöka hitta sitt tält i skogen mitt i natten? Nja, vad är oddsen för att man lyckas?
Efter mycket letande och ramlande hittade vi det och det var nog en av dom gladaste stunderna vi upplevt.
Jag tror jag somnade strax efter att vi kom tillbaka. Det hade varit en riktigt könsliosam och känslofylld tripp.
Så detta är min första tripprapport som sagt , så dont be to hard
detta är en av dom finaste kvällarna jag någonsin upplevt ^^
__________________
Senast redigerad av Sommarnsnurrar 2015-09-08 kl. 17:27. Anledning: glömde vissa saker :)
Senast redigerad av Sommarnsnurrar 2015-09-08 kl. 17:27. Anledning: glömde vissa saker :)
