2005-10-10, 10:29
#1
Jag är ingen direkt superexpert på det här området, men har väl gjort en del grejer och haft en del upplevelser. Jag vill verkligen inte predika om något, utan bara berätta om en del drogerfarenheter. Kanske e nån som till och med kan lista ut vem jag är som person av de här berättelserna... ha ha..
Jag har haft en del jobbiga upplevelser på hash/gräs, och drar mig för att hamna där igen. Jag vet att en fet vattenbong kan slå runt för mig eller om jag bara haft otur; tiden stannar och allt blir skitjobbigt, hjärnan kokar av att allt uppfattas i fel tidsrum. Jag har suttit och tittat i en meny på en restaurang och det har känts som jag suttit och tittat i den i flera timmar fast det gått fem minuter, och måste fråga folk omkring mig hur länge vi suttit där hela tiden så jag kan försöka tajma min beställning. Jag kunde inte läsa något i menyn heller utan allt bara flöt omkring och ibland kunde något ord komma fram. En annan gång rusade hjärtat och jag fick lägga mig på sängen och mådde allmänt dåligt, tog pulsen med klockan och hade 120 spm av att ligga helt stilla. En gång rökte vi en holk och jag blev hög i en vecka, det var inte så kul att jobba på kontor och svara i telefon när man inte fattade ordentligt. Det gick gradvis ner och jag tänkte bara, det ger sig, det ger sig vänta vänta.. Till slut var det över men det tog en hel vecka.
Min enda gång jag tagit svampar blev en rätt jobbig historia, det här var '99 så jag får försöka komma ihåg vad som hände, men man glömmer inte så lätt. Jag och två polare var i christiania och hade lullat runt där under dagen med en kasse bira var och prövat lite olika sorters flum. Vi hade aldrig provat space cakes så vi köpte några sånna också för att se om det skulle hända nått kul. Vi har sett att de säljer svampar av olika slag, men vi har ingen tidigare erfarenhet av dessa, och bestämmer oss för att det vore en bra dag att pröva dessa. Jag har aldrig tagit något rent halusogent innan och är lite nojjig, men nu är vi ju endå här. Vi bestämmer oss för att köpa någonting schysst och inget billigt.. Det finns en hel del varianter att välja mellan men tillslut bestämmer vi oss för några som kallas "hawaiian" som ligger i en liten låda som det är ritat en raket på. Vi frågar dansken som jobbar i båset, öh, eh, de här, e de bra? Ja för faen, de e som e raket! Jaha, mummel mummel, hur mycket mummel... 120kr/g mummel.. De dyraste mummel mummel.. Måste vara bra.. mummel.. Eh vi tar två gram av de där tack.. Jag tror det var det i alla fall. Vi var tre som skulle dela på det. Vi var ganska vecka och packade som det var efter flera olika sorters röka, kakorna, och biran. Vi får lite torkade svampar i ett papper och tittar på varandra, vad fan ska vi göra med de här? Vi får väl tugga på de först och sen svälja eller? Ja, nått sånt.. Vi äter hälften och går ner till sjön bakom pusher street och parkerar oss på en bänk. Jaha, här händer det ju inte mycket, vi tar resten för att vi ska få lite drag i verksamheten. Nu har det väl gått nästan en timme och jag börjar må dåligt, som jag vill spy, det känns som det skiter dig, men jag lyckas hålla mig, de två andra har det inte hänt så mycket för. Jag tänker, fan vilket skit, ska man bara må dåligt och spy nu, bara för man vill testa det här.. Allt reder sig och vi bestämmer oss för att äta en falafel eller nått. Vi går tillbaka till det lilla torget där de säljer grejer och lite mat. Det är här det börjar hända saker, blicken fastnar fast jag rör på huvudet, saker skjuts bakåt och framåt, och de andra nämner att saker händer för de också. Falafeln konsumeras och vi beger oss in bland gångarna i buskagen vid parkområdet. Det känns jävligt schysst att smyga in i buskagen och vi sätter oss på en liten gräsplätt. Nu börjar det bli mera konstigt, och jag blir nojig av att jag tror att alla är döda förutom vi,för det är bara vi tre som är i färg och allt annat är i svart vit, och tiden har stannat. Jag sitter och tittar på klockan och den rör sig inte. Jag tycker det är fett jobbigt, men en polare säger, det är lugnt, låt det komma, det är det som är trippen. Åk med det bara.. Det är nu man fattar att bra "minders" som vet vad som förväntas är bra att ha med sig när man provar sånt här. En polare sitter bara och säger, "var är jag nånstans" , det blir ganska lustigt efter ett tag. Vi bestämmer oss för att gå till bilen där vi har sovit natten innan, den är parkerad 20 minuter därifrån, vi kommer ut till gångstigarna och alla människor har stora gröna ögon som lyser och jag frågar någon om var utgången är. Han måste sätt på mig att jag var helt borta. Han förklarar åt vilket håll det är och vi beger oss åt det hållet. När vi kommer ur chris så blir det för mycket med alla bilar och allt som rör sig, vi springer tillbaka in och sätter oss på våran gräsplätt. Där trycker vi tills det känns som vi pallar att gå ut igen. Vi kommer till slut ut, och börjar leta efter bilen, det tar oss fyra timmar att ta oss till den, vi glömmer hela tiden bort vad vi håller på med och var vi är, till slut så kommer och går väckheten och vi kan börja fungera igen. Jag har inte käkat svamp sen dess, jag pallar inte med de starka intrycken. Men nästa gång kanske skulle bli bättre, för man skulle förstå vad som sker på ett annat sätt.
Jag provade även att röka crack en gång. Jag bodde med en polare i london, han har bra mycket mer erfarenhet än jag av droger, och han kände en engelsman från docklandstiderna som bodde i london. Vi ringer upp honom och kollar läget, vi träffas och snackar lite, tar en bira. Min polare undrar om det finns något kul och den här liraren är inne på att röka crack. Så vi ta tuben till kings cross och engelsmannen glider runt ett tag och kommer tillbaka. Vi har fått tag på nått. Vi åker hem till oss och han bygger en pipa av en liten vattenflaska, tuggummi, penna och lite folie. Har för mig han la de små stenarna på lite tobak som en bas eller nått. Han suger i sig, och pipan går vidare. Jag suger som man gör på en holk, sipp, sipp.. Men han förklara att man måste suga i sig i ett tag, annars förångas biten eller nått sånt. Gör om, gör rätt. Det smakar fördjävligt, jag kan beskriva det som aluminium blandat med plast. Inget händer direkt, hjärtat rusar lite, men ingen direkt käsnla. Jag frågar min polare vad han tycker, han säger att det är schysst, men det är allt jag får som svar. Efter ett tag drar engelsmannen, och vi glor på tv. Sen när jag lagt mig vaknar jag av att jag måste spy. Jag springer till muggen och spyr, samtidigt får jag diare och blir sittandes på muggen och spyr i duschen som ligger bredvid. Känns jävligt lyckat, det blir nog den enda gången vi provar det. Jag fick aldrig någon direkt kick, och väljer nog en annan resa istället.
Det var det, kanske roade nån..
Jag har haft en del jobbiga upplevelser på hash/gräs, och drar mig för att hamna där igen. Jag vet att en fet vattenbong kan slå runt för mig eller om jag bara haft otur; tiden stannar och allt blir skitjobbigt, hjärnan kokar av att allt uppfattas i fel tidsrum. Jag har suttit och tittat i en meny på en restaurang och det har känts som jag suttit och tittat i den i flera timmar fast det gått fem minuter, och måste fråga folk omkring mig hur länge vi suttit där hela tiden så jag kan försöka tajma min beställning. Jag kunde inte läsa något i menyn heller utan allt bara flöt omkring och ibland kunde något ord komma fram. En annan gång rusade hjärtat och jag fick lägga mig på sängen och mådde allmänt dåligt, tog pulsen med klockan och hade 120 spm av att ligga helt stilla. En gång rökte vi en holk och jag blev hög i en vecka, det var inte så kul att jobba på kontor och svara i telefon när man inte fattade ordentligt. Det gick gradvis ner och jag tänkte bara, det ger sig, det ger sig vänta vänta.. Till slut var det över men det tog en hel vecka.
Min enda gång jag tagit svampar blev en rätt jobbig historia, det här var '99 så jag får försöka komma ihåg vad som hände, men man glömmer inte så lätt. Jag och två polare var i christiania och hade lullat runt där under dagen med en kasse bira var och prövat lite olika sorters flum. Vi hade aldrig provat space cakes så vi köpte några sånna också för att se om det skulle hända nått kul. Vi har sett att de säljer svampar av olika slag, men vi har ingen tidigare erfarenhet av dessa, och bestämmer oss för att det vore en bra dag att pröva dessa. Jag har aldrig tagit något rent halusogent innan och är lite nojjig, men nu är vi ju endå här. Vi bestämmer oss för att köpa någonting schysst och inget billigt.. Det finns en hel del varianter att välja mellan men tillslut bestämmer vi oss för några som kallas "hawaiian" som ligger i en liten låda som det är ritat en raket på. Vi frågar dansken som jobbar i båset, öh, eh, de här, e de bra? Ja för faen, de e som e raket! Jaha, mummel mummel, hur mycket mummel... 120kr/g mummel.. De dyraste mummel mummel.. Måste vara bra.. mummel.. Eh vi tar två gram av de där tack.. Jag tror det var det i alla fall. Vi var tre som skulle dela på det. Vi var ganska vecka och packade som det var efter flera olika sorters röka, kakorna, och biran. Vi får lite torkade svampar i ett papper och tittar på varandra, vad fan ska vi göra med de här? Vi får väl tugga på de först och sen svälja eller? Ja, nått sånt.. Vi äter hälften och går ner till sjön bakom pusher street och parkerar oss på en bänk. Jaha, här händer det ju inte mycket, vi tar resten för att vi ska få lite drag i verksamheten. Nu har det väl gått nästan en timme och jag börjar må dåligt, som jag vill spy, det känns som det skiter dig, men jag lyckas hålla mig, de två andra har det inte hänt så mycket för. Jag tänker, fan vilket skit, ska man bara må dåligt och spy nu, bara för man vill testa det här.. Allt reder sig och vi bestämmer oss för att äta en falafel eller nått. Vi går tillbaka till det lilla torget där de säljer grejer och lite mat. Det är här det börjar hända saker, blicken fastnar fast jag rör på huvudet, saker skjuts bakåt och framåt, och de andra nämner att saker händer för de också. Falafeln konsumeras och vi beger oss in bland gångarna i buskagen vid parkområdet. Det känns jävligt schysst att smyga in i buskagen och vi sätter oss på en liten gräsplätt. Nu börjar det bli mera konstigt, och jag blir nojig av att jag tror att alla är döda förutom vi,för det är bara vi tre som är i färg och allt annat är i svart vit, och tiden har stannat. Jag sitter och tittar på klockan och den rör sig inte. Jag tycker det är fett jobbigt, men en polare säger, det är lugnt, låt det komma, det är det som är trippen. Åk med det bara.. Det är nu man fattar att bra "minders" som vet vad som förväntas är bra att ha med sig när man provar sånt här. En polare sitter bara och säger, "var är jag nånstans" , det blir ganska lustigt efter ett tag. Vi bestämmer oss för att gå till bilen där vi har sovit natten innan, den är parkerad 20 minuter därifrån, vi kommer ut till gångstigarna och alla människor har stora gröna ögon som lyser och jag frågar någon om var utgången är. Han måste sätt på mig att jag var helt borta. Han förklarar åt vilket håll det är och vi beger oss åt det hållet. När vi kommer ur chris så blir det för mycket med alla bilar och allt som rör sig, vi springer tillbaka in och sätter oss på våran gräsplätt. Där trycker vi tills det känns som vi pallar att gå ut igen. Vi kommer till slut ut, och börjar leta efter bilen, det tar oss fyra timmar att ta oss till den, vi glömmer hela tiden bort vad vi håller på med och var vi är, till slut så kommer och går väckheten och vi kan börja fungera igen. Jag har inte käkat svamp sen dess, jag pallar inte med de starka intrycken. Men nästa gång kanske skulle bli bättre, för man skulle förstå vad som sker på ett annat sätt.
Jag provade även att röka crack en gång. Jag bodde med en polare i london, han har bra mycket mer erfarenhet än jag av droger, och han kände en engelsman från docklandstiderna som bodde i london. Vi ringer upp honom och kollar läget, vi träffas och snackar lite, tar en bira. Min polare undrar om det finns något kul och den här liraren är inne på att röka crack. Så vi ta tuben till kings cross och engelsmannen glider runt ett tag och kommer tillbaka. Vi har fått tag på nått. Vi åker hem till oss och han bygger en pipa av en liten vattenflaska, tuggummi, penna och lite folie. Har för mig han la de små stenarna på lite tobak som en bas eller nått. Han suger i sig, och pipan går vidare. Jag suger som man gör på en holk, sipp, sipp.. Men han förklara att man måste suga i sig i ett tag, annars förångas biten eller nått sånt. Gör om, gör rätt. Det smakar fördjävligt, jag kan beskriva det som aluminium blandat med plast. Inget händer direkt, hjärtat rusar lite, men ingen direkt käsnla. Jag frågar min polare vad han tycker, han säger att det är schysst, men det är allt jag får som svar. Efter ett tag drar engelsmannen, och vi glor på tv. Sen när jag lagt mig vaknar jag av att jag måste spy. Jag springer till muggen och spyr, samtidigt får jag diare och blir sittandes på muggen och spyr i duschen som ligger bredvid. Känns jävligt lyckat, det blir nog den enda gången vi provar det. Jag fick aldrig någon direkt kick, och väljer nog en annan resa istället.
Det var det, kanske roade nån..
