Ett stort problem jag upplever är att våra folkvalda under lång tid försökt avsvära sig ansvar från migrationspolitikens konsekvenser. Exempelvis har man genom rättighetsretorik och migrationsdomstolar försökt avpolitisera frågan om antalet beviljade asylsökningar med hänvisning till rättssäkerhet. Att jag tycker detta är ett stort problem beror på att det bidrar till polariseringen med SD i en hörna och övriga partier i princip identiska.
Personligen kan jag tänka mig reformer i linje med:
1) Harmonisera synen på asyl och säkra länder med de länder i EU som har strängast syn på detta
2) Använd till fullo dublinkonventionen och justera lagstiftningen så det blir betydligt svårare för domstolar att förhindra dess genomförande
3) Kompensera det presumptiva bortfallet av beviljad asyl med kvotflyktingar
4) Ramar för antalet kvotflyktingar bör sättas i budgetarbetet. Regeringen kan i nödfall be riksdagen om extra medel om den anser det nödvändigt.
Det skulle i ett sådant skede alltså inte ha någon påverkan på volymen, annat än att de människor som kommer hit inte betalat någon smugglare och inte riskerat sina liv. Vidare skulle regeringen ges ansvar för att förhandla mängden kvotflyktingar (inom den ram som satts i budgeten), och därigenom i praktiken sätta en volymnivå. I ett sådant system skulle det vara mycket enklare för varje parti att ha en egen unik ståndpunkt och förhandla om detta i samband med andra viktiga regeringsbeslut och budgetfrågor. Då kan SD argumentera för i princip en nollnivå, miljöpartiet för några hundra tusen och övriga partier någonstans där mittemellan.
Vad tycker ni? Finns det bättre vägar för att "tvinga" våra folkvalda till att aktivt ta ställning? Är det juridiskt möjligt?
Nyfiken på synpunkter! Notera gärna att tråden inte handlar om vilka nivåer vi borde ha, utan hur man kan utforma ett system där våra folkvalda avgör den frågan utan att direkt bryta mot internationella avtal eller dylikt.
Personligen kan jag tänka mig reformer i linje med:
1) Harmonisera synen på asyl och säkra länder med de länder i EU som har strängast syn på detta
2) Använd till fullo dublinkonventionen och justera lagstiftningen så det blir betydligt svårare för domstolar att förhindra dess genomförande
3) Kompensera det presumptiva bortfallet av beviljad asyl med kvotflyktingar
4) Ramar för antalet kvotflyktingar bör sättas i budgetarbetet. Regeringen kan i nödfall be riksdagen om extra medel om den anser det nödvändigt.
Det skulle i ett sådant skede alltså inte ha någon påverkan på volymen, annat än att de människor som kommer hit inte betalat någon smugglare och inte riskerat sina liv. Vidare skulle regeringen ges ansvar för att förhandla mängden kvotflyktingar (inom den ram som satts i budgeten), och därigenom i praktiken sätta en volymnivå. I ett sådant system skulle det vara mycket enklare för varje parti att ha en egen unik ståndpunkt och förhandla om detta i samband med andra viktiga regeringsbeslut och budgetfrågor. Då kan SD argumentera för i princip en nollnivå, miljöpartiet för några hundra tusen och övriga partier någonstans där mittemellan.
Vad tycker ni? Finns det bättre vägar för att "tvinga" våra folkvalda till att aktivt ta ställning? Är det juridiskt möjligt?
Nyfiken på synpunkter! Notera gärna att tråden inte handlar om vilka nivåer vi borde ha, utan hur man kan utforma ett system där våra folkvalda avgör den frågan utan att direkt bryta mot internationella avtal eller dylikt.
