HD-domaren Göran Lambertz bok om Quick-skandalen ("Quickologi")

Göran Lambertz släpper inom kort sin bok om fallet Quick - "Quickologi". Fri Tanke förlag. Ca 400 sidor. Beskrivning:


Expressen har varit snabba och publicerar i dag några utdrag från den:

"Jag vill trots allt inte helt utesluta att boken innehåller en blinkning från Hannes Råstam om det Sverige han var på väg att lämna" (Göran Lambertz om boken "Fallet Thomas Quick - att skapa en seriemördare", som han påstår är "vilseförande journalistik".)

"Han måste ha vetat att han förvred verklighetsbilden, och han måste ha förstått att det kunde bli svårt att motstå hans budskap när han paketerade det som han gjorde. Hans tre dokumentärer hade fått stor positiv uppmärksamhet, nu skulle han skriva sin bok" (Göran Lambertz om "Fallet Thomas Quick.")

"Hur kan den som har falska minnen av mordhändelser hitta på hundratals detaljer om dessa händelser som stämmer med verkligheten och som ingen tidigare hade nämnt något om, och i många fall inte ens kände till." (Lambertz om Dan Josefssons prisade bok "Mannen som slutade ljuga: Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick".)

"De som fått sitt goda namn och rykte orättfärdigt svärtat måste försvaras." (Lambertz om åklagaren Christer van der Kwast, polisen Seppo Penttinen, advokaten Claes Borgström, "minnesprofessorn" Sven Å Christiansson och psykologen Birgitta Ståhle, som han anser vara oskyldiga till allt som de anklagats för i "smutskastningskampanjen".)

**

Vad kommer svenska folket att tycka om denna? Kan den innehålla någon smart 'twist' eller kommer det mest bli innehållslöst pladder? Bra titel? Är det möjligt att göra sig till ännu mer åtlöje än vad HD-Lambertz redan gjort? Bryr han sig över huvud taget om sitt anseende?

Lambertz framstår som skvatt galen, ett under att han sitter på den position han har. Mannen borde avsättas trots att det inte går, jag har en känsla av att G.L tror att han är maktfullkomlig och oantastbar, en sorts profet som alltid vet vad som är sanning. Jag tror ärligt inte att jag orkar läsa den boken. Inte heller Kwast känns ok, mycket sekt-vibbar på dom inblandade.

Nej, Lambertz verkar ha ngt allvarligt fel i sin förmåga till logiskt tänkande. Det kan vara ngn form av långsamt progredierande demens kanske.

En lögn blir inte mer sann för att man upprepar den.

The Devil is in the details, som alltid. Så det vore intressant om någon sedan kunde reda ut:

"Hur kan den som har falska minnen av mordhändelser hitta på hundratals detaljer om dessa händelser som stämmer med verkligheten och som ingen tidigare hade nämnt något om, och i många fall inte ens kände till."

Och då menar jag inte svepande omdömen, utan rakt ned och gräva med naglarna i leran.

Hannes Rådstams bok har redan gjort det, han går igenom hur alla "detaljer" som fick honom fälld kom fram. Det fanns inte ett skit som pekade på att han visste något om morden som han inte kunde läsa sig till i pressen. Detaljerna kom fram genom att Seppo Pettinen i förhör varsamt guidade fram hans gissningar till något som var nära att stämma, eller också slängde han ur sig en massa påståenden där kanske ett eller två stämde och då tog man fasta på det.

Exempel på där man bortser från andra påståenden:
I Levi-fallet sade Bergwall att han tog på bröstet på offret under tröjan men drog tillbaka handen då han blev äcklad av den kraftiga behåringen. Detta ansågs vara ett väldigt graverande bevis eftersom man hittade en liten blodfläck på Levis tröja (som var på ut och in). En detalj "stämde" alltså, det är dock troligt att fläcken har kommit dit på ett annat sätt, dessutom saknade Levi behåring på bröstet helt och hållet vilket gör att bergwalls hela historia blir otrolig. För Lambertz är det här en oerhört graverande detalj.

Exempel på när Pettinen guidar:
Johan Asplund där Bergwall beskrev att Johan hade ett operationsärr på magen, när det kom till rätten hade Pettinen efter omfattande förhör fått honom att ändra sig till att det var ett födelsemärke på ena skinkan. Läser man Pettinens förhörsprotokoll är det uppenbart att han leder quick och bekräftar när han har "rätt" och då vet gud vad han säger till honom när bandaren är avstängd.

Dessutom tar man saker som visade sig inte vara något som bevis. Till exempel hävdar man att det är graverande att Bergwall går runt i skogen och säger "här satt jag och styckade henne" eller: "jag sänkte kroppen i sjön där borta" trots att man inte hittar ett enda blodspår, kroppsdel eller minsta lilla tekniska bevis för att vad han säger är sant. Trots att man går igenom varenda millimeter av området och till och med tömmer sjön.

Har man läst ett par förhör eller sett en vallning så är det uppenbart att bergwall inte har en aning om vad han pratar om. Säger man att bergwall har "detaljer som bara mördaren kände till" eller något sådant är man antingen inte insatt, gravt förståndshandikappad eller också blåljuger man.

Har så svårt att tänka mig att Lambertz är så korkad som hans påståenden låter påskina. Jag tror de här utspelen mest har nån sorts desinformativt syfte.

Både han och Kwasten vet att det här är överspelat, att ingen kommer läsa deras böcker och orka debunka det som står i dem för femtioelfte gången. På så vis får de i princip stå oemotsagda den här gången. De oinsatta som hör om dessa boksläpp via media bryr sig så klart inte heller men en och annan av dem tenderar att tänka allt mer på Quick-historien som ett fall där ord som står mot ord och ingen väl riktigt kan veta hur det var med det där. Några mord begick väl den där token ändå. Som en sorts kompromiss.

Detta är Quick-gängets enda återstående halmstrå. Att allmänheten innan den zoomar ut för gott ska urskilja två som träter och bekvämt placera sanningen nånstans i mitten.

Det handlar alltså bara om att göra eftermälet så grumligt som möjligt.

Råstam beskriver ju hur Quick kördes runt i en stad i timmar utan att kunna visa rätt väg, tills de tröttnar och börjar leda honom, tror det var inspelat eller nått, måste ju vara enkelt för lambertz eller vem som helst att gräva fram filmen och visa att Råstam ljuger, ingen har ju gjort detta inte ens de andra i bilen, naturligtvis ljuger inte Råstam.

Lambertz menar att bara ett fåtal domar normalt kan gå till resning, därför skulle det inte kunna hända med alla Quicks åtta domar (statistik sett) det han då glömmer är ju att det var samma åklagare försvarsadvokat osv. Hade det varit olika åklagare osv hade ju lambertz argument haft mera bäring, men så var det ju inte.

Lambertz argumenterar ju så man blir mörkrädd, hans läckta brev visar ju att han blev övertygad när han läst Råstams bok, och inte vet hur han ska bemöta den. Hans svammel om 'hedersmän ' och sådana argument visar ju hur fel ute han är. Han försöker rädda sin och sina kumpaners heder, trots att de saknar heder, sådant är dömt att misslyckas.

Man kommer väl att kunna läsa här om det är någon idé att läsa boken, eller om man ramlar på den gratis någonstans...

Jag kommer i alla fall inte ge Lambertz några av mina pengar, däremot är man ju lite intresserad av hur galningen resonerar.

ja precis, därför vill man ju inte låna den på något bibliotek heller, skulle vara att läsa den på plats i biblioteket då

Råstam och Pentinen heter de. Annars ett bra inlägg som visar vad det hela handlar om. En annan sak som GL återkommer till med en enorm envishet är likhundarnas markeringar.

Så Lambertz har helt enkelt upprepat samma påstående i sin lista, utan att på något sätt kommentera dessa omständigheter?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ko...cle20682561.ab
"Sammanlagt över 100 unika omständigheter. Därmed borde saken vara klar. Lambertz tycks ha rätt.

Nu är det dock inte så enkelt. Jag har vare sig utrymme eller tålamod nog för att bemöta alla påståenden, men låt mig ta ett exempel för att illustrera hur författaren går till väga.

Bevis nummer 31 rör bland annat ett födelsemärke på den försvunne pojken Johan Asplund som Quick beskrev i ett polisförhör. Det visade sig att Asplund hade ett sådant märke. Case closed.

Fakta är dock att Quick gissade att det var ett operationsärr på magen. Förhörsledaren Seppo Penttinen vände sig då till pojkens mamma, som sa att pojken hade ett födelsemärke på höger skinka.



Som överåklagare Björn Ericson senare skulle konstatera: ”Genom ledande frågor förflyttade Quick nu hudåkomman till ryggsidan”."

Om det finns många sådana här konkreta exempel kan man ju slå fast att Lambertz medvetet vilseleder.