Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-05-04, 17:44
  #1
Medlem
Att det finns en lag om "hets mot folkgrupp", som om folkgrupper som kollektiv skulle (böra) ha rättigheter som inte de individer de utgörs av redan har i kraft av att vara individer, hur motiveras det egentligen av lagstiftaren?

Anta att en svensk nationalist säger "alla muslimer borde gå och dö". Det är "hets mot folkgrupp" antar jag? Men varför behövs en lag som ger ett sådant uttalande särställning i form av att kallas "hets mot folkgrupp", istället för att man bara behandlar uttalandet som den kränkning det är av de individer som är att betrakta som muslimer, dessa individer som individer enbart? Lagen om "hets mot folkgrupp" är problematisk ur rättighetssynpunkt, dels eftersom det är långtifrån klart varför tillhörighet till konceptet "folkgrupp" skulle ge en individ några rättigheter som individen inte redan har som individ oavsett eventuell grupptillhörighet, dels eftersom inte ens alla tänkta "grupper av individer" betraktas som "folkgrupper" och därför inte åtnjuter samma rättsliga skydd mot kränkning.

En folkgrupp är inte en medveten varelse, utan ett kollektiv bestående av flera medvetna varelser, och ett kollektivt kan inte bli kränkt i någon mening som går utöver att dess enskilda individer som enskilda individer (var och en av dem eller åtminstone någon eller några av dem) blir kränkta. En individ som tillhör en "grupp som kränks av ett uttalande" blir vidare inte rimligen mer kränkt bara för att gruppen i fråga är en "folkgrupp" än om den inte är en "folkgrupp". Varför ska då "folkgrupper" ha en särskild lag som skyddar "folkgrupper" bortom vad andra grupper är skyddade?

Det rimliga vore väl att vid varje uttalande av den typ som nu benämns "hets mot folkgrupp" bedöma huruvida någon eller några förmodligen lidit skada eller kunnat (eller rimligen borde) av gärningsmannen förväntas komma att lida skada (psykisk eller fysisk) av uttalandet, och i så fall hur många och hur stor skada? Ponera att detta i varje enskilt fall skulle resultera i att gärningsmannen döms till ett exakt likadant straff som med nuvarande "hets mot folkgrupp"-lag. Varför ska man i så fall ha en lagstiftning som genom att hängas upp på ordet "folkgrupp" får det att framstå som att det skulle vara på något sätt värre att kränka "folkgrupper" än att kränka enskilda individer (om samma antal individer kränks i lika stor grad i båda fallen)? Avsikten med lagen om "hets mot folkgrupp" tycks alltså vara att "folkgrupper" ska vara mer skyddade mot kränkning än andra grupper. Men varför ska de det?

Människor med någon uppenbar gemensam etnicitet, t.ex. etniska minoriteter, anses i "hets mot folkgrupp"-lagens mening vara "folkgrupper", medan exempelvis grupperna "kvinnor" och "män" inte anses vara det. Varför göra skillnad mellan dessa två typer av grupper? Varför ska sådana rent konceptuella sammanklumpanden av människor tillåtas medföra skillnader i huruvida, hur och hur hårt man bör beivra likvärdiga kränkningar av respektive grupper? Anses personer med en viss diagnos vara "folkgrupp"? Om inte, varför ska de inte åtnjuta lika starkt juridiskt skydd mot kränkningar som "folkgrupper" åtnjuter? För det kan de väl inte göra, om nu lagen om "hets mot folkgrupp" med sitt märkliga diskriminerande mellan "folkgrupper" och "de grupper som inte är att anse som folkgrupper" ska ha någon alls funktion som inte redan uppfylls av andra lagar?

En liknande och angränsande fråga är varför "religionsfrihet" alls existerar som begrepp, som om det skulle finnas någon särskild rättighet att utöva just religion, som inte täcks av de rättigheter människor bör ha i vilket fall som helst? Finns det någon handling X som vore olaglig om den inte berodde på religion men som är laglig om den beror på religion? I så fall bör den inte vara laglig, för det är diskriminerande att ge religiösa människor rättigheter som andra människor förvägras. Och om det å andra sidan inte finns någon handling X som vore olaglig om den inte berodde på religion men som är laglig om den beror på religion, vad finns det då för anledning att alls prata om "religionsfrihet" snarare än att bara rent allmänt prata om varje människas rätt att tänka och tycka och göra som hen vill så länge hen inte kränker någons rättigheter?

Då är ju allt prat om "religionsfrihet" lika godtyckligt, lika märkligt specificerande till förmån för en specifik grupp, i det fallet de religiösa, som om man skulle prata om någon specifik "ateismfrihet" för ateister, någon specifik "djurrättsförespråkarfrihet" för djurrättsförespråkare, någon specifik "fredsivrarfrihet" för fredsivrare, och så vidare, istället för att helt enkelt - vilket väl är mycket rimligare och naturligare - sammanfatta alltsammans med en för alla människor gällande yttrandefrihet, tankefrihet, åsiktsfrihet och andra liknande allmänna friheter som alla människor har i lika grad. Eller hur?

Får "muslimska" barn i grundskolan i Sverige bära slöja i klassrummet (så länge den inte täcker ansiktet)? Får vilket som helst barn i grundskolan i Sverige bära keps i klassrummet? Är svaret ja på den förra frågan men nej på den andra, är det ett exempel på hur tanken om "religionsfrihet" visar sig orimlig. Om Sverige verkligen ska vara ett sekulärt land ska det väl nämligen inte spela någon som helst roll, för rätten att bära den huvudbonad man vill i ett givet sammanhang, huruvida motivet bakom ens val av huvudbonad är religiöst eller icke-religiöst?

Om keps är tillåtet i klassrummen (jag vet inte hur det är med det), kan vi ta ett annat exempel. Om mitt jobb är att sitta i kassan på Hemköp, får min arbetsgivare förbjuda mig att bära McDonalds-keps på jobbet. Men slöja, det får hen inte förbjuda mig att bära på jobbet! Religiösa har tydligen rättigheter som icke-religiösa anställda inte har. Varför ska de ha det?

Ni som håller med mig om att de här lagarna bör ändras behöver inte svara, jag är bara intresserad av svar från meningsmotståndare, alltså från er som tycker er ha bra svar i form av vederläggning av mina argument ovan!
Citera
2015-05-04, 20:23
  #2
Medlem
JanTalibans avatar
Tanken är nog att hets mot folkgrupp riskerar att vara en inkörsport till krig. Därför är det en vettig åtgärd – om man vill förhindra krig – att motverka hets mot folkgrupp.

Nackdelen – om tex folkgrupper råkar sammanfalla med en politiska grupperingar – är att man kväser den politiska debatten. Att den politiska debatten är satt ur spel kan ju på sikt leda till våldshandlingar. Och krig.

Att det skulle handla om att skydda människor mot kränkningar tror jag är en senare konstruktion. En sund reflektion är ju att även människor som inte lätt låter sig placeras i en folkgrupp kan ta skada av kränkning.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback