Vad kommer dagens konstepok kallas i framtiden?

Mitt tips är socialidealismen, alltså som en slags motsats till socialrealismen. För de nutida tankebanorna går som så att om konsten istället för att beskriva hur världen är, beskriver hur världen borde vara, då kommer världen också bli så.

Samtidskonsten beskriver väl inte världen som den borde vara?

Snarare handlar det om världsfrånvända experiment, helt ointresserade av bilden av det ideala samhället.

Exempel: Suddiga fotografier med människornas huvuden bortretuscherade. Fotorealistiska målningar av människor som sitter på en brygga. En nedklottrad tunnelbanevagn. En person som utger sig för att vara självmordsbenägen. Möbler byggda av gamla brädlappar. En person som sitter och stirrar på en besökare tills besökaren börjar skratta eller gråta.

Den kommer att kallas något tråkigt som Tjugohundratalets konst eller liknande.

Eller ja, konstnärerna vill kanske ha kaos de också, som så många andra. Då kan man säga att deras experiment beskriver en ideal värld.

Namnet blir dock fortfarande Tjugohundratalets konst.

Konstepoken kommer benämnas efter den konst som sparas åt eftervärlden, den skit du nämner är glömd redan i morgon, hoppas jag i allafall.

Entartete Kunst?

Jag håller med dig, trådskaparen, om att socialidealism kan komma att användas när man talar om vår tips konst. Jag kanske inte tycker det är en direkt passande beskrivning, dock. Jag skulle dock välja, om jag hade något att säga till om i frågan, att kalla den något enklare, lite mer slagkraftigt. "Motbjudande" är det första som dyker upp i mitt huvud när jag tänker på eländet.

Frågan är väl om någon utom rena fanatiker kommer att bry sig om nutidens konst i framtiden.

Jag har en liknande åsikt om konsten som många hade om musiken från ca sent 50-tal och framåt. Man tyckte helt enkelt inte att den gick att lyssna på. Den hade blivit så specialiserad och inkrökt och elitistiskt att de flesta tappade intresset. Den enda publik som var kvar var fanatikerna som såg sig själva som del av ett avant garde som de flesta var för korkade och okänsliga för att vara en del av. Nu var ändå den tidens kompositörer oerhört välutbildade. Den som kunde något om musikteori kunde konstatera att det fruktansvärda gnissel som utgjorde deras musik var skickligt och kompetent komponerat.

Hur det är med dagens konstnärers utbildning och tekniska kompetens har jag ingen aning om.

Dekadensen

Haha, skitbra sagt. Ett exempel är videokonsten som många sysslade med under 90-talet. Fanns till och med de nötter som trodde det de sysslade med skulle utkonkurrera måleriet. Dock var det VHS, som vi alla vet, är det som ingen vill ta i med tång i dag. Fanns säkert en del bra och intressant videokonst, men eftersom man var så jävla dum och trodde att VHS skulle vara tekniken för evigt bruk så . Och trots att tekniken idag underlättat för alla möjliga att filma och lägga ut filmer så lyser denna typ av filmad konst med sin frånvaro. Om videokonst nu var så jävla bra som medium borde det ju ta hus helvete nu med Youtube och liknande, men icke. Mig veterligen har ännu ingen installationskonstnär gått till historien heller, och den typen av konst har ändå existerat i några årtionden.

Här ligger Sverige illa till kan jag tro. Vi är rätt trendängsliga i det här landet, och det ligger oss i fatet att vilja hänga med hela tiden. Istället för att finna sin egen väg som konstnär är alltför många upptagna med att vara inne och inte upplevas som omoderna. Vi blir offer för sådant som videokonst och hemfaller åt allsköns experiment i hopp om att slå igenom, snarare än att skapa något vettigt.

Sedan finns det nog pärlor bland det som kan upplevas som experimentellt.

Postsymbolismen
Ostrukturalismen
Individualismen

Finns det exempel på att sådan konst har sålts till höga priser? Har för mig att jag har läst om att man har delat upp, och sålt "föremålen" som ingick i installationen styckvis.

Ai Weiwei:s installation av 100 miljoner solrosfrön tillverkade av handmålad keramik som han ställde ut (hällde ut) på Tate i London. En del frön stals nog eftersom publiken tycks ha haft fritt tillträde till fröutställningen. Jag gissar dock att de flesta fröerna såldes efter utställningen.