Hitler tappade en viktig allierad i Kina pga bristande omdöme

Intresserar mig för Kina. Läser bland annat om kinesisk kultur och historia och om det största massakern i andra världskriget som japanerna gjorde i Nanking 1937.

Innan andra världskriget så var tyska diplomater i Kina och förde samtal. Detta då Kinas lednings ideologi bestod av konfucianism och sin typ av Fascism. Kinas ledning hade många problem, bland annat att bekämpa kommunisterna. De var dock inte speciellt förtjusta i Storbritannien efter förnedring av britterna sedan tidigare. Japan var givetvis ett stort problem som de varit i krig med tidigare.

Japans rasism och kolonialism dred på att de bland erövrade Korea och erövrade andra områden från Kina.

Hitler accepterade detta för att han förstod att Japan var starkare än Kina.

Var det ett rätt beslut?

Det hade ju kunnat ha varit ett ypperligt tillfälle att få en ganska stark allierad till i Kina.

Tänk att ha Japan och Kina som antingen anfaller Sovjetunionen i ryggen eller fortsätter att erövra länder och områden i Indokina för att anfalla engelska Indien.

Då hade engelsmännen behövt satsa mer resurser på att försvara kronjuvelen i imperiet.

Hitlers diplomater borde kunnat ha erbjudit att både Kina och Japan låter Korea vara ett "självständigt" fascistland som ingår i alliansen men med egen militär, ekonomi osv.

Japan kan få filipinerna och delar av Indokina och Kina behåller Taiwan och tar delar av Indokina.

Efter kriget så får japan och kina delar upp delar av östra Ryssland.

Kina var inte lika starkt som de är idag men de hade ändå varit en bra allierad. Kinas ledare skulle kunna ha fått hjälp att besegra kommunisterna på hemmaplan.

Vid en eventuell seger i andra världskriget och en erövring av hela västvärlden så kunde han ha låtit Kina och Japan slåss hur de vill.

Det bästa hade givietvis ha varit att inte ha anfallit sovjet men att ha haft kinesiska och japanska styrkor nära ryska gränsen för OM stalin bryter avtalet så kan Hitlers allierande snabbt straffa ryssarna och se till att de måste försvara sig på östfronten.

Om Stalin håller sitt ord och Japan undviker att anfalla USA, så kan Japan och Kina erövra Indokina och sedan ge sig på Indien.

Kina under Hitlers regeringstid var ett fullständigt underutvecklat industrilöst land upptaget av sina egna inbördes konflikter. Japan hade påbörjat en modernisering och industrialisering 50 år tidigare och låg på en helt annan nivå tekniskt, militärt och politiskt. Kina hade tex inga krigsskepp, Japans flotta var den tredje största i världen efter England och USA.

Om du nu är så intresserad av kinesisk historia borde du veta vilken jävla röra det var i Kina hela den här tidsperioden. Nationalister och kommunister som har ihjäl varandra i ett sargat land, lägg till en japansk invasionsstyrka överlägsen den kinesiska på alla sätt och vis. Den ända fördelen Kina hade gentemot japan var landets storlek som omöjliggjorde en direkt ockupation av hela landet utan man nöjde sig med att kontrollera städerna, och kinesiska kommunister och nationalister fortsatte härja på landet. Tror knappast Hitler gick miste om särskilt mycket.

Som jag skrev i TS så var Japan en skickligare krigsnation men Kina var fortfarande en stark militärmakt. Trots Japanska styrkan så var fortfarande en större del av Kina fritt, även när Japan stod på toppen av sin krigsmakt.

Ett Kina som tillsammans med tyskland fått chans att fortsätta modernisera sin krigsindustri ( något man påbörjat tidigare). Hade kunnat skicka in många, många divisioner mot engelsmän eller ryssar.

Det jag menar var att Hitler borde försökt på diplomati mellan dessa bägge länder då de hade och Hitler hade tjänat på att ha två starka bundsförvanter i öst.

De kinesiska kommunisterna var starkt tillbakapressade och det var egentligen först i och med den japanska reträtten som de fick tillgång till bättre vapen och lyckades mobilsera bättre.

Tyskland tillsammans med nationalisterna hade precis som i Spanien kunnat slagit ned kommunisterna för att säkerhetsställa den fascistiska regimen. Efter detta fortsätta bygga upp ekonomin och militären under några år för att eventuellt ge sig på andra asiatiska länder o framförallt Indien tillsammans med Japan. Det hade helt klart varit en stark bundsförvant. Betydligt starkare än vad t ex Italien eller Ungerns militär kunde bidra med

Visst hade det varit bättre för Tyskland om både Kina och Japan varit allierade. Men efter Nanking var det omöjligt att få till en pakt mellan dessa länder.
Faktum är att Tyskland ville ha Kina som allierad under hela 30-talet, och satsade på fel häst då det visade sig att Japan hellre satsade på Stilla Havet än att gå mot Sovjet.

Det var en enda röra i Kina-Japan-Tysklands relationer sent 30-tal.

Hitler hade såklart redan givit upp Kina när massakern i nanking skedde. När kriget mellan Japan och Kina hade inletts så fanns det inte så mycket för Hitler att göra. Det han hade kunnat göra var att försöka få till en allians mellan dessa länder mot gemensamma fiender så stor Storbritannien och Sovjetunionen.

Det är intressant att spekulera om vad som hade hänt om olika händelser skett. En allians mellan Tyskland - japan - Kina - Italien hade varit intressant.

Japan ville likt europeiska länder ha kolonier och komma in på fastlandet i Asien. Detta hade man kunnat erbjuda i Indokina. Japan hade redan ervörat Korea från Kina på 1910 talet men det hade möjligtvis gått att få dem att lämna Korea efter kriget i utbytte mot mer land i Ryssland.

Nja Tyskland stödde ju Kina upp till sent 30-tal, ekonomiskt sett.

Vad Tyskland gjorde var att försöka ha 2 allierade som historiskt sett hatat varandra.
Kom ihåg att fram till sept. 39 så var nog inte tyskarna medvetna om, eller ens önskade, att kriga mot väst.
Enda nyttan Tyskland skulle haft med Kina som krigsallierad vore att få dem att angripa Sovjet, något de inte hade resurser till mer än att bidra med manskap. Kina var underutvecklat och svagt.

Läs på om Khalkin Gol. I moderna Japanska termer så var kwantung-armén den lilla skolflickan och röda armén tentakelmonstret. Dessutom fanns ingen tillgänglig olja och inget gummi, mangan, etc i de delar av Sibirien Japan rent logistiskt hade kunnat ockupera.

Om vi bortser från att det är helt otänkbart att Hitler skulle kunna diktera vad kineser och japaner på andra sidan jordklotet ska och inte ska göra, så hade inte Kina på axelmakternas sida gjort någon större skillnad. De hade inte kunnat utnyttja sin enorma tillgång till manskap p.g.a. logistiska begränsningar ändå.

När nazisterna väl kommit i regeringsställning 1933 hade de kinesisk-japanska förbindelserna nått botten och var omöjliga att påverka - till stor del genom att båda ländernas inrikespolitik var så förbittrad.

I Japan hade armén och flottan blivit de facto självstyrande och startade krig på egen hand. De japanska politiker som ville behålla goda relationer med västvärlden, såg brittisk parlamentarism som ett föredöme eller helt enkelt ville styra militären istället för att styras av militären hade under 20- och 30-talet drivits bort eller mördats. 1933 var Japan ett långt mer "fascistiskt" land än Tyskland någonsin blev. Och fokus låg på att erövra delar av Kina.

Kina, å sin sida, höll faktiskt på att återhämta sig från isolation och splittring. KMT höll sakta men säkert på att erövra/absorbera de lokala krigsherrarna till en stat, byggde upp en hyfsat effektiv västerländsk militär och genomgick industrialisering med fabriker, järnvägar och allt sådant. Faktum är att det japanska anfallet 1937 till stor del förklaras av att Kina annars inom några år skulle vara för starkt.

Militärt var båda länderna av diskutabelt värde. Kina skulle behövt ett decennium av upprustning för att kunna bli en offensiv aktör - hela kriget mot Japan efter 1937 var defensivt. Japan å sin sida hade en stor armé med bra infanterister, men saknade eldkraft och utrustning. Japanska armén var effektiv 1941-42 mot oförberedda, demoraliserade och splittrade kolonialtrupper. När man kunde ställa upp några divisioner med artilleri och förberedelser tog japanerna alltid ohyggliga förluster (se tex japanernas försök att invadera Indien). Den enda vapengren där Japan verkligen var framträdande var hangarfartygen - och där saknade Japan industrikapaciteten att ersätta utslagna hangarfartyg snabbt nog (vilket illustreras av slaget om Midway). Dessutom hade Japan inget sätt att nå sina fiender för ett avgörande slag, utan det skulle bli ett utnötningskrig som Japan skulle förlora.

Kina skulle inte i rimlig tid bli en användbar allierad. Japan hade potential, men det enda land Japan kunde anfalla med säkerhet att vinna var Kina. Sovjet visade vad landkrig mot mekaniserade fiender innebar, och anfall mot en kolonialmakt skulle innebära krig med alla kolonialmakter.

Så Tyskland borde helt avhållit sig från dessa obegripliga och meningslösa allianser och avtal med Japan. De kostade långt mer än de smakade.

Skulle i närmast vara omöjligt att få till en allians med både Japan och Kina, därför valde man det starkaste valet vilket tveklöst var Japan vid detta tillfälle. Japan och Kina hade minst sagt "komplicerade" relationer med varandra efter krigen mellan länderna, förolämpande diplomatis och fjärde Majrörelsens framfart i Kina. Att två ärkefiender helt plötsligt inte bara skulle sluta fred utan också alliera sig känns lång från realistiskt. Kommunisterna hatade Japan, fascisterna hatade Japan.

Då ska man även lägga i tanke att Kina var långt från ett enat land efter en längre tid av svåra oroligheter i landet samt att Kina inte hade mycket till över för gamla imperialistiska västmakter överhuvudtaget.

Tyskland tillverkade ungefär 1 miljon bandmatade kulsprutor MG34 och MG42 på 10 år fram till 1945, under samma tid klarade Kina av att tillverka ungefär 1 miljon (nästan föråldrad) repetergevär. Kina må ha haft 1/2 miljard invånare då men ungefär bara 1% var beväpnade med något annat än något risskördarredskap. Kina tillverkade även moderna vapen men det var i obetydliga kvantiteter.

Kina var rikt på råvaror med det hade ju Tyskland inte så mycket nytta av när man skaffat sig ovänner på båda fronter och Stalin "ruled the rails" och Brittania "ruled the waves" därifrån.