Formeln för att räkna ut aktiv trefaseffekt utifrån spänning och ström är:
P=U*I*√3*cosφ [W, huvudspänning i V, fasström i A, cosφ är dimensionslöst]
Huvudspänningen är spänningen mätt mellan två faser, sedan länge är den nominellt 400 V i Sverige (spänningen mellan vilken fas som helst och nollan är 230 V). Fasströmmen är strömmen mätt i en fasledare, man ska inte lägga ihop strömmarna i alla tre faserna. Ofta är strömmen lika i alla faser (i alla fall inom fåtalet %) men är den inte det får man ta medelvärdet av de tre fasströmmarna och sätta in i formeln. √3≈1,73 och är en konstant som man helt enkelt ska ha med för att det ska stämma, vill man se matematisk härledning så:
http://en.wikipedia.org/wiki/Three-phase_electric_power
cosφ (uttalas cos fi) är effektfaktorn som uttrycker hur förskjutna ström och spänning är i förhållande till varandra i tid, för vissa laster inträffar inte maxström samtidigt som maxspänning över en cykel på 1/50 s (eller annan cykeltid beroende på frekvens). För elmotorer nära märklast brukar cosφ ligga runt 0,85 och för rent resistiva laster såsom värmeelement är den ganska prick 1,0.
För en resistiv last kan då formeln förkortas till P=U*I*1,73 och med U=400 V får vi P=I*692 eller omvänt att effekten i W/692 ger strömmen i A.
TS:s far är helt enkelt lite efter och kör vidare som om det fortfarande var 380 V huvudspänning för 380*1,73=658 som han säkert avrundat till 660. Det var ju bara 27 år sedan vi gick över från 380 till 400 V så det är inte så lätt...
Sen kan ju spänningen avvika en del från den nominella, både geografiskt och över tid pga spänningsfall i ledningar så ska man göra det noga måste man mäta men 400 V är det värde spänningen så att säga siktar på. Sen får man förstås inte försumma cosφ om man räknar på annat än rent resistiva apparater, t ex en värmepump är inte rent resistiv utan innehåller en motor som ger fasförskjutning.