Riksbanken - Varför köp av Statsobligationer?

Det är Riksbanken som köper statsobligationerna direkt på andrahandsmarknaden. Först bjuder alltså staten ut statsobligationer till olika aktörer som banker, pensionsfonder, hedgefonder och andra investerare. Dessa tar sedan statsobligationerna till andrahandsmarknaden där Riksbanken köper upp dem.

Hur penningmängden ökar?
Fall 1. Antingen köper Riksbanken statsobligationer från en bank eller icke-bank (alla andra aktörer). Om Riksbanken köper en statsobligation direkt från en bank ger man banken nyskapta centralbankspengar (alltså kort och gott en fordran på Riksbanken) som kan användas enbart för clearingen mellan banker på interbankmarknaden. Detta betyder att Riksbanken ökat den monetära basen och "blåst upp sin balansräkning" genom att öka sin tillgångssida med en statsobligation och öka sin skuldsida genom att banken fått en fordran på Riksbanken.

Fall 2. Sen kan Riksbanken köpa en statsobligation från en icke-bank. Om exempelvis Riksbanken köper en statsobligation från en hedgefond så ger Riksbanken den hedgefondens bank nyskapta centralbankspengar, och hedgefondens bank ger i sin tur pengar på hedgefondens konto. Därmed har hedgefondens konto ökat och detta är "pengar på kontot" som kan användas för konsumtion i den breda ekonomin.

I fall 2 ser vi direkt att penningmängden ökat genom att hedgefondens bankkonto ökat. I fall 1 har förvisso den monetära basen ökat, men inte pengar i den breda ekonomin. Men eftersom banken i fall 1 fått mer centralbankspengar, ger det incitament till banken att utöka sin utlåning.

Varför ger det incitament till banken att utöka sin utlåning?
När banker skapar pengar, skapas en fordran och en skuld, precis som Gromph i något inlägg tidigare beskrev det. Men vad händer sen då? Om jag fått ett lån från banken, och sedan för över de pengarna till en annan bank när jag köper något, vad händer då? Jo då måste min bank betala den andra banken med centralbankspengar. En bank kan, som Gromph beskriver det, skapa oändligt mycket pengar genom att ge ut lån. Problemet för banken kommer när den bankens kunder börjar göra överföringar till andra banker, för då måste banken som sagt betala med centralbankspengar. Och ju mer centralbankspengar som Riksbanken ger bankerna i fall 1, ju mer benägna blir de då att utöka sin utlåning, vilket ökar penningmängden.

I vanligt fall måste bankerna låna på penningmarknaden för att få tag i så mycket centralbankspengar som krävs för att cleara dagens alla transaktioner. Oftast gör man då som så att man emitterar bostadsobligationer och i utbyte får man tillgång till centralbankspengar. Om en bank har lånat ut massvis med pengar och märker att man har ett stort likviditetsunderskott (för kunderna har genomfört transaktioner till andra banker) kan banken emittera bostadsobligationer, alltså sälja bostadsobligationer till investerare för en viss ränta. I fall 1 slipper banken allt detta utan får direkt tillgång till centralbankspengar.

Men det finns även andra incitament bakom att köpa statspapper. När Riksbanken köper statspapper och därmed pressar upp priset så blir det en mindre lukrativ affär (eftersom priset för statsobligationen höjts). Då kan investerare istället börja se sig om efter andra obligationer att köpa som är mer riskfyllda men som iaf ger en bra avkastning, vilket skulle kunna vara företagsobligationer. Så Riksbankens köp av statspapper har också som mål att göra det lättare för företag att finansiera sig genom att göra deras obligationer mer lukrativa för investerare när priserna stiger på statsobligationer.

Dessutom är det vissa som menar att Riksbanken också köper statsobligationer för att få kronan att sjunka i värde (och därmed få igång exporten) och göra det dyrare att importera. När statsobligationer inte är lika attraktivt kanske många investerare vill placera sitt kapital utomlands, och därmed vill de köpa utländsk valuta. Detta gör att det på valutamarknaden börjar efterfrågas mer utländsk valuta och det finns på marknaden mer svenska kronor att tillgå vilket kommer sänka priset på kronan.