Kom Goterna och Vandalerna från Sverige?

Pontus Hultén har väl byggt konstmuseet Vandalorum, är det i Värnamo? Men det är ju lite mer medvetet skämtsamt.

Kan rekommendera Åke Ohlmarks Fornnordiskt lexikon där svängarna tas ut på skönt sätt i såna här frågor. Inte helt trovärdig alltid, men alltför lärd i dessa mytiska områden för man ska förkasta honom.

jag tror att den här diskussionen kan hjälpa: http://forum.skalman.nu/viewtopic.ph...er=asc&start=0

Precis som tidigare sagts är det inte politiskt opportunt att påstå att vi svenskar är ett folk eller att vi har någon historia. Och har vi någon historia är den naturligtvis dålig.

Detta anser jag vara en från statsmakten officiellt påbjuden hållning som man gör klokast i att rätta sig efter om man vill ha någon som helst chans att
kunna gör karriär.

Ni kan få lite citat på vägen ur proposition 1997/98:16 om ni så skulle önska.

Ibland tar sig detta rent komiska uttryck som till exempel i Ernst Brunners nyligen utkomna och gravt förljugna skolkria om Karl XII eller misshandeln av äldre tiders historia.

Naturligtvis kommer vi aldrig att kunna bevisa hur de politiska förhållandena var i Skandinavien århundradena efter kristi födelse eller vilka stammar som vandrade vart och förde krig med vem.

Men vi kan definitivt skaffa oss en sannolik bild av skeendet.

Sedda var och en för sig kan man naturligtvis tänka bort de antika krönikörerna.

Men när Tacitus, Prokopius, Jordanes, Saxo Grammaticus exempelvis nämner svearna och kan på ett rimligt sätt placera dem i geografin kan man nog utgå från att de inte bara fantiserat om de samtida förhållandena i övrigt.

Och behagar herrar historiker av facket påstå att namnet Gotland, stor ö på något dygns segelavstånd från wesermynningen, eller namnet Götaland, inte skulle ha något som helst att skaffa med folket goter, ja då kan vi nog lugnt be dem stoppa upp sina fina titlar där ryggen slutar.

Att något inte är bevisbart betyder inte att det inte är orimligt.

Därvidlag tycker jag, som icke-historiker, att Jordanes känns bättre som källa än Dick Harrison.

Beträffande venderna i Värend så skriver någon av de antika författarna (har glömt vilken) att venderna skulle ha vänt hem till sitt ursprungsland efter sina tåg i Europa.

Det är ett faktum att det bland lokalbefolkningen i Värend varit sägen att de en gång vandrat vida kring i världen och ända fram till Romas portar.

Minnet av det förgångna kan vara livskraftigt. I Vendel norra Uppland kallade lokalbefolkningen in på 1600-talet en av gravhögarna "Uttershögen". Den är nu utgrävd och ni kan skåda fynden på Historiska museet.

Kunde man bevara minnet av Ottar Vendelkråka (mer känd som Othere i Beowulfkvädet) kanske det inte är helt orimligt att bevara minnet av stora vandringståg heller.

Att gå in på enskilda individer är omöjligt, vi kommer aldrig att veta. Men goterna som folk var inte från Sverige

Har hört den här diskussionen förut och det som överraskar mest är den ilska som uppstår hos den del som hävdar att goterna inte kom från sverige.
Jag kan förstå att nationalister blir rasande när någon ruckar på deras världsbild(förr i tiden bestod hela sveriges befolkning av legendariska hjältar...typ), men vad är det som är så upprörande med det här ur motsatt synvinkel?
Det finns inga klara bevis, och lär aldrig hittas några klara bevis, för eller emot, och goterna bryr sig med all säkerhet inte, så varför förfasa sig över att någon vill påstå att dom härstammar från det ena eller andra folkslaget?

Visst är det så, men som vanligt i PK-debatten så betyder det inte att allt som är anti-PK automatiskt är sant. I protest mot PK-fieringen så dammar en del av det gamla göticistiska tramset, som var sin tids PK och ligger på ungefär samma vetenskapliga nivå.


Definitvt. PK-faktorn på svenska muséer och bland svenska historiker (lysande undantag finns dock) är helt olidlig. Men i ärlighetens namn så är det här ett internationellt problem som inte är unikt för Sverige.

Det verkar också som historieämnet klarat sig lite bättre än flummigare ämnen som genus"vetenskap" och sociologi, där man kan framföra precis vad som helt under förutsättning att det är vänster. Det är väl beviskraven i historievetenskapen som delvis räddar ämnet i och med att stolligheterna faktiskt kan motbevisas i de flesta fall.

Hmm borde inte gotiskan vara mer likt polskan än de urnordiska språken då,om du skulle ha rätt.Då skulle ju man ju inte förstå fader vår på gotiska ur silverbibeln utan man skulle få kontakta den lokale polacken som översatte då!

Nix, polskan är ett slaviskt språk, medan gotiskan (och fornordiska) är germanska språk.

Började grubla på den här gamla tråden.

Läste att Kelternas välde i europa var starkt och dessa stängde ut de germanska stamarna från centraleuropa. Deras välde krossades av Romarna, och det är efter det som vi först ser de första germanska folkvandringarna som börjar med Cimberna.

Är det arkeologiska bevis som man saknar för att kunna ändra uppfatning?
Dvs Säga att goterna ursprungligen härstamade från den Skandinaviska halvön.

I Caesars Kriget i Gallien, som finns i en utmärkt svensk översättning, så nämner han massor av stridigheter mellan galliska (keltiska) och germanska stammar.

Eftersom Caesars gränsdragning mellan galler och germaner är ganska godtycklig så kan vi helt enkelt anta att stamkrig och plundringståg, alltså det som kallas folkvandring när det sker i större skala, förekom i princip hela tiden i järnålderns Europa.


Men vad är det för arkeologiska fynd som ska utgöra bevis? Varken goter eller cimbrer var något enhetligt "folk", utan i själva verket en massa stammar och individer av skiftande ursprung som anslöt sig efterhand. Att de romerska författarna använde en enhetlig beteckning säger inte särskilt mycket.

Att påstå att majoriteten av goterna härstammade från Skandinavien är helt orimligt av matematiska skäl. Befolkningstätheten här var alldeles för låg för att kunna skapa en folkmassa som klarade av att invadera romarriket. Den troligaste teorin är och förblir att goterna ursprungligen var germanska stammar som levde i nuvarande Polen.

Att förknippa arkeologiska fynd med vissa folkgrupper är notoriskt vanskligt. En tysk forskare, Gustaf Kosinna (d. 1931), försökte sig på detta, men hans teorier ses idag som föråldrade.

Jag är inte påläst, men jag är praktiskt taget säker på att argumenten för goternas ursprung i nuvarande Polen är lingvistiska.