Citat:
Ursprungligen postat av
Redoxreaktion
... (a) De klassiska språken kan ha uppåt ett dussin olika betydelser för ett och samma ord, särskilt grekiskan. (b) Svenskan är inte lika extrem, men få ord har en absolut fixerad betydelse.
b) Som vi vet är det vanskligt att numrera betydelser. Olika lexikografer skulle kunna skilja sig åt åtminstone 1:2 för ett givet ord med flera betydelser. Ibland används en ansats till trädstruktur med betydelsenyanser 2a / 2b / 2c men då får man räkna det som tre betydelser.
On topic: Apropå »hem« (substantiv, adverb) räknar ett random engelskt lexikon till 26 betydelser för “home”. En medelstor svensk ordbok får till 5 betydelser för »hem«. Därtill kommer »hemma« med 5 betydelser.
a) Den flertydiga klassiska grekiskan lever vidare via ett antal internationella prefix på grekisk bas. Prefixet meta- är ett exempel.
Egentligen skulle det bara betyda ‘mellan, bland; efter, bakom, bortom; bredvid’ – och det är mycket bara det. Som vi har lärt oss så fanns metafysiken efter/bakom fysiken i en viss skriftserie, men en ordbok antyder att metafysiken är bredvid fysiken. Ibland står meta- för ‘en abstraktionsnivå upp’ som i »metaspråk«. Jag vet inte om detta har stöd i klassisk grekiska. Metadata ska vi bara inte prata om …