Bipolär typ två samt OCD. Medicin alternati?

Jag var under uppfattningen att det var extremt farligt att få Dopaminhöjande medel som kontinuerlig medicinering vid Bipolär?

Däremot har jag hört att vid det depressiva stadiet så kan låga doser centralstimulerande fungera hyfsat för att få upp BD-personen ur den värsta avgrunden. Där rör det sig om tillfällig behovsmedicinering dock, och alltid självfallet med högre doser stämningsstabiliserande.

Varför har din läkare gett dig dödsknarket Concerta, när hon vet att du har Bipolär?


Tydligen ska rent norepinefrinerga medel vara betydligt mindre farliga vad gällande att utlösa hypomani och mani - så i teorin så skulle välan Viloxazin eller Reboxetin kunna vara grejen för din ADHD, utan att lösa ut maniska episoder oftare än spön står i backen.


Här fick jag välan ett troligt svar på min fråga. Har faktiskt en god vän med Bipolär typ II som var feldiagnosticerad i flera år med kronisk depression - SSRI-preparaten hon förskrevs var närmast verkningslösa - först när hon äntligen fick en djupare utredning och stämningsstabiliserande så lättade depressionen.

Hon förefaller vara en av dessa som är 95% deprimerad, snarare än mixad.

Men finns det alltså tillräcklig evidens för att dom som är mestadels deprimerade lider mindre risk för hypomani, vid behandling med Centralstimulerande?
Om så är fallet så verkar det ju vara en utmärkt idé - låga, låga doser av D-metylfenidat BORDE kunna hålla den värsta dopaminerga depressionen nere.

Ritalin LA (långverkande, liknande t ex Concerta) finns välan i 5 mg? Den dosen borde kunna göra susen - betydligt lägre än för ADHD t ex.

Antidepressiva bör helst undvikas om möjligt, att du skulle behöva ssri handlar nog snarast om att det i sig ger effekt på tvångstankarna, den antidepressiva effekten av det kan variera vissa får bra respons, vissa hyfsat och vissa väldigt marginell effekt, det finns många individuella skillnader.

Centralstimulantia är mer off-label, med det sagt så betyder det inte att det inte kan hjälpa men effekten på depression har antingen ej studerats eller visat någon statistiskt säkerhetsställd effekt i jämförelse med placebo.

Så att börja med CS mot bipolär depression känns väääldigt off-label och kanske mer något som kan prövas efter att du gått igenom ett par andra medicin och gärna då stämningsstabiliserande sådana.

Att depressionen skulle bero på brist av specifika signalsubstanser är ganska förlegad.

Jag som haft metylfenidat mot ADHD skruvar mig något när jag hör om bipolära som medicinerar med det. Jag upplevde mig som mer instabil i bipolär riktning på metylfenidat, och jag upplever mig inte särskilt bipolär annars, även om jag haft mina "perioder". Har orsakat mig och många andra en massa ångest också.

Nå, fungerar det så fungerar det, men var vaksamma och försiktiga.