Får vi se ett nybildat konservativt högerparti i.o.m. SD-ledningens uteslutningar?

Håller med dig, det är SD som är konservativa och inte dårfinkarna. De skulle säkert bråka väldans massa internt och så, men nog skulle de kunna erövra några kommunala mandat via de som gillar sånt där. Och SD skulle kunna slänga bort sådana lättare.

Om ett träd faller i skogen, och ingen röstar på det, kommer någon att bry sig?

Svaret är nej, SD är det man måste rösta på nu om man är konservativ. Just nu är en röst på ett sådant parti en röst på rödingarna.

Jan Milld var inte mindre antisemit när Jimmie Åkesson gjorde honom till partisekreterare 2005 än vad han är idag. Människor som David Lång, Mikael Jansson, Arnold Boström osv ville utesluta Milld - men Milld fick 100 % stöd av Åkesson, Jomshof, Karlsson och Söder.

Det undrar jag. Nog har gubben blivit värre med åren. Började ju som sosse och därefter miljöpartist. Känns som det enda han varit konsekvent i hela tiden är att han inte gillar amerikansk utrikespolitik. Och det är ju en ganska dålig grund att stå på.

Något invandringskritiskt konservativt parti tror jag inte på - SD, M och KD i bemärkelsen att de i vart fall fortfarande har många väljare som betecknar sig som konservativa täcker den rent värdekonservativa väljargruppen.

De flesta nationella eller invandringskritiska grupperna har stora inslag av kollektiv folkgemenskap och etniska/kulturell samhörighet i sin värdegrund, därmed alienerar man de flesta traditionellt konservativa väljare som förespråkar en tydligare individualism och mer fritt företagande.

Kollektivismen är ett hinder för att attrahera konservativa väljare.

Är man nationellt sinnad så bör man stödja SD tills dess att de i storlek nöter ner sjuklövern och börjar få inflytande över migrationspolitiken och även gentemot den postkulturmarxistiska identitetspolitik som nu råder.

Så gör dessa röster mest nytta tills dess politiken ändrats i mer socialkonservativ riktning, därefter kan man påbörja processen att starta nya etniskt grundade partier.

Att bli hyllad av "motståndarlägrets medier" är naturligtvis utomordentligt bra för en partiledning. Först då kan man erövra större mängder väljare från motsidan. I jakten på väljare är det ofta nödvändigt för en partiledning att mer eller mindre omforma det egna partiet. Om de sålunda erövrade, nya väljarna ska stanna kvar, måste partiets förändring bli permanent. SD är ett utmärkt exempel på detta. SD har utvecklats avsevärt sedan den råbarkade och frånstötande BSS-tiden.

Röstar på SD gör man endast därför att man vill minska invandringen, då det är SD's enda uppgift. Om man är röd eller blå är av mindre betydelse.

Att kräva att partiet ska dra sig mer åt höger (eller vänster) är att både vilja ha kvar kakan och äta den.

Men det innebär att SD får det besvärligt, om några andra partier plötsligt minskar invandringen och erövrar väljaropinionen på detta. Vad är SD utan invandringskritiken?
Nästan ingenting. Partiet riskerar att plötsligt stå isolerat i ett sådant, nytt läge.

Ja och hur troligt är det? Frågan är fortfarande tabu.

Risken för detta är nästintill obefintlig eftersom 25-40 åringar, alla direkt fr resp ungdomsförbund, styr dagens partier, i alla fall alliansen o Mp, kanske också V. Och den kategorin i dag är snarast globalister o "internationalister", dvs bryr sig inte så mycket om nationen Sverige definierad av sina gränser. Solidariteteten upplever man i st som internationell (fri invandring), vi "måste gripa in o ta ansvar över allt", menar man, lite förenklat.
Så¨marknaden för ett högerparti i dag handlar bara om väljargruppen 45-50 år o uppåt, typ.

Frågan är dock i hur hög grad dessa internationalister kan se sina partier krympa. Det måste rimligen pågå n debatt i de flesta partier.......så skedde ju t ex i Norge och Danmark.

Du kan vara så säker. Stor förvirring råder!