Citat:
Ursprungligen postat av
Tamzyn
Halloj, eftersom det är flera på detta forum som bor utomlands tänkte jag att den här tråden kunde vara på plats. Några exempel på utrikes filmfestivaler är ju då Cannes, Toronto International Film Festival och Edinburgh International Film Festival.
Då tänkte jag höra, är det någon som har sett ett eller flera guldkorn och skulle vilja dela med sig av dessa? Länka även gärna till filmens IMDB!
Jag förstår inte tråden riktigt. Frågar du bara om man har sett filmer utomlands på festivaler? Det är klart man har, men att bara lista dem skulle väl inte vara en legitm FB-tråd eller?
Fast visst kan jag nämna några av årets filmer som är sevärda. Guy Maddins senaste The forbidden room, som han regisserat tillsammans med Evan Johnson fortsätter hans penetrering av filmhistorien, på ett fantastiskt sätt. Malicks Knight of cups har jag skrivit om någon annanstans, men är också väldigt bra.
Radu Jude har jag varit skeptisk till tidigare, men Aferim! var ett stort steg uppåt. Historien om en zigenarslav berättas i svartvitt och med både kraft och humor.
Den stora sensationen i år var förstås Saul fia. Laszlo Nemes debut som fick juryns stora pris i Cannnes. Den är verkligen helt fantastisk. Att lyckas göra något nytt och fräscht av ett så slitet ämne som koncentrationslägren under kriget, är helt enastående.
Nie Yinniang (The Assassin) är Hou Hsiao-Hsiens första film på sju år. Det är en wuxia, men inte en särskilt actionladdad sådan, vilket har gjort en del besvikna. För oss som gillar Hou var det ett mästerverk av subtilitet.
Fedorchenkos Angels of revolution kom väl egentligen förra året, men har väl först i år valsat runt på festivaler på allvar. Berättelsen om kollektiviseringen i Sovjet på 30-talet illustreras med Fedorchenkos sedvanliga visuella briljans. Här krävs det kanske lite historiska kunskaper för att hänga med i alla referenser.
Philip Garrels L'ombre des femmes om en man som inte accepterar att kvinnor kan vara otrogna, fast han själv är det, var Garrels bästa på många år. Desplechins Trois souvenirs de ma jeunesse är ett slags fortsättning på Comment je me suis disputé (ma vie sexuelle) Där vi den här gången får följa Paul Dedalus som ung. Den var bra men inte i närheten av hans tidigare film.
Ok, det var några nedslag. Finns såklart fler exempel. Jag vet inte om det var den typ av svar du ville ha i tråden.