SD vill värva andra partiers politiker

Visst. Men först får du nog berätta vilka fel du hittade i mitt inlägg.

Inte bara det. Dessa personer tar till och med avstånd från Sd, som i sin tur tar avstånd från sina egna gräsrötter. Hur långt tänker Sd driva denna linje där man älskar sina fiender och hatar sina vänner?
Det här är ju bara rent trams.

Personer som inser Hitlers kvaliteter söker sig inte till Sd, och om någon upplyst NS skulle göra det av misstag så skulle de bli uteslutna eftersom de ställer obekväma frågor.
Jo, jag har också tänkt i banorna, Sd korrumperas av eliten då en kontrollerad opposition är det bästa sättet att hålla koll på folket. Att ta över växande partier är en mycket bättre strategi än att driva sjunkande partier uppåt. Folket kan rösta hur de vill, den verkliga eliten i form av globala anonyma finanskarteller kan välja vilka dockor som ska ljuga åt folket.
Frågan är vem som ska låta sig värvas och ge upp karriär och socialt umgänge för ett parti där man jagas ut när mna säger skäggbarn om skäggiga flyktingmän? Troligen de som helt enkelt inte kan med att kalla en spade för en spade och saknar moraliska principer. Karriärister kan man också kalla dessa principmässiga mollusker.
Så här är det.

Människor som är intelligenta, vita och vill kämpa för sitt folk blir etniska nationalister.
Människor som är intelligenta, vita och saknar moral blir folkförrädare.
Människor som är ointelligenta och vita blir fårskallar som följer den rådande eliten.

De som jobbar för Sd är antingen:
Ickevita (t.ex. Ekeröthan)
Ointelligenta (listan blir lång...)
eller
Moraliskt förkastliga (Åkesson, Jomshof)

Om inte annat har det varit en väldigt bra tajmat tillfällighet. Nog inte slumpen att Mattias Karlsson i "samma ögonblick" går ut och etiketterar KD för att vara ett SD-light, medan Mellin går ut i Aftonbladet med att SD nu inriktar på att bli något slags KD-light.

Känns som att minst en av de här två partierna kämpar med att få ordning på sin framtida identitet.

Humor på toppnivå! Ja, de mest intensiva hailarna har ju blivit utkastade ur SD (och de andra som fanns i ett annat parti har som bekant lagt ner).

Naturligvis kan man undra vart SD:s "gamla elit" ska ta vägen nu när kompetenskraven höjs, och SD ser ut att vilja positionera sig på den politiskt korrekta delen av spelplanen.

Någonstans måste man ju också fråga sig vad det här innebär på ett metapolitiskt plan. Hur många av de som hyllar att Sd återanvänder de andra partiernas politiker har någon gång faktiskt offrat något för svensk nationalism? Troligen en minoritet av kommentatorerna här inne har det, för då hade ni inte argumenterat på det debila sätt ni nu gör er skyldiga till.

Vad man måste förstå är att det inte bara handlar om folk som har bytt från en politisk åsikt till en annan, utan att det här handlar om ett medlemskaderutbyte som sker på kollektiv nivå inom Sd. De gamla gräsrötterna (de så kallade rasisterna, bonnläpparna och idioterna) jagas nu ut som grävlingar hetsas ut ur sina gryten och ersätts av folk med en bakgrund inom diverse allianspartier eller ibland till och med miljöpartiet.

Här kommer vi in på metapolitiska motsättningar som Sd:s ytterst pekuniära ledarskap inte tycks inse vidden av. Det som faktiskt gjorde att Sd startades och en gång blev en gryende politisk rörelse var just folk som var arga och kände ett starkt behov av att göra någonting åt en samhällsutveckling som de upplevde som allt mer problematisk. Nu delar jag inte deras syn på frågan "vad bör göras?" men om jag bortser från det så kan jag ändå konstatera att de som en gång drog igång Sd var just eldsjälar. Det här var människor som la ner svett och tårar och ibland fick ge blod för att diverse militanta marxister brukade våld mot dem. Det här var människor som riskerade social utfrysning, avstängning från alla delar av arbetsmarknaden utom de allra sämsta, uteslutning ur facket. Vissa av dem förlorade sin käresta i ett politiskt klimat som var betydligt hårdare idag. Vilka var deras plågoandar? Många av deras plågoandar var de präktiga karriäristerna som idag väller in i partiet. Många gamla Sd-gräsrötter har fått sparken av någon moderat arbetsgivare som inte ville ha några "rasister" på lönelistan. Andra gamla Sd-gräsrötter fick se sig uteslutna ur facket för att de inte delade deras "grundläggande syn på alla människors lika värde" och ytterligare någon fick sin C-uppsats refuserad av en folkpartist för att den innehöll ordet neger.

Sd håller alltså inte bara på att bli ett etablerat parti, på gott och ont, utan Sd håller också på att omfamna alla dem som för några år sedan pinade och plågade deras gräsrötter. Samtidigt håller Sd aktivt på att sparka ut just de gräsrötter som gjorde Sd:s framväxt möjlig. Det var inte Jimmie Åkesson själv som med sina fula tänder gjorde partiet känt bland svenska folket - det är bara en lögn som Aftonbladet och andra skitmedier vill få er att tro. Det som gjorde att Sd en gång kunde bygga den grund man står på var alla oavlönade aktivister som gjorde sitt fotfolksarbete i organisationen för att få ut budksapet till tusen och åter tusen människor.

Sd:s framgångssaga handlar om den unge lärarstudenten som fick sin flickvän våldtagen av aggressiva blattar och som riskerade sin praktikplats för att han berättade om illdådet för sina kollegor vid fikabordet. Sd fick ut sitt budskap tack vare den gråa kommunaltjänstemannen som varannan vecka gick en runda i främmande hyreshusområden och släppte ner flygblad efter flygblad i brevlådorna. Kommunmannen riskerade både sitt jobb på kommunen och förmodligen en lavett eller två från någon aggressiv kommunist. Han krävde inget annat av sina medmänniskor än att de skulle lyssna på hans desperata vädjan om ett uppvaknande i en tid när de flesta ville sova. Men Sd är också den ensamstående flerbarnsmamman som inte hade råd att flytta ifrån mångkulturen och vars enda motmedel blev att skänka pengar till partiets insamlingar. Hon som var för rädd för att gå och dela flygblad men i alla fall generöst betalade för andra som gjorde det otacksamma arbetet, detta trots hennes magra inkomst och ansvar för sina små barn. Sd är den unga svenska tjejen som blev kär i en svartskalle, och fick en lavett när hon tog på sig en kort kjol på resan till hans hemland och sen gav allt för att berätta om partiet bland sina tjejkompisar.

Den sanna historien om Sd är en som massmedia och dagens Sd-ledning gör allt för att dölja. Sanningen om Sd är en sanning om aktivism, uppoffringar, kamratskap och helt vanliga osynliga människor som vågade säga det som inte fick sägas! Sd är inte Jimmie Åkesson, Sd är din granne, din flickvän, din kompis, din kusin och den tysta killen längst bak i klassrummet. Sd är bara detta och utan detta så är Sd ingenting alls. Enbart genom massorganisering kan politiska rörelser bli och förbli starka och enbart genom att rekrytera de som kan kämpa även i motvind kan de stå för en förändring i rätt riktning.

När man nu fyller partiet med diverse "antirasister", liberaler, oppurtunistiska stövelslickare, arbetsskygga karriärister och i största allmänhet folk som inte ens vågar säga negerboll, då kan man som iakttagare inse att partiet håller på att åderlåtas på det som gjorde tillväxten möjlig, och istället håller på att fylla partiet med samma avskum som en gång besatt de odugliga övriga partierna. Sd:s ledning verkar alltså tro att man ska överge ett vinnande koncept till förmån för ett förlorande koncept och har dessutom en sinnesrubbad övertro på att de - DE! - var de som gjorde partiets framgångar möjliga. Sanningen är dock att allt politiskt arbete är ett lagarbete.

Nationalsocialistiska organisationer får ofta kritik för att nykomplingar måste underkasta sig en viss hierarki. Låt vara att det kan vara en befogad kritik i vissa avseenden men i det stora hela så visar organisationen faktiskt att lång och trogen tjänst belönas mer än nyfunna kamrater som än inte visat vad de går för och som till nyligen inte ens tillförde kampen något av värde.

När Sd nu lämnar infarten till partiet öppen för folk som är oroliga för att folkpartiet inte längre kommer kunna klara riksdagsspärren, samtidigt som de trycker ut de som en gång gjorde Sd stort - då visar de upp all sin narcissim och sin kälkborgerliga ängslighet inför att få bli bekräftade av samma etablissemang som i allt väsentligt har förstört Sverige och förtjänar hat för sitt vidriga förräderi mot svenska folket!

Jag håller med

SD är inte Jimmie eller Karlsson, det är vi folket som fick nog av massinvandringen och dess konsekvenser. Från sjukpensionär, industriarbetare, lärare, alkis till egenföretagare,ingenjör, tjänsteman. Det är bara att se på alla SD grupper på facebook! Det är en folkrörelse. Även om SD har haft en häst som partiledare vi skulle ändå rösta på SD dock Jimmie har gjort ett bra jobb men han vekar ner sig för ofta tycker jag. Så fort SD får regeringsinnehavet det kommer dyka upp nationalistiska partier med olika inriktningar men nu det gäller att stoppa massinvandringen, och det fort.

SD borde inte ta in sjuklövern-politiker kappvändare. De har haft sina chans och det är försent nu och landsförrädare ska inte släpps in i värmen. De ska fängslas och åtalas för missbruk av skattemedel och förräderi mot svenska folket. Tack vare att förräderiet finns dokumenterad på internet så vi ska aldrig glömma de som begått folkmord-försök på svenska folket.

Nej till ex-sjuklövern-politiker och ex-antirasister till SD!

Möjligen de som, förutom att sätta riksdagskarriären högre än all annat, inför nästa val ser sitt parti parkerade stadigt under 4% i opinionsundersökningar.

Men det skulle förmodligen leda till mycket ont blod inom SD. I den mån de behöver öka kompetensen inom olika samhällsområden (och troligtvis är det behovet stort!), så bör de hämta sådan från andra håll än inom övriga partier.

Nu skojar du väl? Menar du på fullt allvar att politiker från andra partier ska straffas för sin förda politik den något eventuella dag SD kommer i åtnjutande av regeringsmakten?
I en rättsstat straffas endast de, som inför domstol överbevisats om lagbrott. Kommunistiska och nazistiska diktaturer däremot, brukar vara kvicka med att bura in politiska motståndare.
Så ska vi definitivt inte ha det. Jag tror inte heller att mer sansade sverigedemokrater - i varje fall inte den nuvarande partiledningen - umgås med sådana planer.
Rätta mig gärna om jag har fel.

Det är bara vad jag tycker, inte vad SD tänker göra. Man får väl uttrycka sin åsikt på detta diskussionsforum?

Varför inte? Man gjorde efter kriget där man straffade alla partimedlemmar i NSDAP oavsett om de har begått något brott eller ej men jag tänkte alltså bara de som skrivit ledare eller en krönika där man ska utrota det svenska folket. Hade man bytt orden till svarta människor så man hade buras in för HMF. Att bura in människor som har olika politiska åsikter tror jag inte på men att genom medieplattform uppmuntrar till folkmord på svenska folket eller europeiska folkslag bör straffas som de skriver samma sak om svarta människor.

Att politiker, hoppar av från ett parti för att ansluta sig till ett annat kan vara mycket bra. Ofta innebär övergången en avsevärd kvalitetshöjning.
För båda partierna.