Vad skulle hända med jordens materia om man kunde skicka alla sopor ut i rymden?

Ett bra tips är att börja läsa i trådar innan du postar, och i synnerhet om du postar en vild gissning utan tillstymmelse till beräkning bakom och presenterar det som om det vore fakta. Sådant får en att verka lite mindre smart.

Vore extremt dumt eftersom det finns gott om energi kvar att utnyttja i det uttjänta bränslet.

Dels det, och dels att det får betraktas som förhållandevis riskabelt. Vad händer om det blir något fel på raketen?


Man vill ju heller inte skicka ut skrot i omloppsbana i onödan även om det inte är radioaktivt, eftersom detta innebär risker för rymdstationer, satelliter och annat. Därför måste vi skicka det betydligt längre bort.

Nja, om raketen sprängs på relativt hög höjd bör allt spridas så mycket att det inte sker någon nämnvärd kontaminering, och sprängs den inte så bör lasten vara rätt så intakt. Jag minns faktiskt en artikel jag läste där några forskare föreslog att man skulle späda ut använt kärnbränsle i flygbränsle, för att på så sätt sprida ut det relativt homogent över hela planeten. Jag minns inte siffrorna nu, men enligt deras beräkningar skulle strålningsökningen vara försumbar.

Och precis som du säger vill vi inte fylla rymden nära jorden med en massa skräp, redan i dag orsakar det problem. Sedan så vore det aldrig ekonomiskt försvarbart heller...

Energin för att skjuta upp avfall i rymden är alldeles för stor men här gällde ju frågan hypotetiskt om man skulle ha en teleportör. Att sprida kärnbränslet jämnt över jorden tvivlar jag på att någon seriös forskare har föreslagit. Om Tjernobyl spred cesium och annat skit ända till Sverige i sådan halt att vi i decennier kasserade vissa livsmedel, främst i trakterna kring Gävle så tvivlar jag på att det skulle vara oproblematiskt att sprida ut all världens kärnavfall.

Jämförelsen med Tjernobyl är inte riktigt bra av ett par anledningar, dels kasserades livsmedel främst för i säkerhets skull, stråldosen var trots allt väldigt låg, och dels så spreds det över ett rätt så begränsat område (sett ur ett globalt perspektiv).

Jag läste inte igenom artikeln, så jag vet inte exakt vad de tog hänsyn till eller hur de räknade, men vi kan uppskatta lite snabbt. Hittills har det totalt sett producerats 62500 Mton radioaktivt avfall från hela industrin.

Om vi säger att vi vill kassera allt detta (vilket vi inte vill, för mycket av detta används på olika sätt, och mycket blir även stabilt rätt så snabbt), och säger att vi sprider det över norra halvklotet, för det är här det flygs mest (gissningsvis kommer dock vindar att hjälpa till att sprida ut det över ett större område, men det kan säkerligen också ske koncentrering av det vid vissa ställen), då har får vi 0.24 mg avfall/m^2.

Avfallets komposition beror mycket på bränslet och reaktorn, men det mesta är U-238. För att ge ett högre slutresultat låtsas vi att allt är U-235, isf skulle vi från dessa 0.24 mg/m^2 få ca 19 Bq. 19 Bq från U-235 ger, vid 1 cm avstånd (majoriteten av aktiviteten kommer dock vara längre ifrån än så), ca 3 nSv/h.

Nu har jag så klart bara gjort en simpel uppskattning, men trots att jag gjorde flera antaganden som ökar resultatet med flera storleksordningar så är det fortfarande en försumbar stråldos. Det enda som jag spontant kan tänka mig skulle vara ett problem vore om det sker någon form av koncentrering i vissa områden pga väder eller någon form av bioackumulering, som gör att vi i slutändan får i oss mycket mer än om det vore spritt homogent.

Om jag hittar den där artikeln igen kan jag länka den.

Det är kanske värre med andra ämnen än U-235 såsom cesium men det var i alla fall en tankeväckande uträkning. Uppkoncentrering till följd av vindar och havsströmmar såväl som bioackumulering är säkert faktorer att ta med som förvärrar det för vissa men på en global (eller som här halvglobal) skala så ser det ju inte så rysligt farligt ut. Länka gärna om du hittar den.

Alfastrålande preparat är ju värre, åtminstone från ett livsmedelsperspektiv. En snabb googling gav att tex en liter mjölk innehöll 20-30 Bq/l Cs-137 efter Tjernobyl och hälften av allt älgkött från de drabbade områdena innehöll över 1500 Bq/kg. Mjölkdosen blir försumbar, men med älgköttet börjar det ändå bli en del. Jag vet inte hur man räknar ut stråldos från förtärda ämnen, men om man tex sätter 1500 Bq Cs-137 en cm ifrån en så blir det ca 1 µSv/h. Det är klart högre än bakgrunden, men fortfarande långt ifrån att vara ett problem, speciellt enligt IAEA:s senaste uttalande där de kortfattat har sagt, efter att ha gått igenom decennier av forskning, att låga doser över lång tid inte ger några mätbara hälsoproblem.

Livsmedelsverket gränser bygger på att man som mest skall uppnå en mSv/år från maten.

Det var två kritiska "om" och "bör" där.