Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-08-24, 12:01
  #1
Medlem
Hade det inte varit bättre att enbart ha haft två team plus ett backupteam?
Då hade ju astronauterna haft mer erfarenhet på andra och tredje resorna.

Tex skulle det väl varit smart om Apollo 11-teamet också gjort Apollo 10-uppgraget, där man bara testade månlandaren över månen utan att landa. Fast jag begriper mycket väl att NASA hade sina skäl, men inte vilka ...
Citera
2015-08-24, 12:23
  #2
Medlem
TheHmms avatar
De ville utbilda så många som möjligt antar jag, för vem trodde att Sovjetunionen skulle implodera sådär?

Sen bara på https://en.wikipedia.org/wiki/Buran_(spacecraft)

Det vara bara bra att lära upp så många som möjligt för framtida stora uppdrag där det krigades i rymden... för säkerhetsskull... typ.

Det tror jag iaf.
Citera
2015-08-24, 13:28
  #3
Medlem
Sadomans avatar
Det var dels pga att man ville ha fler än en person som gick på månen. Det smäller högre om 10 pers gått på månen än om en gått 10 gånger. Så man ville skicka så många som möjligt. Sen ville man ha så mycket backup som möjligt utifall att. Astronauter kan också bli sjuka. Dessutom förlorade ju NASA ett helt team när Apollo 1 brann.
Citera
2015-08-24, 13:51
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sadoman
Det var dels pga att man ville ha fler än en person som gick på månen. Det smäller högre om 10 pers gått på månen än om en gått 10 gånger. Så man ville skicka så många som möjligt. Sen ville man ha så mycket backup som möjligt utifall att. Astronauter kan också bli sjuka. Dessutom förlorade ju NASA ett helt team när Apollo 1 brann.

Sant!
Typ: "Hej, det är Buzz! Jag känner mig lite förkyld idag och kan inte komma till jobbet. Kan vi ta starten i övermorgon istället?" :-)

Och så stämmer nog din teori om att det smäller högre med fler, eftersom månlandningarna var ett pr-projekt mer än vetenskap. Eller vetenskap var det ju. Dom fick ju med sig några säckar grus och gjorde sejsmiska mätningar när månlandaren slog i backen.
Citera
2015-08-25, 14:38
  #5
Medlem
Sedan kanske man tänkte att var för ohälsosamt att lämna Jorden så ofta under så kort tid (har ingen aning om vad man förstod om sådant under sent 1960-tal, mer än att man måste ha rymddräkt förstås).
Citera
2015-08-27, 17:29
  #6
Medlem
Apollo-programmet tog slut med Apollo-17 år 1972. - Det var tänkt en fortsättning men så blev inte. Oljekrisen och olje-embargot utav SaudiArabien , Schejk Feisal, år 1973, gjorde att Västvärldens och i synnerhet hela USAs ekonomi blev uppochnervänd. Ransonering utav all bensin och oljeprodukter infördes:

https://en.wikipedia.org/wiki/1973_oil_crisis

Dessutom så avgick president Richard Nixon efter Watergate-skandalen 1974, Den politiska kompassen i USA hade fått sig en törn och den politiska kartan ritats om, efterträdaren president Gerald Ford fick andra prioriteringar än att stödja NASA.

Därmed blev det ingen fortsättning för Apollo. NASA blev inte tilldelat de pengar som hade behövts. Som USAs ekonomi såg ut just då så hade de fått svårt att motivera en fortsättning av Apollo, bla hade brottsligheten bara i New York stigit till epidemiska proportioner mm.

Apollo-programmet hade flera tänkta utökningar i att pågå under lång tid - därför hade man utbildat många för dessa uppdrag, Men som Flashbackperson skriver så pga att man inte hade erfarenhet av kroppens reaktion på tyngdlöshet under lång tid, det var bättre att utbilda flera än att bara skicka samma gubbe varje gång.

Dåtidens Apollo-farkoster hade inte så mycket automatisering som vi skulle tycka vara naturligt idag, utan mycket av det som skulle göras sköttes manuellt, därför behövdes det många gubbar, sk mångubbar.

Oklarheterna kring olyckan med Apollo 13 kan också ha satt myror i huvudet på de ansvariga ifall att något liknande skulle hända om programmet fortsatt som ursprungligen varit tänkt.
Citera
2015-08-28, 13:19
  #7
Medlem
Sadomans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DrSvenne
Apollo-programmet tog slut med Apollo-17 år 1972. - Det var tänkt en fortsättning men så blev inte. Oljekrisen och olje-embargot utav SaudiArabien , Schejk Feisal, år 1973, gjorde att Västvärldens och i synnerhet hela USAs ekonomi blev uppochnervänd. Ransonering utav all bensin och oljeprodukter infördes:

https://en.wikipedia.org/wiki/1973_oil_crisis

Dessutom så avgick president Richard Nixon efter Watergate-skandalen 1974, Den politiska kompassen i USA hade fått sig en törn och den politiska kartan ritats om, efterträdaren president Gerald Ford fick andra prioriteringar än att stödja NASA.

Därmed blev det ingen fortsättning för Apollo. NASA blev inte tilldelat de pengar som hade behövts. Som USAs ekonomi såg ut just då så hade de fått svårt att motivera en fortsättning av Apollo, bla hade brottsligheten bara i New York stigit till epidemiska proportioner mm.

Apollo-programmet hade flera tänkta utökningar i att pågå under lång tid - därför hade man utbildat många för dessa uppdrag, Men som Flashbackperson skriver så pga att man inte hade erfarenhet av kroppens reaktion på tyngdlöshet under lång tid, det var bättre att utbilda flera än att bara skicka samma gubbe varje gång.

Dåtidens Apollo-farkoster hade inte så mycket automatisering som vi skulle tycka vara naturligt idag, utan mycket av det som skulle göras sköttes manuellt, därför behövdes det många gubbar, sk mångubbar.

Oklarheterna kring olyckan med Apollo 13 kan också ha satt myror i huvudet på de ansvariga ifall att något liknande skulle hända om programmet fortsatt som ursprungligen varit tänkt.

Vietnamkriget var betydligt mer kostsamt än någon av de där ekonomiska nedgångarna. Det var alltså inte enbart pga pengar som Apollo lades ned. Det fanns vare sig något politiskt eller allmänt intresse av månen. Man hade vunnit mot ryssarna vilket var enda målet och efter det försvann intresset fort. NASAs budget skrevs inte ner, bara budgeten för Apolloprogrammet.
Ryssarna hade riktat om sig till att bygga rymdstationer och amerikanarna var tvungna att igen följa efter. Så man slopade resor till månen och koncentrerade sig helt på LEO operationer. Man använde Apolloutrustning till att skicka upp Skylab medan man satsade helhjärtat på en rymdfarkost enbart för att flyga till låg omloppsbana: Rymdfärjan, som man börjat arbeta på redan 1968.
Citera
2015-08-29, 10:44
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sadoman
... enbart för att flyga till låg omloppsbana: Rymdfärjan, som man börjat arbeta på redan 1968.
Rymdfärjan var väl inte den smartaste saken att satsa på: först sa man att den skulle kunna vara startklar efter en vecka (typ putsa rutorna och tanka).
Citera
2015-08-29, 11:14
  #9
Medlem
Sadomans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stage-Fright
Rymdfärjan var väl inte den smartaste saken att satsa på: först sa man att den skulle kunna vara startklar efter en vecka (typ putsa rutorna och tanka).

Tanken var god men efteråt kan man konstatera att den blev betydligt dyrare och mer komplicerad än det var tänkt. Så nu håller NASA på att återskapa raketerna från Apollo eran medan den stackars färjan samlar damm på museum.
Citera
2015-09-06, 10:46
  #10
Medlem
Jag gisar på att mycket av problemet var vibrationer vid start och återinträdet i atmosfären, som måste slitit hårt på instrument och mekanik.

Jag är imponerad över hur exakt dom lyckades ta ner färjorna (över Australien) för att flyga över Texas och sen landa på Cape Caneveral — dom hade ju bara en chans på sig. Har själv hört flera överljudsbangar från färjorna när dom flög över Orlando (och sett årskilliga starter sittandes på trotoaren utanför jobbet).
Citera
2015-09-10, 14:00
  #11
Medlem
Rickenbacker69s avatar
En stor del av anledningen var att man förväntade sig ett mycket större rymdprogram i framtiden, och förutsåg ett behov av många astronauter. Detta i kombination med en träningstid på 2-5 år gjorde att man tog in fler än man behövde kring Apollo-programmet. Många av dem fick ju dock flyga rymdfärja senare, så helt bortslösat var det ju inte.
Citera
2015-09-10, 14:57
  #12
Medlem
davheis avatar
En annan faktor som bör ha bidragit var en förändrad kravspec. Där de första sju valdes utifrån ganska vaga allmänna duglighetskriterier (the right stuff) och enbart från testpilotkåren kom de senare grupperna att bestå av personer med större teoretiska kunskaper och kapacitet att bidra med avancerat tekniskt kunnande allt eftersom uppdragsprofilerna blev mer komplexa. Grupp fyra som togs in bestod i det närmaste av civilister (om än ex-militärer i de flesta fall) med avancerade examina i naturvetenskapliga ämnen.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback