Dags att starta en underground-rörelse?

Ingen evolution är strikt 100% genetisk, så det är ALLTID fel att säga att "det finns en gen för X". Evolutionen går hårt emot både fenotyper och genotyper som är ogynnsamma. Det är inte bara survival of the fittest utan också survival of "den mest tursamma" till viss del. Över tid får detta en genetisk effekt dock, på grund av sannolikhetens lagar.

Det finns kulturella skäl också till att göra dåliga val. Att lyssna på multikulti-propaganda t.ex., gör nog att vissa förlorar sin naturliga förmåga att skilja goda män från onda män. För övrigt så finns inte resurser att HJÄLPA de kvinnor som i princip mer eller mindre vill mörda en om man skulle påpeka: "akta dig för den mannen, risken är stor att han misshandlar/våldtar dig". Hur ska man göra i ett sådant läge?! Tro mig, jag har försökt med många sådana, men de vill verkligen inte lyssna förrän de blivit våldtagna. Fram till sekunden innan våldtäkten börjar så är det jag som varnar dem som är den "onda rasisten". Är det orimligt att då tänka, att jag inte annat kan än lämna dem åt deras öde och hoppas att det ödet blir milt och sedelärande, hellre än hårt eller dödligt, och viftas bort som "det var nog bara ett undantag"?

De kvinnor som vill ha hjälp eller inte aktivt sänder ut kroppsspråket "dra åt helvete" när jag vill beskydda dem, får också mitt beskydd. Lika mycket som jag inte vill lyfta ett finger mer för den andra sortens kvinnor, är jag beredd att offra livet för de som INTE aktivt sänder ut signaler som ovan nämnda. Så påstå inte att jag inte gör min plikt! Jag har tagit betydligt fler smällar för att skydda kvinnorna i det här folket än 99,99% av befolkningen.

Inte minst har jag blivit jagad, smädad, hånad, hatat, uthängd, kallad kvinnohatare, mordhotad mm just av kvinnor för att jag försökt skydda dem från mångkulturens terror, för engagemang just för kvinnor. Då kanske någon nu säger att "om han fått så många slag av kvinnor, så hatar han säkert kvinnor nu", som en ytterligare smäll. Nej, det kommer jag aldrig göra. Men däremot börjar jag inse att jag inte längre har någon plikt att gilla de som aktivt försöker hetsa fram lynchmobbar emot mig, mordhotar mig, jagar mig och förnedrar mig. Jag har rätt att välja vilka som ska ha mitt beskydd och mina uppoffringar. Det är det enda maktmedel jag har som inte involverar bestraffningar, dvs: att välja mellan neutralitet och aktivt goda gärningar. Tragiskt att behöva åf insinuationer av en anonym person som i tonen i sitt inlägg låter som att han/hon aldrig uppoffrat sig själv, samtidigt vill moralisera över och anklaga andra för inaktivitet.

Här gäller helt enkelt samma princip, som när du får frågan: "om två personer skulle drunkna och du kan rädda en av dem, vem väljer du?" Då väljer jag naturligtvis inte den, som önskat livet ur mig för att jag sa åt henne att inte gå ut i det iskalla vattnet som hon skulle få kramp i (allegori/liknelse, hoppas jag du förstår), utan hon som föll i för att någon knuffade henne. Jag bannar inte offren för den förgiftande judiska medians hjärntvätt - men av rent praktiska skäl måste ändå den som slagit sig fri från denna hjärntvätt vara ännu mer värd, än en som agerar destruktivt men av "förståeliga skäl såsom offer för hjärntvätt". Allra lägst rankar naturligtvis de, som även vid förståelse om hjärntvätten och helheten, ändå väljer att agera destruktivt.

Det går inte att starta upp EN grupp som lyckas hålla sig ifrån Säpo. När en grupp växer kommer man i någon fas råka ut för något som gör att man röjs. Uppenbara problem är hur man ska upprätta säker kommunikation, hur man ska kunna kontrollera att nya medlemmar inte är infiltratörer, osv.

Men även om man tar till avancerade metoder för att lösa dessa problem så finns andra problem som är mer eller mindre omöjliga att gardera sig mot. Till exempel att det uppstår konflikter inom gruppen som gör att en person lämnar och släpper ut information som leder till att Säpo inleder spaning. I en grupp med 1000 medlemmar så räcker det med 1 person, alltså 0.1% av medlemmarna, vilket ger oerhört litet utrymme för misstag. Eller att någon medlem gör sig skyldig till någon annan sorts brott "privat" vilket leder till t.ex. husrannsakan vilket leder till att Säpo kontaktas över saker som hittas, osv. Det finns en myriad olika sätt som det kan gå snett på. Har man varit med ett tag och har lite rutin så vet man hur en liten skitsak kan leda till ett fångat intresse från ordningsmakten och vidare nystande.

Ska det fungera så måste det oberoende av varandra startas många små grupper, helt isolerade från varandra. En sådan grupp bör vara baserad på mycket nära vänner som känner varandra sedan lång tid tillbaka, eller baserad på en familj där alla delar samma åsikter, eller liknande.

Sen kan det finnas centrala funktioner som inte känner till grupperna men ändå kan kommunicera till dem. T.ex. genom att sprida uppmaningar, och kanske inte minst genom att sprida utbildningsmaterial. Även enskilda grupper kan ta till sig sådana uppgifter. T.ex. sprida kvalificerad information om hur man håller sig undan övervakning på nätet. Eller om hur man försvårar polisutredningar, minimerar mängden bevis man lämnar efter sig, osv. Eller om hur man utför olika typer av sabotage. Det viktiga är att det inte får finnas någon koppling mellan avsändare och tilltänkta mottagare som utmärker sig mer än kopplingen mellan avsändare och slumpvisa mottagare.

Problemet är då främst att man i farten kommer sprida sina kunskaper till fienden, som i sin tur kan nyttja detta för egna syften av liknande art. Därför krävs noggranna överväganden om vilken information man ska släppa, och hur den ska utformas på ett sätt så att den hjälper de egna så mycket som möjligt men hjälper fienden så lite som möjligt.

Det finns fler metoder än propaganda och fysisk kamp. T.ex. subversiv verksamhet samt riktade sabotage som inte ser ut som terrorism och därför väcker mindre uppmärksamhet. Man kan t.ex. utbilda sig väl och göra karriär "bakom fiendens linjer". Därifrån kan man agera i det tysta inom det handlingsutrymme man har tillskansat sig. Därifrån kan man även stödja andra som man bedömer är vänligt sinnade, t.ex. genom att anställa dem istället för fientligt sinnade personer, etc. Det finns mycket man kan göra utan att offra sig själv i någon sorts start av ett inbördeskrig.

Man hade ex kunnat kuppa några av de etablerade partierna http://datorissten.clanz.co/topic2-60.html#p89 tror inte några av de etablerade partierna kommer svänga självmant, utan det krävs att man har manskap och gör ett koordinerat maktövertagande i partiet.

Om man skall dra igång något eget parti så bör det nog vara mer radikalt än NSDAP, och tror det är lämpligt att positionera sig till höger om moderaterna i ekonomiska frågor. Det skulle behövas någon till alternativ media som fyller tomrummet efter realisten(går ej att kommentera på friatider längre och det är lite oklart vart de står).

Undergroundrunka lite till drömmarna om alla förädarbrudar du ska straffknulla under och efter revolutionen?

Skärp dig! snälla!

Oavsett vilket är personer som dagdrömmer om väpnad revolution på internet definitivt fel personer att genomföra en väpnad revolution. Omdömeslösheten i dagdrömmandet kommer givetvis vara genomgående även i det praktiska genomförandet. Breivik och hans sossarna-styr-världen-teorier är väl det tydligaste skräckexemplet på varför det är fel på så många sätt...

Statskupper genomförs av högt uppsatta yrkesofficerer. End of story. Logga ut och gör nåt nyttigt barn.

förr när det fanns plikt m.m. så blev vissa karaktärer indragna i militären som inge annars skulle vara det.

på samma sätt som vår tids valfrihet med dess-tycka-rätt sortering, gör att indolenta kvinnor styr dagis och skolor med dess uppfostran. på samma sätt fungerar politik... och den nutida "militären".

med det sagt, inte att dess majoritet är dåliga på det dom gör. men med dagens definitiva mut-system så försvinner ett hälsosamt urval.

gå och läs en föråldrad bok på "hur det ska gå till", istället. go natt.