Veteran från kriget i Ukraina. Ställ era frågor.

Det borde givetvis Finland ha gjort, fosterjord skall aldrig ges upp.
Ukraina borde ställa upp sitt tunga raketartilleri och låta ryssen sig väl smaka. När det sedan skall vedergällas så skjuter man Tochka robotar på det ryska artilleriet.
Sen kan man låta ryssen få det.

På ett sätt håller jag med, men i fallet med Karelen är det lite som att någon snor din bil, kör sönder den och sedan erbjuder sig att sälja den till dig. Investeringen är av.. tveksamt värde.

I Ukrainas fall ser jag två sätt att lösa det här på.

1) Låt Ryssland ta DNR och LNR. Det är förstört och fullt av kriminellt avskum ändå. Dom skapade det, dom kan ta hand om problemet och betala för det också. Inte Ukrainas problem.
2) Gå militärt all in och ta tillbaks området. Det skulle bli dyrt men återupprätta det ukrainska självförtroendet. Eller så går Ryssland all in också och Ukraina förlorar, men isåfall gör man det med äran i behåll.

Tillvägagångssättet man har nu att sitta och klaga, vara försiktig osv ger jag inte mycket för. Brukar säga att "either have your war or dont".

Jag vet av ett antal frivilliga från forna Jugoslavien men jag vet inte hur stora antal dom hade överlag. Generellt sett så var serber såklart mer bakom ryssidan och kroater på ukrainska, men det fanns enstaka undantag. Generellt sett var dessa äldre och hade deltagit i kriget på balkan men det fanns yngre också. Om dom bodde i sina hemländer eller annanstans i Europa vet jag inte, jag inbillar mig det förra.

Utöver kroater och serber upplevde jag inte många andra från forna Jugoslavien.


Jodå, iallafall dom från gamla gruppen.


Rätt hypotetisk och lös fråga men, jo det låter sannolikt.

Vad fan hände med Henlos? Dog gamlingen eller? Hoppas inte det, då båda era inlägg igenom trådens gång var riktigt intressanta.

Sen undrar jag, angående hur Ryssland "förbereder" för sina övertaganden, tror du att detta kan varit en plan med deras försök till att köpa en hamn på Gotland? Enligt gammal utsago är ju Gotland ett skarpt intresse för Ryssarna.

För övrigt har jag full respekt för att du åkte ner och gjorde vad din moraliska kompass beordrade dig att göra. Dessa jävla tangentbordskrigare som skriker och gormar om ZOG är mest bara jobbiga. Det är nog väldigt få soldater på stridande nivå som förstår allt som sker bakom kulisserna och på en geo-politisk nivå.

Jag tror han slarvade bort sitt lösenord och inte orkade söka reda på det.


Definitivt. Den tyvärr i Sverige inte tillräckligt uppmärksammade incidenten i finska skärgården häromåret var typexempel på Rysslands agerande, där det varit känt i över 10 års tid. I Sverige förekommer naturligtvis liknande verksamhet, inte bara i söder utan också längst upp i norr. Här är man dock per definition helst både naiv och dum i huvudet samtidigt så jag har inte höga förhoppningar på att man har alldeles för god koll på det hela.

Tackar för svar, och ett snabbt sådant.

Har suttit och plöjt igenom tråden på två dagar, och det är nog det enda vettiga jag läst på flashback sedan länge.

Det känns som att din åsikt av svensken, svenska samhället och speciellt våran försvarsmakt bara sjunkit med åren, stämmer detta?

Skulle du gå i strid för svenska staten idag? Defensivt som offensivt krig? Inte för att jag är militär men jag skulle fan inte ge mycket för den här godhetsknarkande, trasiga, sorgliga stat, och inte för samhället heller.

P.S
Vilket land tror du står näst på listan för ryssen?

Tappade bort min gamla login och har numera detta ärorika namn. Har lyckats anpassa mig helt ok till svenska samhället som jag flyttat tillbaka till nu. Blivit "knegare" igen, håller låg profil på jobbet och längtar bort härifrån mest varje sekund.

Kul att det renderar uppskattning!


Både jag och nej. Jag har på varierande nivåer lärt känna flera bra svenska soldater som antingen är anställda i någon form eller kanske mer att räkna som reservister, men att Försvarsmakten som myndighet accelererar sitt egna irrelevansmomentum eller värre är ju inte direkt ett vitt piller.


För svenska staten som den ser ut idag aldrig i livet, men jag ser inte nödvändigtvis Sverige som synonymt med staten heller. Det finns många exempel på grupperingar som slagits för sitt land utan att göra det för landets stat, om man säger så.


Jag vet inte alls, faktiskt. Det finns så många variabler som ligger där. Baltikum tex är militärt extremt svaga och utsatta men samtidigt NATO-medlemmar (och förmodligen dom medlemmar andra stater helst skulle stå upp för pga diverse orsaker). Det utesluter dock inte underminerande verksamhet av olika sorter vilket kan vara möjligt utan att väcka artikel 5 genom den stora ryska befolkningen i länderna.

I Ukraina tror jag fokus kommer ligga på att genom en liknande process som den som skedde på Krim kunna absorbera in DNR och LNR i Ryssland. Om det kommer lyckas eller inte vet jag inte, den nya presidenten verkar klart inkompetent men det är svårt att säga hur han kommer agera.

När det gäller Sverige och Finland gör faktum att ingen är medlem i NATO båda sårbara, men ett direkt angrepp känns ändå långsökt. I den mån det vore möjligt att påverka länderna är Sveriges fördel att det ligger en bit bort, nackdelen att det är enklare att bedriva subversiv verksamhet här. Finland har varit mycket mer vaket kring hotbilden men ligger istället närmare geografiskt.

Det är svårt, allmänt, för världen är trots allt global också och påverkar, men om omvärlden inte skulle ändra sig alls och jag tvingades gissa tror jag iallafall inte vi ser något större innan först Vitryssland och DNR/LNR är så gott som annekterade i Ryssland.

Haha, märkte nu att han kallade dig gamling. Det kommer du få höra om fortledes

Det är en otroligt spännande diskussion man kan ha, men förstår att tråden inte exakt handlar om detta, även om jag har fler frågor och fundering som skulle vara intressanta att få belysta av en som faktiskt varit i ett modernt krig!

Tror du det finns några risker alls för att konflikten där nere blossar upp igen? Verkar mest som att separatisterna get upp hoppet om att strida, åtminstone framåt. Inte för att Ukrainarna kanske är så bättre i dagsläget, med en jävla komiker som president.

För övrigt så kallade jag Henlos för gamling med extrem vördnad och respekt! En såndär "term of endearment" som man säger.

Man slåss inte för staten eller Allas Lika Värde, vad nu det betyder, utan för folket. Det lärde jag mig i Ukraina. Den ukrainska staten påminner lite om den svenska, den är en parasit på folket och folket har rätt och plikt att försvara sitt land trots statens motstånd. Helst så skulle jag se den nuvarande staten gå under och att den ersattes av samhället till stor del. Men det är en annan historia.

Vad gäller det militära så verkar dess organisation till stor del bestå av politiskt motiverade chefer som sparkar de goda soldaterna och ersätter dessa med kopior av sig själva. Dessa vill jag varken slåss under eller med. Jag kommer antagligen att slåss mot ryssen vid en invasion men då i en armé där jag litar på mina befäl och det är inte i Sverige. Estland kommer antagligen vara inblandade i en sån konflikt och då söker jag mig dit igen. I Sverige så får jag antagligen inte ens slåss för att jag är en "nazistisk krigsförbrytare".

Som en i Gruppen sa: "Sverige behöver ett krig på egen mark som ni förlorar för att kunna räddas." Jag håller med. Vi kan bara räddas i nederlaget.

Det jag sett av och den uppfattning jag fått av separatisterna är att dom är väldigt slut, men det har dom alltid varit. Det har alltid varit Ryssland som bestämmer vilket tempo kriget ligger i, helt utanför vad separatister eller Ukraina känner för att ha för växel i. Så ja, det hänger som alltid på dom.

Med det sagt kan såklart kriget teoretiskt sett blossa upp närsomhelst, men just i nuläget tror jag vi måste vänta och se vad den nya presidenten ställer till med innan man kan börja sia om framtiden.


Haha nej, säg inte så nu