Trigger warning - "trygghet" före yttrandefrihet. Madeleine Eriksson.

Jag tycker det första svarsinlägget är alldeles utmärkt, ett perfekt avslut på tråden:

(FB) Trigger warning - "trygghet" före yttrandefrihet. Madeleine Eriksson.

Läsvärd artikel om detta satans mongopåfund, höjden av pk-fjollaktig beröringsskräck:

http://www.politico.eu/article/weste...gger-warnings/

Idén med trigger warnings, om vi bortser från en del helt befängda argument från genusvetarklubben, är att förvarna för saker som människor kan uppleva som störande eller obehagliga (jämför med alla TV-inslag, ofta från USA etc, som slänger in en varning för våld, sex eller uppmuntrar till att minderåriga bör se det med vuxna närvarande osv). Det är alltså inget nytt fenomen i sig.

Det som är nytt och framförallt bedrövande är de arenor där vissa nu vill se trigger warnings och skälen de anger som argument för varför trigger warnings behövs. Exempelvis personer som läser på högskolor men själva vill kunna "ta ställning till kurslitteratur". De kanske snarare borde ta ställning till huruvida de ens vill läsa kursen de sökt till...?

Trigger warnings kan vara bra i bemärkelsen att man faktiskt förklarar att "NB, denna bok innehåller beskrivningar av våldtäkt/misshandel/mord/osv". Uppenbarligen finns det ju folk som vill att litteraturen på litteraturvetarkursen skall spoilas för alla andra, eller är så pass känsliga för vad de läser (igen: välj en annan kurs, förslagsvis? nähä?). Däremot skall studenter inte kunna välja och vraka i obligatorisk kurslitteratur bara för att de själva tycker att något är fel eller dåligt, exempelvis vägra läsa exempelvis Lolita eftersom den skildrar hebefili.

Trigger warnings kan vara helt dumma i huvudet om vi tänker på att verkligheten saknar motsvarigheter. För det första kan man inte skydda sig från precis alla skildringar av man tycker är litet dumt, jobbigt eller fel. För det andra varierar människors känslighetsgrad och idé om vad som är just dumt, jobbigt eller fel, så bedömningen av vad som kräver trigger warnings blir helt inkonsekvent. För det tredje innebär en skildring av något inte per automatik ett godkännande, bara för att en bok innehåller exempelvis en våldtäkt betyder det inte att boken i sig romantiserar med eller uppmanar till just våldtäkt.

Frågan behöver alltså nödvändigtvis inte handla om "trygghet" före yttrandefrihet, även om det luktar trygghetsnarkomani av många pro-argument. Jag skulle nog mer säga att det handlar om valfrihet före verklighet. Och man kan inte och bör heller inte kunna välja bort verkligheten.

Söndercurlade pajasar som vill leva i en skyddad verkstad hela livet.

Den efterblivna hen-feminismen överlever inte i fem minuter i kontakt med verkligheten, därför måste verkligheten stängas ute & förbjudas.

Givetvis är det bara vissa åsikter & företeelser som det skall varnas för.
Om någon t.ex. blir äcklad av homosex eller bilder på kvinnor med håriga armhålor & vill ha varningstexter för det så skulle det bli ett jävla liv.

Jag vet inte riktigt vad man ska säga om denna fråga. På ett sätt är det en icke-fråga eftersom inga trigger-warnings i världen kommer att kunna konkurrera i ett samhällsklimat där något som Game of Thrones blivit en av de mest populära bokserierna/tv-serierna.

När det gäller frågan om böcker bör få varnings labels, för det verkar vara det det handlar om så vet man väl av erfarenhet att sådana labels oftast gör produkten mer attraktiv så bokförlagen har säkert inget emot att sätta dit dem. Jämför även med PMRC debatten för hårdrocksskivor på 80 talet.

Mer problematiskt blir det om studenter får för stort inflytande och kan börja påverka vilka böcker som inte ska få ingå i en kurs, men jag tvivlar på att detgår så långt.

Sen vet jag inte hur vettigt det är att isolera sig från vissa uttryck och fenomen. Känns som det bara kan leda till att man är helt oförberedd när uttrycket eller fenomenet en dag gör sig gällande i verkligheten.

Precis det jag vill peka på. Och som du påpekade med Game of Thrones, så tänker jag mig exempelvis att man i så fall skall propsa på att varenda Läckberg-deckare skall ha varningslabel eller vad? Våld, sex, droger och så vidare, kommer vi liksom inte undan alls i skönlitteratur. Eller det som går på TV. Eller låtarna på radio. Blabla (ja, du vet).

Sedan håller jag med dig om att det är ganska mycket en ickefråga, det farliga inträffar ju just när studenter börjar klaga (vilket ju HAR hänt, du får googla på det men en professor skrev om just det, att dennes studenter inte ville läsa "fel" saker). Vet inte heller hur långt det kan gå. Hoppas på "ingenstans".

det är otroligt. Alla de forum jag brukade besöka nu har så många "varningar". Du kan inte posta någonting och det är hårt filtrerat för att inte "skada" andra. Varje gång du gör ett inlägg om något är det problem med det. Detta var i en lång rad av censur tillsammans med ''du kan inte använda svordomar''.

Hela internet har blivit hårt censurerat. Har du märkt hur Google sökningar inte längre ger träffande resultat? Youtube oxå?

Faktabaserad media kan numera överskuggas av sensationell nonsens om det handlar om att man anses sprider fel budskap och åsikter.