Handikappat barn förstör delikat musikupplevelse, panik utbryter

Nej det gör det inte. Man lämnar ungen hemma. Sen att han var 19 har ingen betydelse. Åldern är en siffra och det är den mentala utvecklingen som är relevant här.

Där träffade du huvudet på spiken.

Vissa personer vill både ha kakan kvar och äta upp den.

Hon är mentalt (och fysiskt, egentligen genetiskt) utvecklingstörd så visa hänsyn.

Hon är vuxen, låt henne vara med på "vuxensaker" men för all del låt henne slippa det ansvar som följer med när man är vuxen.

Han menade garanterar tvärt om?

Även om passet säger 19 år men du är mentalt efterbliven och inte har den mentala förmågan att fungera kring andra människor. Då kanske man inte borde gå på teater eller dylikt, då en människas lycka inte ska förstöra intrycket för flera hundra. Det måste ju finnas annat roligt som den funktionshindrade kan njuta av, utan att förstöra för andra?

Han menade garanterar tvärt om?

Även om passet säger 19 år men du är mentalt efterbliven och inte har den mentala förmågan att fungera kring andra människor. Då kanske man inte borde gå på teater eller dylikt, då en människas lycka inte ska förstöra intrycket för flera hundra. Det måste ju finnas annat roligt som den funktionshindrade kan njuta av, utan att förstöra för andra?

Precis, jag menade att man ska kolla på olika evenemang och se hur den funktionshindrade reagerar. Det bästa är om en bekant har en hembioanläggning får då kan den akustiska miljön till viss del återskapas. Under spelningen observerar man personen och varje gång den funktionshindrade drabbas av ett euforiskt cp-anfall så pausar man och spolar tillbaka och frågar:

"Sten, lilla gubben, var det någon annan som gjorde de ljuden?"

Och

"Sten, vi kollar på samma avsnitt igen men my försöker du att göra ljuden inom dig så att det är tyst. "

Måste jag författa en hel manual för handikappsuppfostran?


Jag sätter min vänstra pungkula på att man inte har gjort något.

Absolut att man ska visa hänsyn och förståelse. Samtidigt gäller ju även detta för föräldrarna till barnet gentemot de övriga besökarna på konserten. Att ta med ett barn som är högljutt till den här typen av konserter är möjligen det sämsta man kan göra. I princip i vilka andra sociala sammanhang som helst spelar det mindre roll om det är ett barn som för mycket oväsen än när man betalat dyrt för att gå och lyssna på ett musikaliskt framförande. Nu vet jag förstås inte hur mycket hon störde då jag inte var där men om hon nu var högljudd så vågar jag lova att betydligt fler än en person blev störda av det. Antagligen ville de dock inte börja bråka om saken.

Nu är jag inte direkt någon utilitarist men i just det här fallet när det handlar om en aktivitet som utgörs av rent nöje och som på intet sätt är nödvändig för flickan kan jag faktiskt tycka att det är bättre att en går miste om upplevelsen än att en större mängd människor får den åtminstone delvis förstörd. Det är skillnad på att ha förståelse för andra människors problem och att helt anpassa sig efter dem. Du tyckte t ex att mannen som klagade kunde ha gått därifrån och köpt biljett till en annan konsert. Är det rimligt att alla som blev störda ska behöva lägga ut dyra pengar på nya biljetter och kanske även resekostnader eller kanske inte ens ha råd att gå igen för att en person med en funktionsnedsättning nödvändigtvis måste vara med på ett nöjesevenemang där dennes funktionsnedsättning innebär att den stör de övrigas upplevelse?

Vilket var vad föräldrarna gjorde -de gick tom ut. Vad mer begärs?
Du är en pungkula kort nu.

Har inte med saken att göra, de har samma rätt att vara där som du.