Någon mer som börjar bli trött på att läsa om jämställdhet, HBT osv?

Jag kan börja med att säga att jag är för jämställdhet men det känns som fokus är väldigt mycket på 50/50(inte för att rätt personer ska vara på rätt plats utan bara för att det ska vara så), kvotering och andra mindre intressanta saker och jag tycker det sprider sig.

I början kunde man mest läsa det i tidningar som Metro, Aftonbladet, SvD och så vidare. Nu kan jag knappt gå in på en sida om teknik, film, spel eller vad som helst utan att se någon artikel om någon form av kvotering eller "hur vi ska få in mer kvinnor". Ett exempel på det är IDG som jag ibland känner har mer artiklar som pratar om kvinnor än om teknik.

Problemet är ju att det inte bara är i Sverige (även om vi har lite mer) utan man ser det även på andra sidor.

Är det bara jag som känner det? Eller är det helt enkelt att jag lägger märke till det lättare och bara stör mig? Har inget minne av att det var så här för några år sedan.

Njä... Har aldrig hört någon uttrycka detta förrut faktiskt. Känns som en helt ny tankegång faktisk.

Det, eller så är hela Flashback nerlusat av trådar om just det du skriver om.

Helt mina tankar!
Ne så här var det inte för ngra år sedan...har ju växt som en tumör!
Klamydiatest....för dej som har snopp....fan har man snopp är man kille...äääven om man är funtad i huvet o vill vara tjej....
Äsch världen är konstig nu.....

Börjar bli trött? Fan, du kan knappt läsa Bamse för ungarna utan att matas med skiten där också.

Men det är så det är. Målgruppen för dagens journalister är inte folket utan skribentens egna polare. Och sedan tävlas det i kompisgänget om att hitta nya möjligheter att sätta ett henperspektiv på vad fan som helst.

Jo jag vet att själva begreppet i sig ogillas. Men i vissa tidningar får man ju nästan räkna med att det kommer tas upp (tänker de stora Metro, Aftonbladet osv). Det som jag stör mig lite på är att det sprids till andra former av media och fält.

Allt från spelkaraktärer måste ha flera kön, måste finnas fler kvinnliga regissörer och att vi måste ha fler kvinnliga artister på festivaler till att det måste vara fler kvinnliga talare på teknikmässor. Det är överallt och visst om det nämns någon gång men känns som de är oftare än så.


Precis sånt här jag menar. Man tror man ska slippa det men det återkommer på fler och fler oväntade ställen.

Titta bara på Marvel, dom ska ju göra ett helt universum nu där dom ändrar kön/hudfärg på massa kända superhjältar.

Ja.
De hävdar att könet inte är det viktiga.
Egentligen gör de precis tvärt om.
Istället för rätt person, så ska de konstlat fylla varje plats med en av varje.

Förmodligen är det lite så att du uppmärksammar det extra mycket, men visst är det extra mycket just nu. Tag bara försvarsmaktens aktuella kampanj för homosexuella. Gjorde själv lumpen femton år sedan och såg då inga som helst tendenser till homofobi. Så mycket känns det som att sparka in öppna dörrar.

Ja, det har gått för långt, både med hbtq-certifieringar och in kvoteringar:

HBTQ-certifierade asylboenden och militäruniformer:
(FB) HBTQ-certifieringen av asylboende blev fiasko - krig mellan boende och ägare

Inkvoterade poliser:
http://avpixlat.info/2015/06/22/fall...skane-projekt/

Ja och tanken har slagit mig om att ju mer det skrivs om det desto mer "fobin" kanske ökar? Menar om någon kommer och föreläser, säger till mig, skriver om att jag måste respektera/gilla homosexuella ett par hundra gånger kommer jag till slut känna helt tvärtom.

är otroligt trött på det. kunde inte ens kolla på en reklam för mc donalds utan att ett efterblivet feministretard skulle komma in och grina på reklamen. väntar bara på dagen då alla andra tröttnar och kvinnors rättigheter åker tillbaka till 1700 talet.

Jämställdhet verkar även lustigt nog vara ursäkten kvinnor har till att insistera på att andra kvinnor ska ha chefsposter där de ska få leka härskare.

Sen väver de gemensamt in organisationen in i en uppfattning som går ut på att om någon kritiserar dem är det personpåhopp - etc etc där de går över till att projektera diverse roller på människor de får auktoritet över där det blir de klassiska stereotyperna man normalt sett ser i dysfunktionella familjer (gulleponken, syndabocken, medlaren m.m). Ser man något som är fel hanteras det genom att problemen är att man ser inte att saker är perfekta, sen ska de utse någon fördresserad pajas till alfa-hanne som ska gå runt och leka översittare där hönsen som styr anklagar en för att vara en dominant mobbare om han inte får dominera en.

Där hela den här soppan som känns som en slags tripp rättfärdigas med att det ska vara "jämställdhet". Det är det som tidningar kallar " jämställdhet" där det är något fint att allt ska omvandlas till en lekstuga för våra svenska prinsessor.

Ja! Skiten står mig upp i halsen.