Har vi dold (hyper)inflation eller inte?

Hej nationalekonomer,

Efter att ha läst igenom fractional reserve banking tråden och fördjupat mig i ämnet är jag nu på det klara med hur det här fungerar. En fråga kvarstår dock som jag inte greppar riktigt än och det gäller inflationen.

Rent intuitivt borde ju inflationen öka när penningmängden ökar. Om man tittar på den här grafen från SCB så ser man att det trycks pengar utav bara helvete. Penningmängd=M3

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statisti.../37270/282807/

Dock så har ju KPI knappt rört sig senaste åren. Ja jag vet att bostäder inte är inräknade i KPI men ändå...

Är det så att KPI bara är ett väldigt dumt mått på inflation?

Är det så vi har en dold hyperinflation som märks i skenande bostadspriser och på andra sätt?

Eller är det så att vi får vänta på hyperinflationen tills systemet brakar ihop?

Frågorna är många..

Ska jag skita i att amortera på mitt bolån då det "äts" upp av inflationen enligt er experter på fractional reserve banking?


btw konstigt att det här inte lärdes ut på universitetet när man läste NEK...

Ojoj du har just skapat en tråd som fungerar som foliehattsmagnet. Du kommer enbart få svar från sköna grabbar som kollat på domedagsfilmer på youtube, bara så att du är medveten om det och att du tar svaren med en nypa salt.

Kort svar, nej vi har inte hyperinflation, nej systemet håller inte braka ihop. Ja, det finns problem med att använda KPI som mått på inflation. Problemen med detta mått kan vara intressant att diskutera men då får man leta sig till något annat forum än det här konspirationsforumet.

De flesta ekonomer idag anser, som länken nedan, att inflation inte är en ökning av penningmängden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation

Friedman hade en annorlunga syn, vilket visas genom detta klassiska citat, "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon in the sense that it is and can be produced only by a more rapid increase in the quantity of money than in output"

Alltså, hyperinflation brukar definieras som 50% inflation per månad. Detta uppstår nästan enbart i samband med krig, att ett land skulle kunna ha dold hyperinflation faller på sin egen orimlighet. Möjligen kan man hävda att KPI underskatter inflationen en aning.

Det du handlar för är M1 och inte M3 eller hur?

Du kan fråga dig vad det är som driver frissan till att höja priset. (Under bivillkoret att hon inte ska gå i kk).

Och då hamnar man i ökad efterfrågan på hennes tjänster. Folk är villiga att pynta mer M1. Då ser hon att hon kan höja priset, men jobba lika mycket. Och då for hon också mer pengar att köpa för.

Dvs omsatt M1 är avgörande. (Omsatt M1 per capita om man ska vara petig). När den ökar så kommer konsumentpriserna att öka.

Det är en definitionsfråga och inget annat.
Du kan stipulera att du med inflation avser stigande KPI. Då gäller det för din tråd.

Borde inte hyperinflation märkas, på sådant vi köper ofta?

Iaf är inte väntans tid förbi.

Det är något som du lämpligen avgör själv.

Även om det vore sant så vore det fel. Inflation i pengar är mer av pengar. Punkt. Friedman har rätt.

Idag "anser de flesta svenska politiker" att svenskar, det kan de flesta invandrade vara. Det är lika fel det och vad folk "anser" är alltid helt irrelevant.

Apropå det där Friedmancitatet: alla ekonomer håller med om att hög och ihållande inflation (likt den många u-länder har haft med dubbelsiffrig inflation i flera årtionden) måste hänga ihop med att penningmängden ökar snabbare än ekonomins storlek. Det som inte stämmer, och som jag (med en välvillig tolkning) inte heller tror att Friedman menade, var att all inflation beror på penningmängdsökning. På 1970-talet drabbades västvärlden t.ex. av högre inflationstakt trots att penningmängden enligt alla mått krympte. Detta berodde på cost-push inflation (närmare bestämt oljekriserna) snarare än demand-pull.

"Det du handlar för är M1 och inte M3 eller hur?

Du kan fråga dig vad det är som driver frissan till att höja priset. (Under bivillkoret att hon inte ska gå i kk).

Och då hamnar man i ökad efterfrågan på hennes tjänster. Folk är villiga att pynta mer M1. Då ser hon att hon kan höja priset, men jobba lika mycket. Och då for hon också mer pengar att köpa för.

Dvs omsatt M1 är avgörande. (Omsatt M1 per capita om man ska vara petig). När den ökar så kommer konsumentpriserna att öka."



Jo det har du rätt i. Men om du tittar på grafen jag länkade till så ökar M1 också ordentligt. Den ökade nästan 8 % 2013.


"Borde inte hyperinflation märkas, på sådant vi köper ofta?"

Jo. Därför jag satte hyper inom parentes. Men det var för starkt uttryckt.

"Det är något som du lämpligen avgör själv"

Konsensus här verkar ju vara att det inte råder någon dold inflation så då tjänar det ju ingenting till att vänta med att amortera. Jag är intresserad och höra vad du skulle gjort?

Ja, M1 ökar. Men det är den M1 som de facto används för konsumtion som har betydelse.

För att återgå till frissan så måste det till mer kunder för att hon ska höja priset. Om folk i stället låter det ligga mer på kontona och inte går och klipper sig oftare så höjer hon inte.

Det är alltså omsatt M1 som har betydelse. Och varför folk inte bränner av mer är något som ekonomerna kliar sig i huvudet över.

Du betalar låg realränta på lånet, men det kan fortfarande finnas skäl för dig att amortera.

Dels är det en fråga om personlighet. En del ogillar att betala ränta och vara skuldsatta.
Sedan kan du vilja minska risken för att hamna i ekonomiskt trångmål. Dvs att skapa en större buffert.
Eller kanske "spara" ihop en större kontantinsats om du ska skaffa något dyrare. (Hög belåning blir ett problem när man ska byta bostad).
Eller "spara" till något dyrare inköp. (Då lånar du upp mer och köper).