Riksbanken - Varför köp av Statsobligationer?

Häromdagen gav riksbanken besked om reporäntan som blev oförändrad. Istället utökar man köp av statsobligationer för att få upp inflationen. Men på vilket sätt får det upp inflationen? Är det Riksbanken som köper obligationerna eller låter de andra köpa dem?

på presskonferensen förklarar han att detta medför i ökad penningsmängd vilket jag förstår att det bidrar till inflation, men på vilket sätt medför köp av statsobligationer ökad penningsmängd?

Jag har ingen jättekoll om detta så andra får rätta mig om jag har fel eller fylla i detaljerna.

Köp av statsobligationer innebär ju att riksbanken ger staten lån, det är vad en obligation är. Detta ökar direkt penningmängden. Man trycker digitala pengar.

köpet av statsobligationer ska tydligen sänka värdet på svenska kronan. Detta gör det dyrare för oss att importera varor. Dyrare importkostnad bör leda till dyrare varor för konsumenter vilket bör ger ökad inflation.

Tack, men jag är inte riktigt med på var pengarna trycks. Staten ger alltså ut en obligation som riksbanken köper med nytryckta pengar? Var tar pengarna vägen sedan? Det var ju ett lån, så staten måste väl ge tillbaka pengarna till Riksbanken?

Riksbanken köper inte obligationer direkt utav staten utan via privata företag som banker. De nya pengarna hamnar hos säljaren som måste ge upp en obligation för att få dem.

Fall pengar "trycks" eller som man ofta brukar utrycka det "skapas ur tomma intet" är bara en fråga om perspektiv. Principen är densamma som när ett kasino växlar in pengar mot marker. Ingen brukar bli upprörd över att ett kasino skapar värdefulla marker ur små keramikbitar, dvs lera.

När en obligation löper ut betalas den tillbaka men staten har för vana att ge ut nya obligationer eller t.o.m fler obligtioner i takt med att det sker. Det finns alltså inget som automatiskt säger att lånet kommer betalas tillbaka istället för att förnyas eller utökas.

https://www.youtube.com/watch?v=PTUY16CkS-k

Passar skrämmande bra även för Riksbanken.


http://www.usdebtclock.org/

https://www.youtube.com/watch?v=iFDe5kUUyT0

https://www.youtube.com/watch?v=C8xAXJx9WJ8

https://www.youtube.com/watch?v=k6zpfE7WjHI

Syftet med obligationsköpen är att sänka de långa räntorna.
Räntan sänks iom att efterfrågan ökar på sådana obligationer och därmed priset. Och då sänks effektiv ränta.

Kopplingen till KPI-ökning är väldigt diffus. Men dom måste i stort sett motivera med ökat KPI.
Vad det egentligen handlar om är att en lägre obligationsränta gör det mindre intressant att ligga med SEK. Därför växlar en del bort SEK och då faller SEK något.

Fallet i SEK gör att näringslivets reala lönekostnader minskar något och de behöver inte säga upp lika många.

I grunden handlar allt om att kompensera för fackets löneökningar, som skapar arbetslöshet.

Vilka äger Riksbanken?

Riksbanken är en statlig myndighet under riksdagen (tillsammans med Riksrevisionen och JO).

Räntan sänks för att det blir billigare för bankerna att låna upp täckning för de lån de ger ut. Statsobligationerna köps av Riksbanken för att lånas ut på STIBOR el. dyl. Bankerna måste ha täckning för minst en tiondel av sitt utlånade kapital på ett konto hos Riksbanken. På detta konto har de statspapper eller värdepapper i företag (banker).

Som de flesta känner till idag skapas nästan alla pengar av privata banker genom deras utlåning. Låntagaren skriver på ett avtal att han ska betala en summa som han är skyldig till innehavaren av avtalet. Detta avtal använder sedan banken som säkerhet för att skapa pengar på låntagarens konto. Som en begränsning på penningskapandet måste bankerna som sagt ha täckning för en tiondel av sina lån i form av mer reella värden. Främst är detta stadsobligationer men bankerna balanserar också sinsemellan då de ibland inte når taket för utlåning.

Men nu undrar jag vad som händer med de pengar Riksbanken skapar och använder i köpet? Hamnar de i Riksgäldens budget eller statens budget?

Nej, det har du helt missförstått. Bankerna lever på räntenettot. Den absoluta räntenivån är tämligen ovidkommande.

Nej, det har du helt missförstått. Mening går dessutom inte ihop semantiskt. STIBOR är en referensränta.

Nej. Sverige och många länder har inget reservkrav.

Nej, det har du helt missförstått. Det handlar bara om en fordran på Riksbanken.

Eventuellt blandar du ihop det med att medlemmar i RIX deponerar värdepapper för att få kredit under dagen.

Ditt inlägg bara dryper av fel. Antagligen har du läst för många konspiratoriska bloggar där likande stollerier frodas. De har dock inget med verkligheten att göra.

Är vi överens om att banker när de ger ut lån inte genast balanserar sin risk genom att låna upp motsvarande summa utan att de istället låter det balanseras mot amorteringar bl.a. och sedan i slutet av varje bankdag balanserar de totalen vid behov? Och att balanseringen sker genom att bankerna antingen lånar in eller ut på en valutamarknad vars ränta kallas STIBOR? (De kan även låna på andra sätt, av utländsk centralbank t.ex.) Är inte Riksbanken kreditör till nämnd valutamarknad och använder inte den SO som säkerhet?

Bli inte arg om vi inte är överens utan förklara noga.

Nu radar du upp väldigt mycket där. Vi får ta detta stegvis.

1) Anton går till Banken och ber om ett blacolån på 5KSEK.
2) Banken beviljar det. Två fordringar skapas. Bankens fordran på Anton på 5 KSEK. Och Antons fordran på Banken på 5 KSEK. Den senare manifesteras som att Antons avistakonto hos Banken krediteras med 5 KSEK.
3) Antons balansräkning har vuxit med 5 KSEK. På skuldsidan med en skuld till Banken och på tillgångssidan med en fordran på Banken.
4) Bankens balansräkning har vuxit med 5 KSEK. På skuldsidan med en skuld till Anton (avistakontot) och på tillgångssidan med en fordran på Anton.

Således stämmer allas balansräkningar, och alla är nöjda och glada.
Risken ordnar Banken så att deras utlåningsränta är högre. Genom att lägga den lämpligt hög kommer räntenettot att täcka kreditförlusterna plus bankens andra omkostnader, och dessutom lämna en liten vinst.

Har du någon invändning eller problem med ovanstående. Är det t ex någons balansräkning som inte stämmer.