Klarar ni av att arbeta med extrem ångest och allt som kommer därtill?

Livet blir svårt, tampas med PTSD, GAD, bipolär 2, kronisk sömnbrist, och IBS-D (och det är nästan det värsta, har mått psykiskt dåligt sen jag barnåldern, IBS har jag haft i ett par år och det har förstört mitt liv ngt enormt) och ändå lyckas jag jobba heltid, men mitt privatliv blir lidande nästan varje dag efter jobbet är jag helt slut orkar ibland inte ens laga mat.

Så det går att tvinga sig till väldigt mycket, men om man mår väldigt dåligt och ändå jobbar kan konsekvensen att orken till att göra saker i ens privatliv blir som utraderad...

Jag är i liknande sits har dock ätit ssri i 9 mån och har trappat upp dosen stegvis till 200mg per dag (maxdos). Tyvärr ingen bra effekt på min ångest men jag har blivit lite avtrubbad känslomässigt så ångesten triggas inte igång riktigt lika lätt. Jag började jobba i torsdags, i onsdags hade jag sådan ångest att jag ville avsluta allt. Det gick ofantligt bra på jobbet, ingen ångestattack alls. Det som räddade mig var att ta ssri som kvällsdos och en halv atarax/hydroxyzine på morgonen. Atarax gör mig riktigt dåsig en stund vilket gör att förväntansångesten försvinner. En hel eller två tar jag vid full panikångest för att bli dåsig och lugna andningen det blir dock en till två timmars obehaglig känsla innan kroppen och huvudet har synkat lugnet. En halv i förebyggande syfte ger mig inget obehag alls. Lycka till

Colja: Hur går det för dig på jobbet??

Jag började i måndags. Jag får inte i mig någon mat, det är ett stort problem för mig. Äter jag inte blir jag väldigt påverkad av det. Jag vågar inte äta för jag är rädd för att kräkas bland folk. (På jobbet/praktiken)

Jag har dessutom 3,5 mil till praktiken. Detta är väldigt svårt för mig eftersom jag har svårt att köra bil när jag inte ätit, då jag svimmar. Och dessutom lider jag av yrsel, som inte är bra kombinerat med bilkörning. Måndag och tisdag gick det hyfsat att köra till praktiken, men inte hem. Var nära på att köra av vägen hem både måndag och tisdags. Så bil vill jag helst inte köra nu.

Stannade hemma idag och ringde läkaren, väntar på att han ska ringa mig nu.

Det går buss, men problemet är att jag har fobi för bussar. Dit tar bussen nästan 50 min, och hem tar den nästan 1,5 h. Jag kräks mycket och ofta, är rädd att jag ska göra detta på bussen, men det värsta är att jag kissar ner mig ibland när jag kräks, för jag tar i så, hela magen vänds ut och in och det bara kommer.

På ett sätt vore det bra om jag kunde ta bussen, men detta känns nästan omöjligt. Tanken var att jag skulle tagit bussen i måndags, men jag klarade inte av det.

Min handledare vet om en del av mina problem så hon har sagt att det räcker om jag är där halvdagar, på förmiddagarna. Detta borde ju vara ett guldläge för mig. Men problemet är att jag har svårt att ta mig dit, och svårt att få i mig näring/ mat.

Synpunkter, hjälp, tankar, förslag?? jag tar emot allt!!

Jag äter fluoxetin, ökade för 5 dagar sedan dosen, vet inte om det är därför jag nu mår sämre?
Tar dessutom sobril, endast 5mg, (när jag är hemma, 1-2ggr om dagen).