Gråberget är helt plomberat. Går man dit man kunde köra in med fordon i berget (inslag A på ritningen) så kan man se några centimeter av vad som är betongen kring taket vid öppningen. Vill du in lär du nog ha en grävmaskin, vilket är en aning suspekt och troligen rätt olagligt
Ritningen på Gråberget finns här:
http://www.megafileupload.com/dN15/Graberget.pdf
Från GD.se
I början av nästa år blir Gråberget i Bönan naturreservat efter mer än ett decennium av turer. Från de 20 meter höga klipporna är utsikten hänförande och i skrevorna är floran rik. Men dolt under ytan finns tonvis med tungmetaller.
Gråbergets försvarsanläggning byggdes 1957 och var en av landets största. Insprängt i berget fanns logement med plats för 600 soldater som i händelse av mobilisering kunde vara självförsörjande i två månader. Efter kalla krigets slut stängdes Gråberget och 1997 fick Fortifikationsverket i uppdrag att sälja den 20 hektar stora fastigheten. Gävle kommun visade stor entu*siasm. Gråberget som länge varit ett stängt område skulle öppnas för Gävleborna och marken kunna bli en tillgång i kommunens strävan att exploatera Norrlandet. Fortifikationsverket krävde 3,5 miljoner kronor för marken, och att hålla bergrummen öppna skulle kosta en halv miljon årligen. Det fick kommunens intresse att svalna. Inte heller sedan priset halverats, fyra år senare – 2004, efter medling på finansdepartementets initiativ, nappade kommunen. Möjligen anades betydligt större kostnader. Några år framåt i tid sanerade kommunen gasklockeområdet vilket kostade skattebetalarna 100 miljoner kronor.
Bönan 6:1 stannade därmed inom den statliga familjen. Naturvårdsverket tog över och planerna på ett naturreservat började ta form. Det innebar samtidigt att alla andra initiativ eliminerades. En privatperson ville till exempel anlägga en svampodling i bergrummen och det fanns också långt gångna planer hos Norrlandets kooperativa hyresrättsförening att bygga ett seniorboende med ett 40-tal lägenheter på Gråberget.
Fortifikationsverket fick ett föreläggande från länsstyrelsen att sanera innan bergrummen plomberades. Det fanns oro för vilken miljöpåverkan innehållet skulle kunna få. Men föreläggandet förblev obesvarat. Miljöbalken trädde i kraft 1999 som innebar att tillsynsansvaret övergick till generalläkaren, försvarsmaktens befattning med ansvar för miljö- och hälsoskydd.
Arsenik, bly, kadmium, kvicksilver och asbest sanerades från fastigheten. Men av 5 ton koppar blev 2,9 ton kvar i form av rör och ledningar. Av 5,1 ton bly blev 1,6 ton kvar. I mars 2002 plomberades bergrummen. Ett år senare var slutdokumentet granskat och klart. I dag är bergrummen fyllda av grundvatten.
För sex år sedan avslöjade reportern Anders Fall i SVT Gävle-Dala dokumentationen som Naturskyddsföreningen då uppfattade som en miljöbomb. Försvarsmaktens dåvarande generalläkare medgav i inslaget att grundvatten sipprar ut i havet men menade samtidigt att det inte innebar någon miljörisk. Plomberingen kring bergrummen beräknas hålla i hundra år.
Fortfikationsverket bekräftar i dag dokumentationen men försäkrar samtidigt att bergrummen är helt sanerade från miljöfarligt innehåll.
– Det finns koppar- och blymantlade kablar kvar i fastigheten, men troligen bedömdes det att åverkan på marken skulle bli alltför stor om de grävdes upp, säger projektledare Annika Agneson på Fortifikationsverket.
– På generalläkarens anmodan gjordes det ytterligare en översyn innan plomberingen. Jag är därför väldigt trygg i vetskapen att bergrummen är helt tömda, ner till minsta papperslapp. Jag vet vad som finns kvar, men det är inte officiella handlingar.
Annika Agneson förklarar att saneringen gjordes i samråd med naturvårdande myndigheter. Anna Bredberg, vikarerande miljöchef på Länsstyrelsen, säger att de fick information vid något eller några tillfällen.
– Vi bedömer dock inte att Gråberget utgör någon tickande miljöbomb. Högre prioriterade områden är bergrum där olja eller olika typer av kemikalier har förvarats, vilket inte är gällande för Gråberget, säger hon.
På en kilometerlång sträcka mellan Bönan och Utvalnäs störtar Gråberget rakt ner i havet. Ett unikt inslag i vår kustnära natur. Det kalkrika berget har skapat en rik flora av bland annat blodnäva, fältmalört, flockfibbla, getrams och särskilt de små klippringsormbunkarna. Utsikten är bedårande över den yttre bukten och de få öar som utgör skärgårdens sista utposter. På flera ställen syns spåren av den tidigare militära närvaron, betong har förseglat ingångar och värn. Men alldeles nära vägen reser sig en hög radarmast i ett inhägnat område. Försvarsmakten är alltjämt kvar
måste ha varit bra stort en gång i tiden då det fanns mängder av betong i hela skogen.
