Artikel: Tingsrättens dom: Scorpions skivomslag är barnpornografi (flashback.se)

Det kan jag också hålla med om, tycker att skivomslaget i sig är ett gränsfall och hade förstått om den ansågs vara helt okej. Problemet är att det inte spelar någon roll, vi kan tycka att bedömningar och lagar är fel hur mycket som helst men så länge lagen är som den är så gäller den.

Den subjektiva bedömningen är för det mesta till för att domarna inte ska bli helt uppåt väggarna och därför är den nödvändig, allra mest vid så grova brott som det här gäller, att lagen är svår att förstå är det ingen frågan om, det är den verkligen.

Haha, jag vet inte vad nämndemän sysslar med på fritiden men det hade inte överraskat mig, är som de flesta jurister en förespråkare av avskaffandet av nämndemannasystemet.

Borde inte också Nirvanas nevermind också klassas som det? Om man ska vara så jäkla pk i detta lättkränkta samhälle

Jävla icke brott.

Tror inte för ett ögonblick att någon farit illa när de tog bilden för skivan (eller de andra verken), kan vi kanske använda rättens resurser till verkliga brott med offer?

Nu handlade inte målet enbart om ett skivomslag utan om ytterligare 1 000 000 barnpornografiska bilder och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.

Vilket objektivt sett kan vara barnpornografibrott till skillnad från innehav av utgivna skivor och innehav av dockor. Det är ytterst problematiskt hur åklagare och rättsväsende blandar ihop dessa skilda ting på subjektiva pseudoreligiösa grunder och hittar på och utvecklar en lagtolkning som avlägsnat sig från både verklighet och logik.

Det är fint att du försökt förklara rättsväsendets förvridna logik men det gör ju inte det hela mindre obehagligt, farligt och dumt.

Pedofilen i här fallet är en vidrig typ men han ligger i lä av t.ex åklagaren Thomas Bälter Nordenman vad gäller vidrighet.

Vilken praktiskt följd har detta (att Scorpions skivomslag räknas som barnporr)?

I domen så skriver de ju att det är barnporr men att innehavet inte är straffbart. Detta är alltså hos en person som hade massa annan barnporr.

Om en person utan barnporr har skivan hemma så betyder det ju att han innehar barnporr men att omständigheterna gör att innehavet inte är straffbart. En slags laglig barnporr alltså.

Varför ens klassa något som barnporr om det ändå inte är olagligt att inneha det?

Som det står i artikeln, så är det syftet som spelar roll:

Om GM hade istället en bild på skivomslaget bland andra barnpornografiska bilder, så hade syftet varit sexuellt, och därmed hade det varit straffbart.
Nu hittade de säkert skivan bland andra skivor.

Det står också att han innehöll andra bilder, men de ansåg att han inte hade dessa i ett konstnärligt syfte och därmed döms han för dessa.

Jag håller på att läsa den här tråden mer noggrannt och har nu läst domen också för övrigt. Jag reagerade för det här med att det inte kan ske olika bedömningar. Inget utesluter väl det eftersom bevisvärderingen är fri och att något är barnpornografi inte är en evig klassning och en juridiskt bindande sanning för kommande domstolar?

Mannen som heter Michael Alphonse hade gett i uppdrag till en tjeckisk fotograf att göra skräddarsydda avklädda bildserier där unga barn poserar och ibland tar på själva på sexuellt sätt. Det rörde sig om jag inte tar fel i hastigheten inte om några samlagsbilder eller så. För detta är det givet rätt att han blir dömd. Det problematiska rör ett antal dockor och skivomslaget där en vettig hållning är att det har inte samhället med att göra om en enskild innehar.

Fast det är ju inte rättsväsendet som har sagt att dockor och skivomslag ska omfattas av lagstiftningen, det är ju riksdagen som har beslutat det.


Nej det var dumt skrivet av mig, det kan absolut göras andra bedömningar av det så länge det inte är ett prejudikat, d.v.s. att HD har gjort en bedömning, har så skett är underinstanserna skyldiga att göra samma bedömning.

Jag tror faktiskt att frågan om skivomslaget har varit uppe tidigare och det klassades då inte som barnpornografi av en tingsrätt om jag nu inte blandar ihop det med något annat.

För att förtydliga det som jag menade så är det att domstolen inte tar hänsyn till det enskilda fallet i en bedömning. Kommer man fram till att en bild ska klassas som barnpornografi så kommer den att göra det oavsett om den innehas av en pedofil eller en musikerälskare.

Jo, men lagtexten ålägger ju domstolarna att bedöma något som inte går att bedöma objektivt.

Låt mig försöka konkretisera.
Jag står för tillfället i begrepp att införskaffa nya sommardäck till min bil, då de gamla börjar bli för slitna.
Enligt lagen får jag inte framföra en personbil på sommarväglag med ett mönsterdjup på mindre än 3mm.
Kan man objektivt bedöma om mina däck är lagliga?
Fråga vilken fysiker som helst, och han kommer att tala om för dig att: Ja, det går utmärkt att mäta avstånd objektivt. Är han pedagogiskt sinnad kan han till och med förklara varför.

Så, kan man på samma sett objektivt avgöra om något är konst eller ej?
Fråga vilken konstvetenskapare som helst, och denne kommer att svara: Nej, det kan man inte.
(Och är han pedagogiskt sinnad kan han till och med förklara varför!)

Men, som sagt, som lagtexten är skriven, så åläggs domstolsväsendet att ändå göra just det som inte låter sig göras, dvs att bedöma vad som är konst eller inte.
Så, i det att man försöker skapa en praxis för vad som i juridiskt hänseende skall bedömas som konst eller icke, så måste man göra just en subjektiv bedömning.
Detta tillstår du ju faktiskt själv:
Det är alltså helt subjektivt vad som betraktas som konst, eller barnpornografi.
Och det faktum att du själv tycks hålla med om detta, får mig att misstänka att vi på något vis pratar förbi varandra i den här diskussionen.

Det jag menade är att en domstol inte själv kommer att sitta och bedöma vad som är konst, det kommer olika experter att göra, sedan klubbar domstolen igenom vad de kommer fram till och domstolen blandar alltså inte in egna åsikter.

Att kalla någon som fattar ett beslut utan egna värderingar överhuvudtaget för subjektiv är direkt felaktigt om man inte syftar till att det är just de som fattar beslutet men då är de lika subjektiva i båda dina exempel.