Finansinspektionen skrotar amorteringskravet

Mindre amortering - blir ju helt enkelt mer lån. Så enkelt är det. Vem som sen tjänar på det får var och en räkna ut. Men det är inte bara bankerna som tjänar på det, även statskassan har blivit en sådan där som vill att vi köööper, och helst köööper mer. Köp slit och släng är tidens refräng.

Fel, så enkelt är det inte.

Däremot skulle det förslaget som fanns leda till minskad konkurrens om bolånekunderna och det skulle definitivt gynna bankerna på låntagarnas bekostnad. Högre räntor skulle blivit följden.

Tittar på 1or i Solna Kommun och än så länge verkar inte nyheten ha påverkat prisläget. I mars tittade jag på en som gick från 1,9 miljoner i utgångspris till 2,4 miljoner i slutpris. Nu är nästan samma lägenhet ute för 2,2 miljoner i utgångspris. Visningarna är om några dagar och budgivningen går att följa online så det ska bli intressant att se om det blir ett ännu högre pris per kvadratmeter. Trodde att taket var nått, mäklaren verkar tro annorlunda. Också intressant med tanke på att antalet ettor i Solna var mindre än 10 stycken för några månader sedan, nu är det 25 stycken som ligger ute. Med tanke på ett större utbud borde priserna gå ner, än så länge finns det inga tecken på det.

De objekten jag har tittat på i Stockholm verkar ligga kvar efter två visningar utan någon budgivning alls. Detta är alltså objekt som lades ut på marknaden innan FI hade gått ut med att det inte blir nåt amorteringstvång, och som haft tänkt budgivningsstart nu efter beskedet.
För en vecka sedan (innan FI skrotade amorteringskravet) så startade budgivningarna direkt och folk krigade som tokar om varje objekt.

För mig som köper och säljer i samma marknad är det så klart utmärkt om prisnivån går ner något från de fullständigt hiskeliga nivåer vi haft nu. Men frågan är vad som händer just precis nu. Det ser ut som att temperaturen bland köparna snabbt sänkts från glödhett till kallt.

Idag ligger 6 lägenheter ute till försäljning i min förening på söder (550 medlemmar i föreningen, så det i sig är inget konstigt). 3 av dem har haft sina visningar och det ligger inga bud på någon av dem.

Vi har tittat på en trea i bromma som enligt mäklaren hade ett förhandsbud på 3.6 miljoner efter förhandsvisning onsdagen förra veckan (dvs dagen innan FI drog tillbaka sitt krav). Säljarna nobbade detta budet och gick vidare med visningar i helgen etc. Idag ligger den kvar utan bud (ligger ute för 3.3 milj).

Känns som att köparna avvaktar i nuläget.

Sjuuukt tråkigt för folk som köpte på sig en sketadyr lägenhet i amorteringskravshetsen och ska försöka sälja sin gamla lägenhet (som de hade räknat med skulle säljas med samma budhets) i nuvarande marknad. Det ser trist ut för dem, minst sagt.

Det jag har lärt mig är att lån blir dyrare med deflation och likaså den inhemska valutan. Hög inflation äter upp lånen.

Klassiska lockpriser. Man lägger sig lägre i utgångspris än jämförbara objekt sålts för så att budgivningen kan börja. Oftast slutar buden långt över utgångspriset. Ju fler som bjuder på ett objekt desto högre blir slutpriset.

Det beror på vad man köper. Finns varan enbart på en lokal marknad så blir priset oförändrat. Så fort marknaden blir global så ser man direkt effekten av deflation. Vad något är värt på ett papper är enbart en spekulation då priset bestäms av marknaden.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Deflation

Det var framförallt det fetade här nedan jag invände emot:


Deflation innebär att priset i en given valuta för varorna som mäts sjunker. Men när du går över till att prata om att det blir "mindre värt" måste man förtydliga vad man menar med "mindre värt". Mindre värt i förhållande till denna valuta ja, men inte nödvändigtvis mindre värt i reella termer.

Allt beror på hur man definierar värdet på varan X. Är det hur många timmar du måste arbeta för att tjäna ihop pengar till varan X, hur många SEK du måste betala för varan X eller hur många USD du måste betala för varan X?

Att du behöver betala färre SEK för varan X betyder inte nödvändigtvis att varan X är mindre värd nu än tidigare, det kan lika gärna vara så att 1 SEK är mer värd nu än tidigare. Vad du väljer att använda som referens för värdet avgör alltså om det är mindre värt eller inte.

Exempel: Säg att ett hus är värt 1 miljon SEK. 10 år senare har vi haft en total inflation på 15%. Om huset då skulle ha ett marknadsvärde på 1,1 miljoner är det då mer värt eller inte? Svaret är att i SEK är det mer värt men i reella termer skulle jag säga att det är mindre värt än det var från början eftersom värdet på SEK har sjunkit. Allt under 1,15 miljoner är därför en egentlig förlust.

Om nu amorteringskrav är borta. För en tid iaf, så kan man fundera på vad som finns att göra.

Ett första steg är att bli klar över vad man vill åtgärda. Några tydliga alternativ framkommer:

A) Att folk inte ska göra för stora rea-förluster vid en eventuell nedgång på bomarknaden. Dvs kategori förmyndarskap.

B) Att inte bankerna ska göra för stora kreditförluster vid en eventuell nedgång på bomarknaden. Dvs man vill säkerställa de samhällsfunktioner som bankerna utför.

Både A och B har det gemensamt att samhällsekonomin påverkas negativt, om det befarade inträffar.

Notera att ett alternativ INTE är aktuellt.
* Att begränsa kreditgivningen.

Riksbanken släpper ned ränta just för att det ska lånas mer. Tanken är att om det lånas mer så ska det också omsättas mer penningmängd och då ska en del näringsidkare dra upp priserna, och andra ska anställa fler människor. Syftet är alltså att motverka fackets löneökningar.


Ifall det nu är B) man är orolig över så är ett sätt att säga att man inför en extra kontracyklisk buffer som är proportionell mot bankens tillgångar med bostäder som pant. Dvs bostadslån. Då tvingar man bankerna att ha högre kapitaltäckning desto mer bostadslån de har. Buffertkravet kan man då relaxa om/när kreditförlusterna ökar.

Med mindre/mer värt avser jag ett värde som är inflations/deflationsjusterat.

Inflation drabbar allt på bred front så även om inflationen på huset gått upp med 15% så har allt annat även blivit dyrare. Är det inte så att huset är m.a.o värt lika mycket som tidigare om man bortser från slitage och lånet på huset blivit 15% mindre utan amortering förutsatt att räntan varit 0%?

Om huset har ökat i pris från 1 miljon till 1,1 miljon SEK samtidigt som inflationen varit 15% för SEK och din lön har följt med inflationen, då kan du köpa huset för färre arbetstimmars lön än tidigare. Dvs. i förhållande till din lön har huset blivit billigare men i förhållande till SEK har det blivit dyrare.

Det verkar som du fick rätt till viss del. Ingves förnekar det förvisso men vi vet nog hur det ligger till..

http://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-...kar-marknaden/