Citat:
Ursprungligen postat av
DenStoreLaff
1. Jag vet mycket väl att "rälig" kommer ur "hræðilegur". Frågan är om hræða kommer av ordet hræ, nedan, snarare än skakis.
Jag kan däremot inte förklara varför hræ inte omnämns i någon av de lätt tiljängliga etymologiska ordböckerna på nätet angående rädd.
rå har annars motsvarigheten hrár, på isländska. Däremot kan jag heller inte neka möjligheten att hræ och rå smält ihop i modern svenska.
Fan, nu ska det här utredas! Let’s go indoeuropeiska! Jag kollar Calvert Watkins “Dictionary of Indo-European Roots”:
1.
krowh-o- ”rått kött, blodig”: Svenska
rå (av
hrawa-). Jag hittar massor av former (tex latin
crūdus,
crūdēlis, osv., men tyvärr inget som ger ett svenskt
rä eller
räd.
2.
kret- “rycka sig fri”: Motsvarar svenska
rädda (från urgermanska
hratha-.) Tyska
retten. Engelska
rather, rathe ”snabb, tidigt ute”. Alltså i uttryck som
rädda situationen, osv, dock inte i
rädd om.
3.
krēt- Ordet finns inte! Jävla skitbok! Konstruktionen borde finnas och borde betyda ”rycka, skaka, darra”, och motsvara svenska
rädd, från urgermanska
hrædhia-. Nu blev jag på dåligt humör.
4.
reuh- ”hugga bort, banka sönder, rensa ut” (som i
ruin): Svenska ortnamn på
rud-/ryd/-röd/-red (alltså med nollgrad och dh-utvidgning). Hm … sannolikt även engelskans
get rid of, ser jag. Eller … eventuellt är det två olika ord som har smällt samman här. Nä, det blir för krångligt att reda ut.
Nu hittar jag också det ord som jag först gissade var ursprunget till
rädd (men som jag sumpade när jag såg att Hellquist angav det här jävla
krēt-), nämligen
reud- ”vrål” (tex besläktat med latin
raucus ”hes”, svenska
ryta, engelska
riot, osv.). Men den idén – att
rädd skulle betyda ”vrålad på” – funkar inte, ser jag nu.
Om man slår upp
rädas i Wesséns ”Våra ord” så stor det:
urspr bet ”komma att darra”