Citat:
Du tror att det blir bättre utan någon som helst bakgrund till ditt antagande. Det finns redan idag statligt ägda skolor. Dessa fungerar pecis lika bra/dåligt som den kommunala grundskolan. Skillnaden är oftast att det är en annan yrkeskategori som undervisar.
Du får gärna skaffa dig bevis för dina påståenden om skolpengen genom att länka till poster i SKLs databas över nyckeltal.
Du får gärna skaffa dig bevis för dina påståenden om skolpengen genom att länka till poster i SKLs databas över nyckeltal.
Jag tänker inte länka till några poster från arbetsgivarna som är part i målet att påstå att kommunerna inte är korrupta. Bit istället i detta utdrag från min, ännu inte publicerade bok.
"Inga-Britt Ahlenius har varit chef för Riksrevisionsvverket (1993-2003). Hon skriver i kolumnen i Dagens Nyheter ("Tala klarspråk om korruptionen" ,Dagens Nyheter 15 Juli 2013) att korruptionen inom kommunala förvaltningarna är betydligt mer vanligt än vi svenskar vill erkänna. Till viss del beror det på att ordet ”korruption” inte finns i svensk lagstiftning och därför kan ordet ”korruption” ges en snäv definition som gör att man utesluter en mängd oegentligheter. I Sverige brukar ”korruption” menas ”tagande av muta”. Transparency international definierar korruption som ”att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning (abuse of entrusted power for personal gain). En enklare uttryckt definition är ”Någon ger något för att på ett otillbörligt sätt påverka en annan person”, här vanligtvis att denne ”Någon” är ett företag eller intresseorganisation och ”en annan person” är en person i offentlig förvaltning med beslutanderätt. Med denna mer internationellt gångbara definition är korruption betydligt vanligare i Sverige än vad som officiellt erkänns.
Inga Britt Ahlenius skriver i artikeln att kommunerna har en svag förvaltningsstruktur och dålig internkontroll samt oklarheter i ansvarsförhållanden. Detta bäddar för vanskötsel och korruption. Vad gäller internkontrollen är dokumentationen undermålig vilket försvårar eller omöjliggör utredning av oegentligheter. Just en detalj är att revisioner skulle stävja korruptionen i kommunerna. Så är inte fallet. Revisorerna anlitas idag genom upphandling på marknaden och blir då i praktiken konsulter som ju värnar om sina kunder. Det har även hänt att revisorer suttit i kommunfullmäktige och i de nämnder som de ska granska, vilket inte längre är tillåtet. Men fortfarande är det tillåtet att ha förtroendevalda revisorer. Det betyder att de kommer att ha ett jävsförhållande till kommunen de är satta att granska. Inga-Britt Ahlenius nämner vidare (Ahlenius, Dagens Nyheter kolumnen, 22 Juli 2013)
att även om en revisor skulle upptäcka oegentligheter i en kommuns ekonomi och vara ärlig nog att avstyrka ansvarsfrihet för den kommunala styrelsen kommer kommunfullmäktige att rösta emot i 60 procent av fallen! Som exempel nämner hon ett fall i Gävle där en person svindlat bort mer än 20 miljoner kronor. Utredningen som beställdes av revisorerna talade om väsentliga brister i den interna kontrollen. De politiskt valda revisorerna valde att inte säga något varför fullmäktige beslutade att bevilja ansvarsfrihet för den ansvariga nämnden.
Inga-Britt Ahlenius nämner i ett svar på ett inlägg från Håkan Torngren (Dagens nyheter, 5 augusti 2013 sidan 5)
att en utredning gjord av Göteborgskommissionen och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) dragit slutsatsen att den kommunala revisionen brister i oberoende och professionalitet och bör ersättas med en extern, oberoende och yrkesmässig revision."
