Nej, självklart inte. Det välfärdsindustriella komplexets monstruositet är tillräckligt glupande för att kväva allt beskattat arbete, även om det hypotetiskt - som en gång i tiden - i princip endast vore svenskar som kom ifråga för dessa transfereringar. Det är ett systemfel i den offentliga välfärden och dess samspel mellan politiker och röstboskap (systemets egenintresse samt klientism).
Kommunisten Anton Strand skrev redan för 50 år sen en, faktiskt, i mångt och mycket förnuftig bok,
Röd Front - En debattbok om de svenska kommunisternas program och praktiska politik (1967):
Citat:
Kraven flödar över alla bräddar och i Tidssignal nr 8 1967 kan man exempelvis i ett över två sidor uppslaget reportage läsa om bristerna i vår socialvård. Det handlar om en familj - Blomerus - med åtta barn, som i olika slag av bidrag erhåller 2000 kronor i månaden skattefritt, men som ändå inte "får pengarna att räcka till mat varje dag". Familjen väntar också på att socialvården skall ordna med insättning av ett fönster som barnen slagit sönder.
Tidningen har ringt upp socialvården men den "trötte socialassistenten har svårt att förstå familjens problem". Den svårigheten delar han säkert med praktiskt taget varenda arbetare och lägre tjänsteman i detta land som genom snittligt inte når upp till en sådan månadsinkomst och ändå måste betala skatt. Var skulle vi hamna om alla som inte hade mer än 2000 kronor i månaden begärde socialvård och av samhället avlönade assistenter som skötte om "insättning av fönster" och andra småsaker?
Citat:
Marginalskatten har redan nått en sådan höjd att de flesta börjar knorra och många tycker t.o.m. att det inte lönar sig att arbeta.
Citat:
Det kostar pengar och kommer att tära ytterligare på våra vårdresurser. Folk som bara anklagar och kräver utan hänsyn till resurserna är inte värda att tas på allvar.
När välfärdsstaten blivit ett monster och det hederliga arbetets fiende.
som alla länder i hela världen fick erfara.
