Adolf Hitler, Ett Geni?

Det verkar märkligt att planeringen av vägnätet i ett land skulle göras helt utifrån militära ställningstaganden, eller bara för att tillfälligt snygga till arbetslöshetssiffror. De som planerade infrastrukturen i tyskland och även på andra håll anade vilka transportbehov som fanns i framtiden. Det fanns redan under mellankrigstiden ett stort behov av transporter på väg oavsett om det handlade om häst och vagn, eller bussar, lastbilar, taxibilar, eller privatägda personbilar. Jag vill påstå att hitler och hans medarbetare faktiskt agerade föredömligt i detta avseende, de hade visioner för framtiden.

Fångar och arbetslösa användes naturligtvis i byggandet av vägar med mera i hitler-tyskland. Sånt förekommer även idag t.ex i sverige. Det jobbas i fängelser. Och svenska arbetsgivare använder mer än gärna gratis arbetskraft som tillhandahålls av arbetsförmedlingen, de svenska arbetsgivarna får till och med betalt för att använda arbetslösa som inte får lön för sitt arbete. Detta system upprätthålls genom att via nationalekonomiska styrmedel pressa upp arbetslöshetsnivåerna så att de arbetslösa tvingas in i dessa sysslor.

Ransonering av vissa varor var inget som var unikt för tyskland, det fanns även i sverige bl.a. Det var bara ett praktiskt sätt att fördela varor i den dåvarande globala ekonomiska depressionen och senare i kriget.

Någon här nämnde professor Adam Tooze som skrivit en bok om den ekonomiska utvecklingen i nazityskland. Det har gått en intervju med just honom på tv-kanalen Axess som varmt rekommenderas.

Huruvida Adolf Hitler var ett geni eller inte är svårt att svara på. Om man tycker han var det, räknas man automatiskt som beundrare och nazist? Förmodligen. Om man tycker han inte var det, och att hans deltagande i de ekonomiska och militära besluten bara var marginell, varför då räkna honom som historisk skurk? Han var ju inte riktigt där, eller?

Otto von Habsburg, som själv jagades av nazisterna, med den övriga Habsburg familjen, ansåg att Hitler var ett "böses" (ondskefullt) geni.

Att någon är ett geni säger egentligen inget om personen ifråga.
Det finns seriemördare och psykopater med mycket hög IQ, men än sen?
Genialitet är bara intressant om det används till något gott.

I Hitlers fall lekte han ganska bra även om man kan kritisera en hel del när väl barbarossa inletts, likaså att han inte brände varenda engelsman vid Dunkern. Det vara som sagt bara Sepp som vågade kriga på. Har du varit ledare? Jag har hamnat i den positionen ett antal ggr som yngre ofrivilligt, folk är ju så sociala att jobbet tar tid och sen ska nästa steg tänkas på etc... Lat ska man vara. Om man inte utmanar sig själv då. O-lata har sjukdomar, rastlöshet, de kan inte se molnen gå förbi om de så lever i paradiset. Nu gör vi inte det så...

En bra ledare gör ingenting faktiskt. Då är allt så bra som det kan bli. På lite högre positioner då.

Mja, Nappe tog Moskva...
Han är den enda som gjort det. Men vad fanns där? Kyla. Försörjningen var Tysklands akilleshäl. Råvaror. Och inte hade svartjorden gett hög avkastning bums som läget var...

Här kan man påpeka att mellankrigstiden var full av funderingar kring hur framtidens krig skulle se ut. Vapengrenar i många olika länder ville lyfta fram just sina vapen som de viktigaste.

Flyget hade sina påhejare som trodde att man snabbt skulle vinna ifall man satsade på strategiska bombare. Det var sådant man ville testa. Teorierna visade sig inte stämma, bland annat för att det inte fanns plan eller teknik för att genomföra dem.

Strategisk bombning blev ett utnötningsvapen, snarare än en metod för snabb seger.

Vad du säger är troligen korrekt för åtminstone Tyskland. Ser man vad de satsade på är det uppenbart att uppbyggnaden inte var väldigt olik den som hade testats inför första världskriget. Att bygga stridsvagnar var inte väldigt prioriterat.

Tyskland var en nation som rustade för krig. Nazisternas agenda handlade inte om att få folk i jobb som så. Att folk jobbade var bara ett instrument för vad de ville uppnå.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder var lågprioriterade av dem.

Att arbetslösheten ändå minskade var för att krisen till stor del var övervunnen. Tyskland exporterade återigen, och staten satsade på militär och försvarsindustri.

Det är det man måste förstå.

Sedan genomfördes diverse propagandaprojekt, av vilka militärsatsningen var den största. Men många av dessa kan ha gett Otto Normalbiertrinker mindre i kassan. Tooze, som nämns på sidan fem i tråden, har bland annat lyft fram radioapparater och bilar.

Sedan är det ändå så att Tysklands regering ville ge folket en bra levnad. Orsaken kan vara politisk. En diktatur måste ändå ofta vara ganska populär. Därför kan man se att Tysklands ekonomi inte var totalt inställd för krig förrän kriget var förlorat. Man kan jämföra med Sovjet, som redan i Barbarossas inledning totalt mobiliserade ekonomin för krig.

Utan att peka på vem som hade rätt i sina funderingar kan man se att Tyskland med tiden kom att närma sig den sovjetiska krigsproduktionen.

Naturligtvis fattade den allsmäktiga Führern de stora besluten men utan en industri och militär som under över 100 år hade utvecklat sig upp till världsledande position så hade succéerna på besluten mest uteblivit. Mussolini var också en politiskt slug rackare, var var hans Autobahn, Volkswagen, stridsvagnar, u-båtar, V2-raketer, jetplan osv och militära framgångar? För liten industri och för dåliga militära ledare omöjliggjorde samma framgång för honom.

Raketerna ja, den utvecklingen hade också börjat före Hitler kom till makten.

Hitler kallades faktiskt för geni av en del av sina samtida, även om det mest verkar ha berott på hans karisma i kombination med de enorma framgångarna 1933-40. Mera objektivt sett var han (liksom Stalin) utan tvekan intelligent, men (i likhet med 99,9999% av mänskligheten) knappast något geni.

Utifrån ögonvittnen kan vi säga att Hitler var extremt karismatisk, med ett detaljminne som beskrivs som häpnadsväckande. Han var också verbalt begåvad och allmänbildad, även om det ibland övergick i haranger och besserwisseri. Hans brist på utbildning har noterats av många, men den kompenserades till stor del av egna studier. Sammantaget var det en rätt typisk (om än extrem) begåvningsprofil för en politiker, med tonvikt på interpersonell och verbal förmåga.

(Bonusspekulation: extremt minne och förhöjd interpersonell förmåga förknippas också med klinisk narcissism, som även i övrigt stämmer rätt bra med Hitlers personlighetsprofil.)

Uppenbarligen har du ingen förståelse eller kunskap om Tyskland under mellankrigstiden; att planera vägnätet efter militära behov var inte konstigare än att planera järnvägsnätet efter militära behov, vilket Preussen hade gjort på 1800-talet - eller för den delen, att ge rustningsindustrin högsta prioritet till råmaterial, arbetskraft och utländsk valuta, vilket Tyskland också gjorde innan kriget.


Nej, det fanns inget sånt behov. All trafik över längre sträckor gjordes med tåg, eftersom att det var mycket, mycket billigare än att använda bilar. Tyskland var självförsörjande med kol, men inte med olja; det hade därför varit idiotisk att försöka införa bilism på trettio- eller fyrtiotalet.


Föredömligt hade varit att investera de pengarna i att rusta upp järnvägen och rullande järnvägsmateriel. De som drog störst nytta av motorvägarna var de allierade, när de invaderade Tyskland.


Produktionen av stridsvagnar var i högsta grad prioriterad i Tyskland, men eftersom att de inte kunde börja bygga och utveckla dem förrän 1933 blev deras stridsvagnar både tekniskt sämre och färre till antalet jämfört med de andra stormakternas.


Att Tyskland sadlade om till en fullskalig krigsmobilisering av industrin först efter nederlaget vid Stalingrad är tysk krigspropaganda; Tyskland rustade till bristningsgränsen under nazisternas hela regeringsperiod.