Citat:
Ursprungligen postat av
DenLede
Jag går inte i något sodomitpride-tåg.
Och vem bryr sig om du gör det eller inte?
Det är ett personligt val att göra, för att markera rätten att bli accepterade ÄVEN för sin rätt att ges rätt att offentligt uttrycka kärlek, så som heteropar går t.ex hand i hand, eller visar ömhetsbetygelser utan att bli tittade snett på...
Synd bara att det kräver så mycket drama med emellanåt överdimensionerad uppblåsthet, där sex överskattas rätt bra lite här och dr, å andra sidan handlar det om ett veritabelt historiskt förtryck, så jag förstår uppdämdheten som briserar.
Nu har det blivit festivalyra med redan tradition. Man kan tycka mycket om det haha... gillar man inte kaotisk sexyra, är det bara att hålla sig utanför. Men de homosexuellas rättigheter har de faccto aldrig rönt uppmärksamhet via "de mer normalt verkande parlamentariska vägarna" eller öht via den vanliga kommunikationsplattformen eller media.. där alla andra ärenden hanteras utan att behöva höja rösten nåt nämnvärt.
Tänk om du behövde kämpa för att inte ses som sjuk ihuvudet över att vilja leva ihop med någon du älskar på djupet för sin mänskliga kvalitet?
Men jag tror att du fortsatt står som en jubelidiot bredvid och fortsatt fattar ingenting.
(din empatiska utveckling, verkar ha avstannat någonstans där du började tro på sagorna i bibeln, den bok du inte klarar dig utan, för dina sprärrar går ju upp och faller ju ut i djurisk miserabel brist att sansa dig, tyder på en störning som är uteslutande din egen, i att behöva "bibeln" för att inte agera som djur, de flesta behöver inte bibeln - drifterna tas om hand av fungerande spärrar i hjärncentra, men är du en getnetisk t.ex alkoholmissbrukare som inte kunnat hålla styr i ditt liv, så är det kanske inte så lätt... att låta ryggraden sköta utmaningarna)
Vad du borde lära dig är att allt inte fungerar som det gör för dig, och att befolkningsmajoritet är hetero, betyder inte att homo, därmed är sjukt-i-huvudet, därför menar jag att pride-demonstrationen är förankrad i mer än lovlig demonstration - det är för det första djupt okristligt att tala i termer om homosexualitet som sjukdom.
Lika lite som du aldrig kan säga att den person som inte älskar dig för att du älskar den, är sjuk..
Den kanske inte vill älska så som JUST DU vill älska och då gäller inkl. din förmåga i sängen...
...som är djupt intim, och ingalunda offentlig angelägenhet.
Så kan man inte heller påstå sig veta, vilken "läggning" Jesus hade, förresten alla då levande.. uppgifter vi icke har tillgängliga då det troligtvis aldrig ens berörts och minst av allt i bibeln eller inom kristen ekumenik, det är så privat att din idol.. med al sannolikhet både gjorde sade och kände saker, som ingen har åtkomst till.
Det handlar om en man som levat... inte sant.. en levande individ.. brukar ha begär, jag kan inte tänka mig att jesus saknade begär.
Kärlek följer inte biblisk förtätnad mystik och jesus levde innan bibeln började präntas, så hand begär... är hans, så som den homosexuelles behär är hans.
Smakligt att hålla sina sexuella begär där begären ges bäst gehör, dvs där beh´gären ges utlopp.
Om hämd och gudsfruktan, därav är jesu lära.. så är det fortf. tolkning!
inte att vävas in i vilka efterkonstruerade bibelverser som helst, inte så länge du söker jesus *andemening,... och vill-vara-som-han.. herregud, predikningar att försöka omtolkas till dagens kontext.
Det blir lätt ett naivt skådespel, lovsjungarna på podium ståendes med sina frälsarminer, är ju inte ett dugg mindre outspaced, än pride, pride har åtminstonde argument som kan konkret härledas till ideal som var väldigt hämmande för både homosexuella men också hämmade heterosexualitet.
Så det är skönt att skaka av sig stinkande fördomar, jesus kanske skulle stå och dansa med sitt klockspel där om hans återkomst råkade bli i år.
Men lugn, du kanske får se honom nästa år. Hav förtröstan.