SD utesluter Kasselstrand med flera, vad betyder detta för partiets utveckling?

Varför förutsätter ni hela tiden att alla som skriver i tråden är aktiva Sverigedemokrater?
Xelious må skriva mycket provocerande "skit" men har vad jag vet inte ens pekat ut sig själv som ens en SD-sympatisör.

Återväxten ser ljus ut för att partiet ser ut att lyckas bättre och bättre med att få bort den bonnrasistiska stämpeln som gör att rekryteringen av vettiga och skärpta människor alltid varit extremt begränsad.

Men så långt tänker du såklart inte och det gör mig inte det minsta förvånad.

Människor med karriärer och socialt kapital, alltså sk. A-människor, kommer inte att börja flockas till ett parti som godtyckligt utesluter genom skenprocesser och där enda vägen för avancemang inom partiet är nepotism.

När man tar steget att börja arbeta för SD så stänger man i många fall andra karriärvägar, och bränner sina broar till annat.
Ska A-människor våga ta det steget så måste de kunna lita på att SD också ställer upp för dem tillbaka... Den raka motsatsen är fallet idag. SD släpper en som en spetälsk så fort man råkar i minsta lilla blåsväder, och utesluter/stämplar själva aktivt medlemmar man vill bli av med som fascister..

Ren idioti ifall man verkligen brydde sig om att locka till sig kompetent folk. Men det vill man inte, för det skulle hota parti-toppens egna platser vid köttgrytorna.

Skulle SD ledningen inte agera i tid o rensa ut folk som har en annan, egen agenda kan det gå som i M, där ungdomspartiet har tagit över hela partiet och introducerat sin egen extrema nyliberala filosofi.
Som Hermansson sa, "någon dj:a ordning får det vara i ett parti.."

Enda sättet som Kasselstrand och andra som avviker minimalt från partiledningen, skulle kunna förändra partiets agenda, är ifall medlemmarna önskar detta och röstar för att få fram en förändring av partiet.
Vad är fel med att det finns möjlighet till gräsrotsförändring inom ett parti?

Sedan när blev partiledningen de ofelbara, vars egna agendor för partiet inte kan ifrågasättas?

Jag måste säga det att den här tron på den ofelbara Ledaren/partiledningen bland SD-sympatisörer, är obehaglig.

Återigen, parallellen med M. Där skedde gräsrotsförändringen nerifrån gm att ungdomarna - som gick raka vägen in i partiet o blev "äldre ungdomar" - gradvis (skedde under en 15 års period c:a) tog kontrollen över partiet. 'Partiledningens agenda' ersattes successivt av MUF:s agenda, ganska omärkligt och över en längre tid.
I dag har vi facit: de nya moderaterna har inte många likheter med de gamla moderaterna.
Är man för en sådan utveckling resonerar man som du. Vill man inte se en sådan utveckling agerar man som SD:s partiledning, dvs man försöker sätta ungdomsförbundet i samma båt som moderpartiet.
Men jag tror i o.f.s. det är farligt/olyckligt med en för liten båt...

Ja men samma facit har ju gett liberaliseringen av SD, den förändringen har varit av godo...
Kort sagt, all förändring är inte av godo, men att det finns möjlighet till förändring är alltid av godo.

Att det blev som det blev med M hade mer med medias ökade makt att forma unga sinnen under den här tidsperioden. Alla växte upp och blev kulturmarxister, även borgare...
Detta håller på att förändras med internet. Risken för ett öde som M kommer inte att vara ett lika stort problem i framtiden.

Som du vet så hade SD för 10 år sedan, om partiet hade varit huggit i sten, inte kunnat liberaliseras och man hade antagligen fortfarande stått och stampat utanför riksdagen. Den förändringen var av godo.

Nu står SD inför ett nytt bekymmer, partiet har korrumperats av nepotism, och dåligt utbildade medelmåttor är utgör de flesta som tillåts avancera i partiet. Talang ses på med skräck och stöts bort..
Många SDare i toppen har varit med länge och har ingen lust att dela med sig av makten och köttgrytorna till nya, hungriga och mer kompetenta SDare.. Därför är det nu viktigt att partiet ännu en gång kan förändras, och inte vara låst av en liten klick i toppen.

SD behöver gå ifrån nepotismen till att bli mer meritokratisk, för att det ska vara möjligt så krävs möjlighet till gräsrotsförändring.
Det är därför viktigt att medlemmarna säger blankt nej till godtyckliga uteslutningar på landsdagarna i höst.
Uteslutningen av Hahne/Kasselstrand är en skam för hela partiet.

Börjar snart bli läge att sammanfatta denna första akt. Det som vi med kirurgisk precision förutsåg (under tiden partilojalister mest rapade -ismer man lärt sig av Aftonbladet under en kollektiv etikettspsykos) komma på ett tidigt stadium inträffade med matematisk visshet. Maktklicken i toppen genomförde sina planerade utrensningar, konstruerade allt eftersom förevändningar till denna för dem efterlängtade aktion och förlitade sig under processen på spioneri av partikollegor och olaga datorintrång.

Genom att med hjälp av ett åkallande av "neo-fascism", och andra begrepp som inte delar den revolutionära kommunismens värdegrund, lyckades man i ett slag rensa ut den politiska oppositionen, dödförklara den interna idédebatten och säkra de lukrativa riksdagspensionerna till sig själva, familjemedlemmar och bekanta. Men det finns dock en obehaglig politisk verklighet bakom hörnet som väntar Grönköpingstsaren och sniffarföljet av fårskallar.

Vi vet att det etablissemang SD "renade" sig offentligt inför i hopp om godkännande är extremister i ordets mer korrekta bemärkelse. Vi vet att man från etablissemangets håll låtit signalera att ett nytt Stockholm måste byggas inom en tio års period efter att man iscensatt sin folkutbytespolitik och byggt upp kåkstäder för negrer och zigenare att kulturcertifiera och assimilera för SD. Vi vet att man i den här processen vänder ut och in på varje bostad, kastar ut svenskar på gatan och föreslår att riva kyrkor och kulturminnen (samtidigt som man bygger moskéer) i syfte att inhysa massinvandringen som väntas slå alla rekord kommande år trots en ekonomi man kört i botten:

http://www.tino.us

https://m.youtube.com/watch?v=w7IaCcAJQwY

Vi vet sedan tidigare att sagda etablissemang som dels kört ekonomin i botten och dels planerar att bygga vidare på Tredje Världenriket i vår marsch mot u-land och heterogen sopstation med svensken i minoritet (men SD vill vara vänner med och samarbeta med dem, eftersom alla de som protesterar mot ovannämnda kallas för "rasister") upprepade tillfällen sagt att Sverige tillhör de som kommer hit mitt i livet, att vi är tråkiga, all kultur kommer utifrån, parallellt med att vi trängs undan i vårt eget land. Det är nu alltså ytterst angeläget för partiet att åtminstone låtsas att man är lite grand i opposition för majoriteten av sina väljare är inte personer som kom hit mitt i livet.

Men ingen skall komma och säga att MK med henchmens lyckats mobilisera ett sådant patos mot sina vänsterliberala kollegor i Decemberjuntan som liknade det när riksdagspensioner, svågerpolitik och sin roll som outmanade stod på spel.

Karlsson forsoker maximera roster, det gor honom pragmatisk och inte idedriven. Om en pragmatisk person totalt saknar ideer, sa blir han dogmatisk.

Det roliga är att när Björn Söder i norsk television angrep debattörerna med att vråla "EXPO" för att helt misskreditera eventuell källa - för att sedan en kort tid senare se hur SD använder EXPO som källa för uteslutning. (tungt!)

Ännu roligare är det när SD går från att bli anklagade för att vara rasister (utifrån)- för att sedan anklaga varandra inom partiet för att vara rasister.

Att SD försöker att "rensa ut" ideologiskt avikande med hänvisning till nolltoleransen, avslöjar trams. Om det skulle vara trovärdigt öht borde Ekeroth få samma behandling. Men det är skillnad på folk och folk i SD:

Till skillnad från S vars senaste partiledare har varit en mattant och en svetsare. Skådar vi hela 7klövern är det rätt tunt med personer som har en seriös karriär utanför partiarbetet.

Som framkommit har sdu haft ett samarbete med personer vars ideologi står långt ifrån sd. Kasselstrand har fått varningar tidigare för detta. Nu fick det vara nog. Det är alltså inte Kasselstrands eller Hahnes egna åsikter som är fokus utan vilka krafter de försöker få in i partiet. Tyvärr har Kasselstrand ensidigt ältat om att det handlar om hans åsikter, vilket alltså är fel.

Alla som har en anställning med ett kollektivavtal vet att det är skäl för uppsägning om den anställde bedriver konkurrerande sidoverksamhet. Då spelar det ingen roll hur bra anställd man än är. Kasselstrand var en av de bästa inom sd, tyvärr var han opålitlig. Moderaternas nya förslag om att förbjuda organiserat tiggeri har möts av bestörtning och buande från Muf. Men ungdomsförbundet skulle inte komma på tanken att alliera sig med krafter som ville förändra nuvarande moderat inriktning.

Och? så två fel gör ett rätt?

Jag röstar inte på SD för att de ska bli precis som de andra partierna i 7-klövern, jag röstar på dem för att de ska vara annorlunda.
Nepotism och toppstyre är inte rätt för SD bara för att de andra misslyckade partierna i 7-klövern också sysslar med det.
Det är lika skadligt för SD som det är för dem.




Detta har ju inte alls framkommit. Vilka bevis tror du egentligen att det finns det för det du påstår?


Kasselstrand är inte en anställd.... han är en vald representant för medlemmarna i SDU, och tidigare också medlem i SD.

Hur anställningsvillkoren för kollektivavtals-anslutna personer ser ut på arbetsmarknaden är fullständigt ovidkommande.

Det behövs inga bevis. Det här är ingen rättegång, utan saken handlar om hur partiledningen uppfattar sdu och i vilken riktning ungdomsförbundet rör sig. Varje politisk ungdomsförbund blir ideligen uppvaktade av aktörer som vill påverka ungdomsförbundet i en viss riktning. Man tar också själv initiativ till att bli påverkade. Moderpartiet ser detta som självklart och stödjer det hela. Personerna inom ungdomsförbundet ska ju ta över och de måste ha nya visioner i bagaget. Men om moderpartiet säger att där eller där är minerad mark, får man skylla sig själv om går dit. Nu finns det som sagt inga bevis, men Kasselstrand och Hahne har inte dementerat samröret med de personer som man anklagas för att ha samarbetet med eller att man tagit avstånd från dessa personers politik. Kasselstrand har sysslat med sånt här tidigare och uppenbarligen har han inte lyssnat på varningarna.

Liknelsen med lojalitet med arbetsgivaren är relevant eftersom det visar att sakfrågan genomsyrar hela samhället.