Kön: Kille
Ålder: 24
Tidigare trippar:
1 - 2g Cubensis (level 2)
2 - 2g Cubensis (level 2)
3 - 3g Cubensis (level 2)
4 - 3g Cubensis (level 2)
5 - 3g Cubensis (level 2)
Gårdagens tripp:
6 - 4g Cubensis (level 3)
Så jag är relativt ny till hallucinogenernas värld. Min så kallade resa började i oktober 2014 men intresset väcktes till liv redan vid 2011 och i dom 3 åren mellan 2011-2014 så lyssnade jag väldigt mycket på podcast om hallucinogener och läste en del vilket hjälpte mig igår när jag trippade. Jag har även 4 trippar innan den perioden men dom väljer jag att inte räkna in som erfarenhet av trippande då det var under en period 2009-2011 där jag hade problem med droger och hallucinogenerna användes för att droga mig/fly verkligheten och jag är nu så här i efterhand tacksam över att det endast var trippar som jag skulle beskriva som level 1/2 då jag hade NOLL koll på vad det var jag gav mig in på. Senast jag trippade var mer än ett halvår sen. Jag har vid flera tillfällen tidigare planerat att göra det men det blev aldrig av förrän igår. Jag satte intentionen att trippa på fredagen så igår på lördagen när jag vaknade visste jag direkt vad som väntade. Dagen bestod av nyttig mat och frukt vilket för mig i och för sig inte är något undantag mot hur det ser ut alla andra dagar i veckorna och på kvällen vid klockan 21:00 så cyklade jag till skogen och promenerade/lätt joggande i cirka 30 minuter och sen tillbaka hem till en lång och varm dusch.
Nu är jag i det perfekta sinnestillståndet för att köra igång. Jag stoppar in öronpropparna, sätter mig på min meditationspall i sovrummet och tar fram mina 4g Cubensis. Som alltid så tänker jag min lilla ''bön'' eller vad man ska kalla det. Den går ungefär så här ''Jag vill att det här ska bli en lärorik upplevelse och att jag har kraften att ta mig igenom den vilken väg den än väljer att gå''. Intentionen jag sätter när jag gör detta är väldigt stark och för mig betydelsefull och direkt därefter börjar jag tugga ner svampen i 5 minuter tills den blir en smet och då sväljs den. Svampen verkar smaka äckligare för varje gång jag trippar, första gången var den helt ok nu är den bara äcklig. Jag vet inte om det kanske har något att göra med att den har vart infryst i 8 månader.
Så jag blundar och fokuserar på min andning, in... ut... Jag genomför inte den mest effektiva meditationen här då jag har lite svårt att fokusera men ändå tillräckligt för att komma in i ett ännu lugnare tillstånd. Ungefär 20 minuter in så börjar jag känna av en skiftning i medvetandet. Jag börjar känna mig gladare och lite sprallig. Jag tänker att sängen skulle vara mycket skönare att ligga i än att sitta här så jag hoppar i den istället och lägger mig på rygg blundande.
Tiden går och nu börjar jag känna klarare och klarar förändringar i medvetandet. Jag öppnar ögonen emellanåt och visst har väggarna börjat att flyta runt lite lätt i olika mönster men majoriteten av tiden spenderas blundande. Det går fort och nu accelererar verkligen trippen för varje minut som går känns det som. Klara visioner med ett djup i sig börjar syntes i mörkret som bara blir mer och mer intensiva. Jag väljer att bara iaktta dom och flyta med. Stundvis så försvinner jag lite från verkligheten och jag börjar bli orolig att jag är på väg att somna så jag öppnar ögonen. Jag stirrar rakt upp i taket på en och samma punkt och då rör sig hela rummet i olika former och det skiftar i färger. Det var behagligare att blunda så jag återgår till det. Strömmar av visioner flyter omkring men dom är lite svåra att greppa och jag känner hur jag mer och mer börjar dras in i den världen och det känns lite som om jag är där fysiskt. Hur djupt är jag på väg att gå nu funderar jag över med en liten oro över att jag ska genomgå en egodöd vilket inte var planerat. Men samtidigt så väljer jag att släppa oron och bara låta det vara som det är. Händer det så händer det.
Åter igen så känns det som om jag är på väg att somna. Hur ska jag kunna hitta någon lärdom i det här undrar jag, det är som om jag distraherar mig från mig själv med alla hallucinationer, som om jag tittar på en film. Allt är en enda röra och bland röran börjar det nu komma fram glimtar av drömmar jag har haft. Kopplingen mellan drömvärlden blir starkare och det sjunker in att jag befinner mig i ett drömliknande tillstånd. Då kommer jag ihåg en studie jag läste som berättar att hallucinogener faktiskt sätter hjärnan i ett tillstånd likt det när man drömmer. Detta fascinerar mig då jag har en klar bro mellan mig och drömvärlden. Det som händer härnäst är vad jag tror var en liten glimt av upplevelsen man ständigt hör där man upplever att allt är ett. Jag ser något som liknar rötter, ena roten är svart och den andra lila. Rötterna börjar att vira sig runt varandra och när dom gör det så är det som om jag känner hur allt för ett ögonblick flyter ihop till en och samma sak. Känslan försvann sen väldigt fort så det var svårt att greppa den. Plötsligt befinner jag mig i ett mystiskt stort, öppet och ljust gyllenbrunt rum. Direkt så slås jag av känslan att jag har vart här förut så jag försöker koppla rummet till något men det är svårt att tänka i ord vid det här laget. Hur kan det kännas så bekant? Plötsligt slår det mig att det är en plats från mina drömmar. Innan en dröm tar form i en upplevelse där du fysiskt (psykiskt) går runt i en drömvärld så kan det vara väldigt förvirrande saker som sker där din hjärna förmodligen försöker tyda alla visioner som dyker upp. Detta är bitar av drömvärlden som glöms bort då allt är så desorienterande och utan sammanhang. Jag misstänker att det är därifrån denna plats kommer.
Men det är något med det här rummet, av någon anledning vet jag att det är viktigt för mig men jag kan inte förstå varför. På väggen i rummet är det som massor av små skåpluckor, såna där som sitter ovanför garderoberna. Luckorna har en sån underlig mystik över sig och dom rör sig in i varandra. Från ingenstans så dyker det upp en känsla av obehag och min instinkt är att undvika den så fort som fan öppnar jag ögonen. Men då tänker jag till att det är där lärdomen finns att hämta så jag blundar igen och vilken skiftning av världar. På sekunden så skiftar världen från mitt sovrum till denna tredimensionella värld av mönster bakom ögonlocken. Sakta men säkert så börjar jag fyllas av en slående lik känsla som när jag har rökt för mycket cannabis och paranoian slår till. Varför finns denna känsla här? Vad är det och vad kommer den ifrån? Då drabbas jag av en brainzap. Det kan beskrivas som om man sätter något elektriskt på varje tinning och slår på elen i en sekund. Detta har hänt tidigare vid min andra tripp men då undvek jag känslan, nu försöker jag gräva mig djupare i den. Jag får ett par till brainzaps när jag gör detta. Det är nästan som om mitt psyke försöker skydda mig från att gå den vägen. Och nu kommer den efterlängtade lärdomen, till slut.. Jag får ta del av sidor av mig själv som jag inte kan stå ut med. Härifrån börjar en del andra luckor att falla på plats. Just i detta ögonblick så ser jag inte hur den här upplevelsen kan vara bra för mig. Det känns bara som om jag bryter ner mig själv så att jag känner mig så liten och jag börjar fundera på om hallucinogener verkligen är något för mig. Där ligger jag i sängen och allt jag har är den nya informationen om mig själv så det blir en väldigt dyster stund. Jag öppnar ögonen igen och tittar på klockan. 2 timmar in i trippen är jag så jag vet att den snart kommer att börja lägga sig.
Efter att ha legat och grubblat en stund så börjar det bli lugnare. Jag reser mig upp och står mitt på golvet. Det är något med att stå och röra på sin kropp som är så sjukt behagligt när man trippar så jag vet inte vad. Jag står där en stund och sträcker lite på mig, känner på min kropp och sen återgår jag till sängen. Trippen börjar avta mer och mer nu och jag känner mig heeelt slutkörd i psyket. Glädjen börjar krypa fram igen nu och jag ligger och fnissar över allt mellan himmel och jord. Nu är jag 3 timmar in i trippen och jag börjar ta in vad jag precis har vart med om. Nu ser jag det jag inte kunde se tidigare då allt bara var mörkt. Självklart får jag ut något positiv av att genomgå det jag genomgick och självklart är det här något för mig. Det är ju det här som alltid har vart mitt mål med hallucinogener, att möta mig själv, lära mig saker om mig själv och att växa som person. Jag visste bara inte hur obehagligt det kunde bli. Jag känner en omedelbar effekt av att ha bemött mig själv så som jag gjorde. Jag känner mig stark, starkare än innan. Jag klarade av att välja att se sanningen i vitögat utan att backa.
over and out
Ålder: 24
Tidigare trippar:
1 - 2g Cubensis (level 2)
2 - 2g Cubensis (level 2)
3 - 3g Cubensis (level 2)
4 - 3g Cubensis (level 2)
5 - 3g Cubensis (level 2)
Gårdagens tripp:
6 - 4g Cubensis (level 3)
Så jag är relativt ny till hallucinogenernas värld. Min så kallade resa började i oktober 2014 men intresset väcktes till liv redan vid 2011 och i dom 3 åren mellan 2011-2014 så lyssnade jag väldigt mycket på podcast om hallucinogener och läste en del vilket hjälpte mig igår när jag trippade. Jag har även 4 trippar innan den perioden men dom väljer jag att inte räkna in som erfarenhet av trippande då det var under en period 2009-2011 där jag hade problem med droger och hallucinogenerna användes för att droga mig/fly verkligheten och jag är nu så här i efterhand tacksam över att det endast var trippar som jag skulle beskriva som level 1/2 då jag hade NOLL koll på vad det var jag gav mig in på. Senast jag trippade var mer än ett halvår sen. Jag har vid flera tillfällen tidigare planerat att göra det men det blev aldrig av förrän igår. Jag satte intentionen att trippa på fredagen så igår på lördagen när jag vaknade visste jag direkt vad som väntade. Dagen bestod av nyttig mat och frukt vilket för mig i och för sig inte är något undantag mot hur det ser ut alla andra dagar i veckorna och på kvällen vid klockan 21:00 så cyklade jag till skogen och promenerade/lätt joggande i cirka 30 minuter och sen tillbaka hem till en lång och varm dusch.
Nu är jag i det perfekta sinnestillståndet för att köra igång. Jag stoppar in öronpropparna, sätter mig på min meditationspall i sovrummet och tar fram mina 4g Cubensis. Som alltid så tänker jag min lilla ''bön'' eller vad man ska kalla det. Den går ungefär så här ''Jag vill att det här ska bli en lärorik upplevelse och att jag har kraften att ta mig igenom den vilken väg den än väljer att gå''. Intentionen jag sätter när jag gör detta är väldigt stark och för mig betydelsefull och direkt därefter börjar jag tugga ner svampen i 5 minuter tills den blir en smet och då sväljs den. Svampen verkar smaka äckligare för varje gång jag trippar, första gången var den helt ok nu är den bara äcklig. Jag vet inte om det kanske har något att göra med att den har vart infryst i 8 månader.
Så jag blundar och fokuserar på min andning, in... ut... Jag genomför inte den mest effektiva meditationen här då jag har lite svårt att fokusera men ändå tillräckligt för att komma in i ett ännu lugnare tillstånd. Ungefär 20 minuter in så börjar jag känna av en skiftning i medvetandet. Jag börjar känna mig gladare och lite sprallig. Jag tänker att sängen skulle vara mycket skönare att ligga i än att sitta här så jag hoppar i den istället och lägger mig på rygg blundande.
Tiden går och nu börjar jag känna klarare och klarar förändringar i medvetandet. Jag öppnar ögonen emellanåt och visst har väggarna börjat att flyta runt lite lätt i olika mönster men majoriteten av tiden spenderas blundande. Det går fort och nu accelererar verkligen trippen för varje minut som går känns det som. Klara visioner med ett djup i sig börjar syntes i mörkret som bara blir mer och mer intensiva. Jag väljer att bara iaktta dom och flyta med. Stundvis så försvinner jag lite från verkligheten och jag börjar bli orolig att jag är på väg att somna så jag öppnar ögonen. Jag stirrar rakt upp i taket på en och samma punkt och då rör sig hela rummet i olika former och det skiftar i färger. Det var behagligare att blunda så jag återgår till det. Strömmar av visioner flyter omkring men dom är lite svåra att greppa och jag känner hur jag mer och mer börjar dras in i den världen och det känns lite som om jag är där fysiskt. Hur djupt är jag på väg att gå nu funderar jag över med en liten oro över att jag ska genomgå en egodöd vilket inte var planerat. Men samtidigt så väljer jag att släppa oron och bara låta det vara som det är. Händer det så händer det.
Åter igen så känns det som om jag är på väg att somna. Hur ska jag kunna hitta någon lärdom i det här undrar jag, det är som om jag distraherar mig från mig själv med alla hallucinationer, som om jag tittar på en film. Allt är en enda röra och bland röran börjar det nu komma fram glimtar av drömmar jag har haft. Kopplingen mellan drömvärlden blir starkare och det sjunker in att jag befinner mig i ett drömliknande tillstånd. Då kommer jag ihåg en studie jag läste som berättar att hallucinogener faktiskt sätter hjärnan i ett tillstånd likt det när man drömmer. Detta fascinerar mig då jag har en klar bro mellan mig och drömvärlden. Det som händer härnäst är vad jag tror var en liten glimt av upplevelsen man ständigt hör där man upplever att allt är ett. Jag ser något som liknar rötter, ena roten är svart och den andra lila. Rötterna börjar att vira sig runt varandra och när dom gör det så är det som om jag känner hur allt för ett ögonblick flyter ihop till en och samma sak. Känslan försvann sen väldigt fort så det var svårt att greppa den. Plötsligt befinner jag mig i ett mystiskt stort, öppet och ljust gyllenbrunt rum. Direkt så slås jag av känslan att jag har vart här förut så jag försöker koppla rummet till något men det är svårt att tänka i ord vid det här laget. Hur kan det kännas så bekant? Plötsligt slår det mig att det är en plats från mina drömmar. Innan en dröm tar form i en upplevelse där du fysiskt (psykiskt) går runt i en drömvärld så kan det vara väldigt förvirrande saker som sker där din hjärna förmodligen försöker tyda alla visioner som dyker upp. Detta är bitar av drömvärlden som glöms bort då allt är så desorienterande och utan sammanhang. Jag misstänker att det är därifrån denna plats kommer.
Men det är något med det här rummet, av någon anledning vet jag att det är viktigt för mig men jag kan inte förstå varför. På väggen i rummet är det som massor av små skåpluckor, såna där som sitter ovanför garderoberna. Luckorna har en sån underlig mystik över sig och dom rör sig in i varandra. Från ingenstans så dyker det upp en känsla av obehag och min instinkt är att undvika den så fort som fan öppnar jag ögonen. Men då tänker jag till att det är där lärdomen finns att hämta så jag blundar igen och vilken skiftning av världar. På sekunden så skiftar världen från mitt sovrum till denna tredimensionella värld av mönster bakom ögonlocken. Sakta men säkert så börjar jag fyllas av en slående lik känsla som när jag har rökt för mycket cannabis och paranoian slår till. Varför finns denna känsla här? Vad är det och vad kommer den ifrån? Då drabbas jag av en brainzap. Det kan beskrivas som om man sätter något elektriskt på varje tinning och slår på elen i en sekund. Detta har hänt tidigare vid min andra tripp men då undvek jag känslan, nu försöker jag gräva mig djupare i den. Jag får ett par till brainzaps när jag gör detta. Det är nästan som om mitt psyke försöker skydda mig från att gå den vägen. Och nu kommer den efterlängtade lärdomen, till slut.. Jag får ta del av sidor av mig själv som jag inte kan stå ut med. Härifrån börjar en del andra luckor att falla på plats. Just i detta ögonblick så ser jag inte hur den här upplevelsen kan vara bra för mig. Det känns bara som om jag bryter ner mig själv så att jag känner mig så liten och jag börjar fundera på om hallucinogener verkligen är något för mig. Där ligger jag i sängen och allt jag har är den nya informationen om mig själv så det blir en väldigt dyster stund. Jag öppnar ögonen igen och tittar på klockan. 2 timmar in i trippen är jag så jag vet att den snart kommer att börja lägga sig.
Efter att ha legat och grubblat en stund så börjar det bli lugnare. Jag reser mig upp och står mitt på golvet. Det är något med att stå och röra på sin kropp som är så sjukt behagligt när man trippar så jag vet inte vad. Jag står där en stund och sträcker lite på mig, känner på min kropp och sen återgår jag till sängen. Trippen börjar avta mer och mer nu och jag känner mig heeelt slutkörd i psyket. Glädjen börjar krypa fram igen nu och jag ligger och fnissar över allt mellan himmel och jord. Nu är jag 3 timmar in i trippen och jag börjar ta in vad jag precis har vart med om. Nu ser jag det jag inte kunde se tidigare då allt bara var mörkt. Självklart får jag ut något positiv av att genomgå det jag genomgick och självklart är det här något för mig. Det är ju det här som alltid har vart mitt mål med hallucinogener, att möta mig själv, lära mig saker om mig själv och att växa som person. Jag visste bara inte hur obehagligt det kunde bli. Jag känner en omedelbar effekt av att ha bemött mig själv så som jag gjorde. Jag känner mig stark, starkare än innan. Jag klarade av att välja att se sanningen i vitögat utan att backa.
over and out
