Bli aktiv i SD - hur reagerar folk?

Kristna iranier ska det vara. De sekulära intar bara ett slags vilotillstånd som när som helst kan förvandlas till extremt. De hade en i Växjö Samuel Älgemalm. Kul typ.

https://www.youtube.com/watch?v=NreAHO3CzqI

Exakt Gefundenes! SD måste ofördröjligen avkräva samtliga medlemmar kristen trosbekännelse.

Har sedan några veckor startat ett socialt experiment.
Köpte för en tid sedan tre stycken "SD" t-shirts från deras hemsida som jag numera har på mig regelbundet under vardagsbestyren (i syfte att förgylla dagen för SD:are och provocera sjuklöverister, kan man väl säga).
Typ när jag gör ärenden, vallar ungarna runt sandlådan, handlar, och så vidare.
Än så länge har precis ingenting hänt. Jo, någon tant jag träffade i skogen förra helgen var onaturligt trevlig och pratglad, och sedan har där väl varit en och annan förstulen min på stan kanske..
Är just nu f-ledig så det skall bli intressant att se vad som händer på jobbet.

Antar att folk tror att jag är aktiv i partiet, varför jag ville dela med mig i denna tråd. Återkommer om något uppseendeväckande inträffar.

Vad tycker ni förresten.. Är det en kul grej eller bara supertöntigt?

Roligt. Fortsätt rapportera och utmana I politiska sammanhang ser man folk i Sverige och Demokrat-tröjor fram och bak. Men har aldrig sett det till vardags.

Pröva med kostym och SD-pin också och vandra runt omkring riksdagshuset

Om något händer kan du skrika SÄPO!!!! så högt du kan så blir dom rädda om dom nu tror du är aktiv politiker

Härligt initiativ!

Förvånade dock att inget vänsterpatrask börjat skrika eller kasta sten på dig ännu..

Nog för att jag bor strax norr om stan, men i egenskap av klassiskt stressad småbarnsförälder så är min politiska aktivism begränsad av sådant som - så att säga - faller sig naturligt i den vardagliga rutinen.

Men jag skäms över att en gång i tiden röstade M och känner att det inte riktigt räcker att 'bara' rösta SD. Får jag på käften av någon så är det att se som en bot.

So far so good.

Vad innebär ett medlemskap i Sverigdemokraterna?
Har en vilja att gå med men vågar inte, återigen lämnar jag mitt öde åt Flashback.
Gå med eller inte?

Ett medlemskap i ett parti innebär att man betalar ca 200 kr per år för att vara med i partiet. Med ett medlemskap kan man delta på olika möten och väljas till olika funktioner i ett parti, få rösta på kandidater i provval (i somliga partier - interndemokratin i M och SD är sämre) och dessutom få speciell information: infoblad och annat.

Så det är definitivt värt att vara partimedlem i ett parti om man brinner för dess politik. Men har du inte tiden att engagera dig/ta del av infon... strunta i att vara medlem... tycker jag.

Hur reagerar folk på att någon är sverigedemokrat

Jag är sosse, men det har även varit så i Stockholm att man möter människor som går över till SD. Och hur det tas emot är väldigt olika. Det har att göra om hur man är som person, och vilken social status man har.

Stå för en åsikt och lär dig att försvara den. Visa inte osäkerhet i stämman, visa att du är bestämd (men märk väl: en lyssnande människa) så kommer du få respekt och inte ha några problem med att säga att du är Sverigedemokrat. Sen måste man också inse att Södermalmssverigedemokrater måste vara på ett annat sätt än Sölvesborgsverigedemokrater eller Karlstadssverigedemokrater. Lägg inte krokben på dig själv genom att referera till Avpixlat och annat. Utan håll dig på samma våglängd, och var resonerande. Då kommer det gå hur bra som helst.

Många sverigedemokrater jag träffat som gjort bort sig fullständigt har gjort det efter några öl på någon fest, utan att direkt läst på argumenten och kanske t.om. använt sig av den klassiska frasen "Inte rasist men..".

Var tredje svensk man idag är sverigedemokrat, ingen att skämmas för längre, om du frågade samma sak för 5 år sedan är det en annan historia, men att säga det idag är ingen skam.

Förvisso, men när jag kom ut som Sverigedemokrat visade det sig att en av mina kvinnliga vänner var en sån som tyckte att Sverigedemokrater borde dö.

Bump

Kom plötsligt att tänka på den här tråden som jag startade för nästan 3 år sedan, tyckte nu att det vore bra med en uppdatering.

Engagemanget i SD går bra. Ska sägas att jag inte är jätteaktiv, har kanske varit på ett tiotal medlemsmöten och flygbladskampanjer sedan jag gick med, men är också öppen med mitt medlemskap om frågan kommer på tal (även om jag såklart inte går runt med SD-pin eller så till vardags hehe). När jag "kommer ut" som medlem ser många först lite chockade ut, men får man bara tid att förklara seriöst, berätta lite kort om socialkonservatism och partiets profilfrågor (inte bara snacka "massinvandring") så brukar folk faktiskt respektera mitt partival, även om de inte håller med. Ingen har blivit direkt arg eller på annat sätt otrevligt.

Människor har ofta, inte helt utan grund, en ganska dålig bild av den typiske SD:aren som en arg ung man som skyller allt skit på invandrare. Så länge man är trevlig och inte lever upp till den bilden, så slipper man problem. Det är iaf min erfarenhet

Såna "vänner" är inget att ha. Jag har träffat ett par såna tjejer som är av den typen och haft trevligt gällande andra samtal och frågor i livet. Men någon långsiktig gemenskap varken som vän eller partner blir svårt när man har så olika syn på saker och ting i dessa frågor och både gillar att ta upp det och driva sin syn på sakerna åt helt olika håll. Det gör att man inte egentligen respekterar varandra om man tycker den andra har helt befängda åsikter, det omöjliggör delvis en gemenskap som är ärlig. Visst, man kan strunta i det helt, men frågan är om det är hållbart i längden i särskilt många fall.

Jag pratar bara om Sverigedemokraterna och att jag är engagerad Sverigedemokrat med personer som är mottagliga, det märker man oftast direkt vid minsta antydan av dessa ämnen och områden som är viktiga för Sverigedemokraterna.