Citat:
Ursprungligen postat av
FemininFeminist
Det är enligt mig stor skillnad på att bli inseminerad än att låta sina gener hamna lite varstans och inte bry sig om att man har satt ett liv till världen. En kvinna som blir inseminerad lever ju med barnet och ser sin avkomma, sina gener, växa upp till en människa som bär hälften av hennes gener. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att göra varken det ena eller det andra.
Och varför skulle en kvinna antingen vara ful, oattraktiv eller ha en "olämplig personlighet" bara för att hon inte finner någon behållning av att leva med en man? Alternativet för dessa kvinnor är ju att ragga upp random kille på krogen och göra honom till pappa helt ovetandes. En del kvinnor har stark längtan efter barn, men kan inte tänka sig att ha ett förhållande. Jag förstår inte tankesättet från någotdera håll, som sagt.
Med tanke är hur viktigt det är att barnet har rätt till en ofrivillig pappa i den andra tråden är det märkligt att kvinnans rätt till barn går före barnets rätt till pappa här. Ingen relation med man inget barn. Eller är barn en kvinnlig rättighet?
Kvinnogrisarna förnekar sig inte.