Frågan har nu nått finrummen. Tomas Gür skriver i en ledarkolumn i SvD och kritiserar Sigvardssons uttalande och syn på yttrandefrihet:
Citat:
Det PO säger här är både allvarligt och upprörande. En person som har Sigvardssons titel och uppdrag borde veta bättre än att beskriva yttrande- och tryckfriheten som något som vi medborgare har fått till sänks av politikerna som vore vi undersåtar eller livegna. En pressombudsman ska slåss med näbbar och klor för yttrande- och tryckfriheten, inte varna allmänheten för att om den läser fel saker på nätet, kan politikerna ta tillbaka dessa friheter.
Gür argumenterar för att yttrandefrihet för medborgaren tillhör naturrätten förutom att rätten också regleras i mängder med deklarationer och internationella överenskommelser.
Citat:
Det är vi medborgare som genom våra valda företrädare politikerna instiftat lagar som skyddar den universella och okränkbara mänskliga rättighet som yttrande- och tryckfriheten är. Vi har inte fått de rättigheterna av politikerna, utan fötts med dem, eller försetts med dem av vår Skapare, om man så vill.
Tankefiguren att rätten att yttra sig och skriva och publicera texter och ljud- och bildnyheter, skulle kunna inskränkas av politikerna därför att det finns sajter som sprider hatbudskap och propaganda, som medborgarna tar del av, tangerar det groteska.
Och var är yttrandefrihetens vanligast festtalare?
Citat:
Oroande är också att PO:s märkliga inställning till en grundsten i våra medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter inte har väckt större anstöt inom den publicistiska sfären. Jag hade förväntat mig större reaktioner än ett par strökommentarer. Håller Sigvardssons uppdragsgivare – Publicistklubben, Journalistförbundet, Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter – med sin ombudsman om att det är politikerna som gett oss rätten att trycka och yttra oss?
Var finns enskilda journalister och författare, för att inte tala om beslutsfattare och lagstiftare? Är det för att PO tycker illa om hatsajter på nätet, som han kan komma undan med att ta så lätt på yttrande- och tryckfriheten?
Är det så här vi kommer att se våra rättigheter tas ifrån oss? Inte med en skräll. Knappt ens med en snyftning.
Thomas Gür
Thomas Gür har själv en lite ansträngd relation till dessa sajter. På sin öppna facebooksida har han bannlyst länkningar till alternativ media, den som gör så får inte längre kommentera.
Därför är det lite roligt att se en tidslinje över hur det gick till när Sigvardssons uttalande uppmärkssammades och hamnade SvD.
Sigvardssons uttalande kom den 19 augusti i SvT.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fr...ramat-pa-natet Den ledde till en rad kommentarer på Twitter och bland annat i Mediakrigstråden här på Flashback.
Dagen efteråt finner jag att det är lämpligt att bryta ut diskussionen om Sigvardsson och lägga den som en separat tråd i Medier & Journalistik.
Dagen efteråt skriver Fria Tider en artikel där de försöker få Sigvardsson att kommentera sina uttalanden. Sigvardsson vill inte uttala sig utan hänvisar till semester.
http://www.friatider.se/sigvardsson-...vara-pa-fragor
Mats Dagerlind publicerar en krönika på Avpixlat
http://avpixlat.info/2015/08/21/en-p...et-maste-avga/
Artiklarna och tråden kommenteras intensivt på sociala medier. Nyheter Idags ansvarige utgivare Chang Frick frågar sig varför han räknas in bland "hatmedier" trots att Nyheter Idag är ansluten till det pressetiskta system som Sigvardsson administrerar.
Så går dagarna och till slut vaknar Thomas Gür och skriver en ledarartikeln.
Men vilka var det som drev frågan i en dryg vecka tills det kom till den punkt där det inte gick att tiga längre?
"Ett uttalande som gick spårlöst förbi huvudfåran av media" skriver Gür.
Den sidofåra som Gür annars vill trycka bort från sin egen verklighet har gjort sig påmind.
http://www.svd.se/pressombudsmannen-...aste/om/ledare
Jo precis de "hatsajter" som Gür inte vill låtsas om
